Inför det kommande EU-valet har CONCORD Sverige genomfört en enkät för att granska de svenska partiernas åtaganden inom områdena hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och global rättvisa. Så här svarade partierna på våra frågor:
Vänsterpartiet
Vänsterpartiet svarade positivt på samtliga våra frågor.
De driver på för en snabbare implementering av de Globala målen till 2030 och vill inkludera alla politikområden som påverkar andra länder. De förespråkar stärkta krav på hållbarhet och mänskliga rättigheter i handelsavtal och prioriterar global rättvisa, klimatomställning och ökat bistånd till de minst utvecklade länderna. De motsätter sig hot om indraget bistånd till samarbetsländer och prioriterar respekt för mänskliga rättigheter i migrationspolitiken. Vänsterpartiet säger sig vilja arbeta för demokratiska värderingar, dialog med civilsamhället och jämställdhet globalt, inklusive aborträtt, hbtqi-rättigheter och anti-diskriminering, samt för en intersektionell feministisk utrikespolitik på EU-nivå.
Miljöpartiet
Miljöpartiet skriver att de kommer att fortsätta med sitt arbete för att nå de Globala målen till 2030 och att de särskilt har arbetat för att integrera dem i miljö- och klimatpolitiken. De betonar vikten av att EU:s handelsavtal inkluderar krav på hållbarhet och mänskliga rättigheter samt att finansieringen till Parisavtalet och biologisk mångfald i partnerländer ska öka, med fokus på de mest utsatta. De gröna driver också för skärpta utsläppsmål och ökat bistånd till de minst utvecklade länderna, samtidigt som de motsätter sig att EU hotar med att dra in bistånd till länder som inte samarbetar i migrationsfrågor. Respekt för mänskliga rättigheter betonas också i migrationspolitiken, och Miljöpartiet strävar efter att agera mot den antidemokratiska trenden globalt och att EU ska förbli en trovärdig aktör för demokratiska värderingar. De eftersträvar också en förbättrad dialog med civilsamhället, vill se en särskild civilsamhällesstrategi och framhäver EU:s roll som en stark röst för jämställdhet och mänskliga rättigheter. Sammantaget förespråkar de en feministisk utrikespolitik och betonar vikten av ett intersektionellt perspektiv i alla politiska beslut.
Att EU sponsrar länder där skyddet för mänskliga rättigheter är svagt för att de ska bidra till att minska migrationen till EU undergräver förtroendet för EU som en trovärdig röst i världen för skyddet av mänskliga rättigheter.
Miljöpartiet
Centerpartiet
Centerpartiet stödjer en snabbare implementering av de Globala målen till 2030 och vill inkludera alla politikområden som påverkar en hållbar utveckling globalt. De förespråkar stärkta krav på hållbarhet och respekt för mänskliga rättigheter i handelsavtal med tredje länder samt vill prioritera global rättvisa och klimatåtgärder. De vill öka klimatbiståndet och minska EU:s utsläpp med 95 procent till 2040. Dessutom stödjer de ökat bistånd till de minst utvecklade länderna och förespråkar dialog med civilsamhället samt jämställdhet globalt, inklusive aborträtt, hbtqi-rättigheter och anti-diskriminering. De är för en intersektionell feministisk utrikespolitik som främjar demokrati och mänskliga rättigheter internationellt.
Frihandelsavtal som respekterar mänskliga rättigheter, klimatet och samtidigt river handelshinder och stärker europeiska företag i världen.
Centerpartiet
Socialdemokraterna
Socialdemokraterna stödjer flera viktiga miljöpolitiska åtgärder, inklusive att skyndsamt ta fram en strategi för att uppnå de Globala målen till 2030, stärkta krav på hållbarhet och respekt för mänskliga rättigheter i handelsavtal, ökad finansiering till Parisavtalet och biologisk mångfald, skärpta utsläppsmål och ökat bistånd till de minst utvecklade länderna. De stöder också respekt för mänskliga rättigheter i migrationspolitiken, men tycker att bistånd ska kunna villkoras med att länder måste ta emot medborgare som inte fått asyl i EU. De svarar att de vill bekämpa den antidemokratiska trenden globalt, förbättra dialogen med civilsamhället, och vill vara en stark röst för jämställdhet globalt och för en intersektionell feministisk utrikespolitik.
