Så gjorde vi skillnad för världen under 2024

Flera globala kriser förvärrades under 2024. Samtidigt fokuserade politiken i både Sverige och EU i allt högre grad på egenintressen. Plattformen fortsatte att granska och sätta press på politiken. På denna sida kan du ta del av höjdpunkter ur CONCORD Sveriges verksamhet under år 2024.

Vi tog debatten om biståndet

Ineffektivt. Bristande transparens. Ger inga resultat. Så har det låtit när regeringsföreträdare och en del opinionsbildare beskrivit Sveriges bistånd. Flera av plattformens medlemmar har förmedlat fakta och motberättelser för att nyansera diskussionen.

Under 2024 hårdnade debatten om Sveriges bistånd. Regeringsföreträdare och flera ledarskribenter spred felaktiga och missvisande uppgifter om biståndets resultat. Även etablerade nyhetsmedier förmedlade sådana uppgifter.

– Vissa delar av biståndet kräver djup sakkunskap och stor erfarenhet och expertis, men nyhetscykeln går snabbt. Då är det lätt att en viss typ av retorik får slinka igenom utan att det faktakollas, säger Hugo Ryckert, kommunikatör på Diakonia.

Sedan den tillträdde har regeringen begränsat utrymmet för direkta konsultationer och dialog med civilsamhällesorganisationer, som sitter på lång erfarenhet och stor kunskap om biståndet. Det har gjort att Diakonia valt att föra en större del av diskussionen i media och digitala kanaler. Och det finns en efterfrågan på deras perspektiv.

– Vi får superbra respons, det finns ett stort engagemang bland följare och engagerade. Det kommer också en del genuina frågor om ifall biståndet verkligen är ineffektivt eller korrupt. Att folk bryr sig är bra, vi ser det som ett tillfälle att ge en annan bild av bistånd än den som målas upp av regeringen idag.

Den efterfrågan känner även Linnéa Frändå, kommunikatör på ForumCiv, igen.

– Sedan valet 2022 har vi varje år slagit rekord i följare och interaktioner. Det har varit många uttalanden från ministrar där vi känt att vi behöver bemöta felaktigheter och myter. Och vi märker att vi får bra genomslag när vi säger vad vi tycker.

Vi märker att vi får bra genomslag när vi säger vad vi tycker.

Linnéa Frändå, ForumCiv

Att dela information, fakta och analyser inom plattformen, och tillsammans agera, hjälper både Diakonia och ForumCiv.

– Att vi snabbt kan mobilisera och replikera när exempelvis finansministern säger något som inte stämmer – det är så vi ska operera, säger Hugo Ryckert.

ForumCiv kommer fortsätta satsa på att bidra med fakta i debatten.

– Vi har spelat in en ny säsong av (podden) biståndskvarten, och där har vi valt ämnen som varit snackisar. Handel och bistånd, transparens och civilsamhällets krympande utrymme i Sverige, säger Linnéa Frändå.

Under året har flera länder, däribland Skottland, Norge och Spanien tagit ytterligare kliv framåt vad gäller jämställdhet i utrikes- och utvecklingspolitiken.

Vildana Hodzic och Malin Kihlström på IM, Individuell Människohjälp, försöker, trots neddragningar i organisationen, att vara med i den dagsaktuella politiska debatten om biståndet. Särskilt i ljuset av de globala kriser som råder.

– Sverige har traditionellt haft en stark röst för fred, demokrati och mänskliga rättigheter. Det är oroväckande med de nedskärningar som sker, säger Vildana Hodzic.

Organisationen är partipolitiskt obunden men frågorna de arbetar med är politiskt laddade och när de höjer rösten får de både positiva och negativa kommentarer.

– När dessa värden hotas är det viktigt att vi säger något. Det är väldigt bra med CONCORD:s kommunikationsnätverk för att kunna inspireras av vad andra gör och hålla sig påläst, säger Vildana Hodzic.

Malin Kihlström lyfter organisationens grundare Britta Holmström som tog kampen mot fascismen som bredde ut sig över Europa på 1930-talet, och berättar att hennes mod än idag inspirerar organisationen att ta debatten. Och organisationen ser en ökad räckvidd i både sociala medier och för sitt nyhetsbrev som tyder på att det finns ett sug efter att höra vad de har att säga. Men de har också känt av en del negativa konsekvenser.

En del företag har hoppat av som givare för att de tyckt att vi varit för politiska. Men vi har valt att stå upp för våra värderingar.

Malin Kihlström, IM

– En del företag har hoppat av som givare för att de tyckt att vi varit för politiska. Men vi har valt att stå upp för våra värderingar, säger Malin Kihlström.

Barometern: Vår granskning av hur regeringen backade från sitt globala ansvar

Under 2024 samlades över 30 skribenter från mer än 20 organisationer för att skriva en 80-sidig rapport med 399 fotnoter. Resultatet blev en granskning som 50 organisationer samlades bakom.

Vartannat år samlas plattformen i vad som kanske är det svenska civilsamhällets största grupparbete: Att ta fram rapporten Barometer, som granskar och betygsätter regeringens arbete med de Globala målen.

– Det har varit jättebra att samlas och granska utifrån våra perspektiv, särskilt nu när regeringen slirar på vad samstämmighetspolitiken betyder, att det går mer och mer i en riktning av att annan politik ska skapa synergier för handelspolitiken, säger Marja Wolpher på Naturskyddsföreningen.

