EU:s och Sveriges bistånd
Det här är Sveriges bistånd
Målet med Sveriges bistånd är att människor som lever i fattigdom och förtryck ska kunna förbättra sina levnadsvillkor. Sedan slutet av 1960-talet har Sveriges riksdag stått bakom principen att svenskt bistånd till andra länder ska uppgå till en procent av vår bruttonationalinkomst (BNI). Hösten 2022 valde dock den nytillträdda regeringen att frångå detta åtagande till förmån för en treårig budgetram, vilket i praktiken stegvis minskar biståndet som andel av BNI.
Sveriges bistånd har fått gott betyg i internationella studier och jämförelser, både det humanitära stödet och långsiktigt utvecklingsbiståndet. Det är viktigt för biståndets effektivitet att resurserna används med fokus på resultat för utsatta människor i låg- och medelinkomstländer. Därför bör det inte sammanblandas med mål eller kostnader som hör hemma i andra delar av statens budget. Ett sådant exempel är Sveriges stora användning av bistånd till inhemska asylkostnader både under mitten av 10-talet och 2022, 2023 och 2024.
Reformagendan
Det dokument som styr svenskt bistånd sedan 2023 heter Bistånd för en ny era – Frihet, egenmakt och hållbar tillväxt, och kallas av regeringen för ”reformagendan”. Den anger den strategiska inriktningen för biståndet genom sju tematiska prioriteringar; Fattigdom bekämpas genom jobbskapande och frihandel, hälsan för de mest utsatta ska prioriteras, man ska främja frihet och bekämpa förtryck, klimatbiståndet ska utökas och effektiviseras, kvinnors och flickors frihet och egenmakt är prioriterat, synergier mellan migrations- och biståndspolitik ska stärkas liksom humanitärt stöd.
EU:s bistånd – möjligheter och orosmoln
EU är tillsammans med sina medlemsländer världens största biståndsgivare. Även om många goda resultat kommer av EU:s bistånd är en starkt oroande trend under senare år att EU:s säkerhets- och migrationspolitiska prioriteringar fått allt större inflytande över biståndet. Det går emot den grundläggande principen om att bistånd ska utgå från lokala prioriteringar för att ge resultat mot fattigdom och förtryck.
I EU:s långtidsbudget för åren 2021-2027 sattes ambitionerna och riktningen för EU:s bistånd. Genom denna budget har EU:s internationella bistånd ändrat form och nya instrument har uppstått. The Global Gateway, en strategi som fokuserar på investeringar i infrastruktur och digitalisering, och Team Europe-initiativet, vilket är tematiska paket med projekt som finansieras gemensamt av vissa av EU:s medlemsländer. De syftar båda till att öka hävstångseffekten av EU:s biståndspengar, men insynen brister och civilsamhället har mindre utrymme, både som partner i utformningen av politiken och som partner i genomförandet.
Mer om förhandlingarna om EU:s nästa långtidsbudget:
Läs mer om vilka stora frågor för det globala arbetet som förhandlades inför den nuvarande långtidsbudgeten.
Få koll på biståndsdebatten
Det internationella biståndet debatteras i perioder flitigt bland politiker och i media. Det kan vara svårt att hänga med bland prat om budgetnivåer och argument om huruvida biståndet ger effekt eller inte. Vi ger dig information, svarar på vanliga frågor och klargör missuppfattningar i debatten. Allt för att du enklare ska kunna följa och själv delta i den.
Avräkningar
En femtedel av EU:s bistånd uppfyllde under år 2023 inte grundkriterierna för bistånd, och det som dominerar urholkningen av biståndet är inhemska kostnader för flyktingmottagande. Även Sverige gör så kallade avräkningar från biståndet.
Här är en faktasida om bakgrunden till beslutet, hur olika delar av det internationella biståndet påverkas, och varför det är ett dåligt beslut att göra Sverige till det största mottagarlandet av svenskt bistånd.
Sverige behöver göra ett tydligt åtagande om att betala inhemskt asylmottagande med andra pengar än från biståndsbudgeten.