EU:s och Sveriges bistånd

Vi arbetar för att EU och Sverige ska hålla sina löften om biståndets storlek, kvalitet och innehåll.

CONCORD Sverige granskar och påverkar för att Sveriges och EU:s bistånd ska användas effektivt, utgå från mänskliga rättigheter och leva upp till uppsatta mål. Vi tycker att bistånd ska användas till att bekämpa fattigdom och förtryck och främja demokrati, jämlikhet och hållbarhet. Bistånd ska inte användas till insatser med andra syften. Internationellt bistånd är ett globalt ansvar som utgår från alla människors lika värde. Människor måste få chansen att lyfta sig ur fattigdom, annars finns ingen grund för en hållbar utveckling i världen.

Det här är Sveriges bistånd

Sveriges riksdag har satt målet att svenskt bistånd till andra länder ska vara en procent av vår bruttonationalinkomst (BNI). Åtagandet visar att Sverige, oavsett regering, under många årtionden haft en internationellt sett hög ambition när det gäller biståndets storlek och innehåll. Syftet med Sveriges bistånd är att människor som lever i fattigdom och förtryck ska kunna förbättra sina villkor.

Biståndet har ett starkt folkligt stöd; fler än 8 av 10 svenskar tycker det är viktigt att Sverige bidrar till utveckling i låginkomstländer. Sveriges bistånd har fått gott betyg i internationella studier och jämförelser, både när det gäller humanitärt stöd och långsiktigt utvecklingsbistånd. I utvecklingsbiståndet ingår också stöd till att stärka demokratiska organisationer och institutioner. Men Sverige använder idag också en del av biståndspengarna för att finansiera aktiviteter som inte syftar till att bekämpa fattigdom i låg- och medelinkomstländer. Det handlar främst om att betala kostnader för asylmottagning i Sverige. Vi tycker att Sverige behöver göra ett tydligt åtagande om att inte betala inhemska kostnader med biståndsbudgeten utan använda andra budgetposter till det.

EU:s bistånd – stora möjligheter men också mörka orosmoln

EU är tillsammans med sina medlemsländer världens största biståndsgivare. Även om mycket goda resultat kommer av EU:s bistånd är en starkt oroande trend under senare år att EU:s säkerhets- och migrationspolitik har allt större inflytande över hur EU prioriterar i sitt bistånd. En grundläggande princip för att bistånd ska ge resultat mot fattigdom och förtryck är att det utgår från lokala prioriteringar.

Men i diskussioner om EU:s framtida bistånd vill många medlemsstater använda biståndspengar som påtryckning för att andra länder ska gå EU:s ärenden, och är mindre nogräknade när det gäller att samarbeta med regeringar som kränker mänskliga rättigheter. Unionen har beslutat att senast år 2030 ge 0,7 procent av bruttonationalinkomsten (BNI) till bistånd, medan de nya medlemsländernas mål är 0,33 procent. De flesta av medlemsstaterna når inte alls upp till dessa mål. Dessutom används ungefär 15 procent av EU-medlemsstaternas bistånd idag till kostnader inom unionen, främst asylmottagande, istället för att bekämpa fattigdomen i världen.

Vi granskar och påverkar EU:s och Sveriges biståndspolitik

CONCORD Sveriges arbetsgrupp för biståndsfrågor heter AidWatch och gruppen granskar huvudsakligen två områden i EU:s och Sveriges biståndspolitik: hur mycket pengar som ges till bistånd jämfört med gjorda löften, och hur biståndet används jämfört med de mål, principer och värderingar som styr biståndet. Vi samordnar också olika tillfällen för dialog om biståndspolitiken mellan organisationer, folkvalda, regeringen och tjänstemän.

En gång per år bidrar vi till CONCORD Europas AidWatch-rapport som granskar och ger rekommendationer om EU-ländernas bistånd. Rapporten tittar på biståndets storlek, innehåll och effektivitet. Vi samarbetar löpande med CONCORD Europa för att påverka EU i europeiska och globala överenskommelser om biståndet. Vi vill se att Sveriges och EU:s utvecklingssamarbete värnar om europeiska och globala åtaganden om civilsamhällets roll och utrymme, fattigdomsbekämpning, hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och jämställdhet.