Några av rapportens slutsatser:
- 20 av 27 medlemsländer i EU har sänkt sitt bistånd mellan år 2022 och 2023.
- Stödet till Ukraina ökar.
- Stödet till de minst utvecklade länderna minskar.
- En stor andel av EU:s bistånd går till länder som är högt rankade i FN:s Human Development Index.
- 23 procent av de kostnader som redovisats som bistånd uppfyller inte definitionen av bistånd.
- Genom att i 50 år inte leva upp till åtagandet att avsätta 0,7 procent av BNI i bistånd har EU samlat på sig en biståndsskuld på 1,2 biljoner euro till utvecklingsländer.
- Över två tredjedelar av EU:s och medlemsstaternas bilaterala bistånd inriktade sig inte på ökad jämställdhet. EU:s bilaterala bistånd är allt som multilaterala institutioner såsom FN och Världsbanken inte rapporterar direkt till OECD-DAC).
För mer än femtio år sedan åtog sig världens höginkomstländer att bidra med minst 0,7 procent av BNI i internationellt bistånd. Trots uppmaningar från FN att skyndsamt leva upp till internationella biståndsåtaganden, visar AidWatchrapporten att EU:s bistånd misslyckas både med att nå nivåmålet och med att prioritera stödet till länderna med störst behov. Mer än en femtedel av EU:s bistånd under 2023 uppfyllde inte de grundläggande kriterierna för officiellt utvecklingsbistånd.
Biståndets nivå
EU:s bistånd minskade från 0,56 till 0,51 procent av unionens sammanlagda bruttonationalinkomst (BNI) år 2023. Glappet mellan det nästan 50 år gamla åtagandet om 0,7 procent av BNI i bistånd, och det sammanlagda EU-biståndet sedan dess har resulterat i en “biståndsskuld” på över 1 200 000 000 000 euro till utvecklingsländerna.
Stödet till Ukraina fortsätter öka – biståndet till de minst utvecklade länderna minskar
De geografiska områden där EU:s stöd ökat är Ukraina med närområde. AidWatchrapporten jämför EU:s bistånd till partnerländer med högre respektive mycket låg rankning i Human Development Index och synliggör att EU:s bistånd i mer än dubbelt så hög utsträckning går till länderna med högre HDI rankning jämfört med lägre.
Urholkningen av biståndet
Totalt 23 procent av redovisade kostnader uppfyller inte ett eller flera av grundkriterierna i den fastslagna definitionen av officiellt bistånd. Inhemska flyktingkostnader dominerar urholkningen: EU:s medlemsstater rapporterar nästan lika stor andel sådana kostnader av biståndet som 2022, trots minskningen av det faktiska antalet nyanlända flyktingar undan kriget i Ukraina. Dessa kostnader utgör totalt 16,9 procent av EU-medlemsstaternas bistånd 2023.
Kvalitet och effektivitet påverkas när utvecklingsmålen inte är huvudsyfte
Rapporten tittar också närmare på ytterligare områden inom biståndet där risken är hög att utvecklingsmål inte blir huvudsyftet och där effektiviteten påverkas av att fokus förskjuts mot andra politikområdens mål, exempelvis givarländernas ekonomiska, säkerhetspolitiska eller migrationspolitiska intressen. Mer transparens och granskning behövs för att avgöra om EU-medlemsstaternas bistånd på dessa ”högriskområden” verkligen överensstämmer med biståndets mål och kriterier.
EU-institutionerna ger en andel av sitt bistånd som ligger klart över EU-genomsnittet till högriskområden där det finns en risk att biståndet politiseras, såsom migrationshantering eller säkerhetssektorstöd.
EU:s stöd till ökad jämlikhet och jämställdhet har tappat styrfart
Rapporten har tittat på områden där biståndet spelar en unik roll för att förstärka resurserna till ökad jämlikhet och jämställdhet för minskad fattigdom. På de flesta av dessa områden rör sig finansieringen inte alls i riktning mot EU:s gjorda åtaganden. I årets AidWatch-rapport lyfts bland annat följande exempel:
- Länder med låga nivåer av mänsklig utveckling enligt FN:s Human Development Index (HDI) får mindre av EU:s bistånd än länder som mäter högre på HDI-skalan, och utvecklingen går åt fel håll när det gäller hur EU tar hänsyn till dessa ojämlikheter mellan länder.
- Över två tredjedelar av EU:s och medlemsstaternas bilaterala bistånd inriktade sig inte på ökad jämställdhet eller rapporterade inte om jämställdhetsfokus överhuvudtaget.
- Endast 3 procent av det bilaterala biståndet var inkluderande när det gäller personer med funktionsnedsättning.
- EU och medlemsstaterna avsätter inte ny och additionell finansiering för omställning, klimatanpassning och klimatskadehantering. Därmed avleds biståndsmedel från andra avgörande mål för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling.
Rekommendationer till Sverige och EU
AidWatch-rapporten innehåller rekommendationer från CONCORD Europa till samtliga EU:s 27 medlemsstater. Rekommendationerna syftar till att förbättra kvaliteten och effektiviteten i EU:s bistånd och säkerställa att det verkligen bidrar till hållbar utveckling och minskad fattigdom. De berör både biståndets nivåer och kvalitet.
Om rapporten
Sedan 2005 ger CONCORD Europa ut en årlig AidWatch-rapport som granskar och ger rekommendationer kring EU:s och medlemsstaternas bistånd. CONCORD Sverige bidrar varje år till rapporten med en analys av trender i Sveriges internationella bistånd. Rapporten syftar till att hjälpa EU:s beslutsfattare att fatta välgrundade beslut för att tillhandahålla tillräckliga resurser för att nå de Globala målen trots överlappande globala kriser, och för att förbättra transparensen och kvaliteten i EU:s internationella bistånd.
Rapporten innehåller landsidor med analyser och rekommendationer för varje EU-land inklusive Sverige. Sverigesidans rekommendationer bygger bland annat på rekommendationer från CONCORD Sveriges medlemmar i samband med framtagandet av regeringens reformagenda för biståndet, samt avsnittet om bistånd och finansiering i rapporten Barometer 2024.