Gunnel Axelsson Nycander på Act Svenska kyrkan tycker att arbetet har varit bra för att få dem som organisation att bli systematiska och få koll på politiska processer de tidigare inte hade koll på.

– Och att det är många organisationer som ställt sig bakom gör det tyngre och att det inte ses som en partsinlaga eller ett särintresse, säger hon.

Konst, maskotar och gemensam mobilisering inför EU-valet

Hur får man det torra och tråkiga EU-valet att kännas intressant och viktigt? Jo, med hjälp av en maskot, ett gäng konstnärer, och resten av civilsamhället. Läs om FUF:s och Palmecentrets erfarenheter.

EU är världens största biståndsgivare med stort inflytande globalt – men uppfattas också som svårt och byråkratiskt.

– Valdeltagandet till EU-valen är lägre i hela befolkningen och inte minst bland unga, säger Anna Sjöberg Tibblin, kanslichef på FUF.

Deras valarbete innehöll två parallella spår: å ena sidan seminarier om EU:s roll för bland annat fred och klimaträttvisa, och å andra sidan många inlägg på Instagram, med valen Valdemar som ciceron.

– Vi vet att unga inte tar del av politisk information från nyheterna utan från sociala medier, främst Instagram. Vi producerade ganska mycket mer än vi hade tänkt, det gav bra spridningseffekt och engagemang. Vi lyfte dels samma teman som i seminarier, men hade också konceptet ”FUF förklarar” där vi redde ut vad valobservation är, vad ett vallöfte är, om man kan lita på resultaten och så vidare.

FUF ansträngde sig också för att göra seminarierna mer attraktiva, med bildspråket på plats och genom att bjuda in konstnärer att tolka seminarierna.

– Har du med en konstnär kommer man in på andra frågor än annars. Folk sänker axlarna vilket gör att diskussionerna blir mer givande, säger Anna Sjöberg Tibblin.

Har du med en konstnär kommer man in på andra frågor än annars. Folk sänker axlarna vilket gör att diskussionerna blir mer givande.

Anna Sjöberg Tibblin, Föreningen för Utvecklingsfrågor, FUF.

Även plattformen som helhet var aktiv inför EU-valet, med bland annat en enkät till partierna om deras globala EU-politik, och ett panelsamtal med svenska kandidater till parlamentet. Faktaunderlag och paneldeltagare från CONCORD Sverige har bidragit i FUF:s arbete, säger Anna Sjöberg Tibblin.

– Man ska inte vara så rädd för att blanda smågalna grejer med expertis. Det är lätt att tänka att det finns en motsättning, men det är ett väldigt bra sätt för att bryta silos och engagera människor i till synes tråkiga frågor.

Just nu utvärderar de resultaten av satsningen.

– Vårt mål är ökad kunskap och förståelse och därmed engagemang. Vi har sett att vårt projekt har gjort att unga som inte hade tänkt rösta ändå har gjort det. Där är civilsamhället viktigt, de känner sina målgrupper, och hur man kan göra information intresseväckande för dem

Även Palmecentret var aktiva inför valet. Tillsammans med en rad andra organisationer inom nätverket Allians för Rättvis Klimatomställning arrangerade de både seminarier och politikerutfrågningar under våren.

– EU har stor inverkan på det som händer här men också på läget i världen. I våra seminarier tog vi upp EU:s klimatlagar och att Sverige inte lever upp till dem. Vi berörde också sex brännande rättvisefrågor och hur man kan kommunicera om klimatkrisen, säger Cajsa Unnbom, policyrådgivare.

Vi behöver ta oss an EU tillsammans för att det ska bli effektivt.

Cajsa Unnbom, Palmecentret

Allians för Rättvis Klimatomställningarrangerade också öppna utfrågningar av alla partiers kandidater till EU-parlamentet.

– Det var ett väldigt bra sätt att få in civilsamhällets perspektiv. Partierna fick höra vad som förväntades av dem i klimat- och miljöpolitiken.

Ett nästa steg kan bli att utbilda de invalda kandidaterna i mänskliga rättigheter.

– Vi fortsätter bevaka detta inom plattformen. Vi behöver ta oss an EU tillsammans för att det ska bli effektivt. Det är långa processer och kräver mycket kunskap. Gör man det på egen hand som organisation kan det bli ganska tunt.

Arbetet fortsätter

Att blicka ut över 2025 kan tyckas dystert för den som värnar om mänskliga rättigheter och global rättvisa.

2024 kallades ett supervalår, men International Idea konstaterar att i nästan hälften av de undersökta länderna mår demokratin sämre jämfört med 2018. 2024 var det hittills varmaste året som uppmätts, ändå har USA:s nya president inlett sin mandatperiod med att ta USA ur Parisavtalet. Han har även pausat allt stöd till biståndsorganet USAID i tre månader.

På vår kontinent inleds under året förhandlingar om EU:s långtidsbudget – en process som har stor betydelse för EU:s internationella engagemang, och som vi kommer bevaka noga. Vi granskar förstås också den fortsatta omläggningen av det svenska biståndet, och är med och påverkar dagordningen för den stora konferensen om utvecklingsfinansiering som hålls i Spanien i sommar.

För plattformen är framtiden delvis oviss. Men i slutet av 2024 bekräftade två olika opinionsmätningar det starka folkliga stöd som finns för svenskt bistånd och för att Sverige ska vara en aktör för fred, demokrati och jämställdhet. Vetskapen om det bär oss framåt och ger oss energi att fortsätta verka för en politik för rättvis och hållbar global utveckling.