Viktigt att det ställs sociala samt klimat- och miljömässiga krav i frihandelsavtal.
Socialdemokraterna
Liberalerna
Liberalerna säger att de strävar efter att EU ska uppfylla sina åtaganden inom de Globala målen till 2030 och betonar vikten av att införa ett demokratikriterium i FN:s råd för mänskliga rättigheter. De stödjer stärkta krav på hållbarhet och mänskliga rättigheter i handelsavtal och betonar vikten av global rättvisa och jämställdhet i EU:s miljö- och klimatpolitik. Liberalerna förespråkar ökad finansiering till genomförandet av Parisavtalet och Montréalavtalet och strävar efter att skärpa utsläppsmålen för att nå klimatneutralitet. De vill att EU ska leva upp till sina biståndsåtaganden och ser behovet av att förbättra dialogen med civilsamhället. Liberalerna förespråkar också att EU ska vara en stark röst för demokratiska värderingar, jämställdhet och mänskliga rättigheter globalt samt anta en intersektionell feministisk utrikespolitik. De tycker att bistånd ska kunna villkoras med att länder måste ta emot medborgare som inte fått asyl i EU.
Incitamenten för ursprungsländerna att återta sina medborgare behöver öka, till exempel genom en koppling mellan EU:s bilaterala bistånd till ett land och återtagande av landets medborgare.
Liberalerna
Moderaterna
Moderaterna stödjer flera miljö- och utvecklingspolitiska åtgärder, inklusive att EU ska accelerera genomförandet av de Globala målen till 2030 och ha stärkta krav på hållbarhet och mänskliga rättigheter i handelsavtal. De betonar behovet av samordning mellan olika politikområden och vill se mer investeringar i hållbar infrastruktur globalt. Moderaterna står bakom ökad finansiering till Parisavtalet men betonar även att fler aktörer bör bidra och att privata sektorn bör involveras mer. De stödjer också skärpta utsläppsmål men vill balansera detta med hänsyn till industri och konkurrenskraft. Moderaterna är för ökat bistånd till minst utvecklade länder och vill fokusera på kvalitet och effektivitet i biståndet. De stödjer också krav på samarbete inom migration i utbyte mot bistånd och betonar vikten av att respektera mänskliga rättigheter. Moderaterna förespråkar ett starkt civilsamhälle och vill involvera det mer i politiska processer. De fördömer diskriminering av minoriteter och stödjer aborträtten och hbtqi-rättigheter. Moderaterna är emot en uttalat feministisk utrikespolitik från EU.
Civilsamhället bör systematiskt involveras i utarbetandet och genomförandet av EU:s biståndspolitik.
Moderaterna
Kristdemokraterna
Kristdemokraterna anser att EU snabbt behöver ta fram en strategi för att uppnå de Globala målen till 2030 och poängterar vikten av att stärka samordningen och uppföljningen på olika nivåer. De stödjer frihandel men anser att krav på hållbarhet och mänskliga rättigheter redan finns i EU:s handelsavtal och menar att fokus istället ska vara på att säkerställa efterlevnaden av befintliga krav. Partiet framhåller betydelsen av att miljö- och klimatpolitiken är realistisk och genomförbar samt ser behovet av ökad finansiering för Parisavtalet och biologisk mångfald, särskilt för de mest utsatta länderna. De strävar efter att minska utsläppen och bli klimatneutrala samt betonar vikten av att EU:s bistånd når de minst utvecklade länderna. Kristdemokraterna vill att EU agerar för att värna mänskliga rättigheter, inklusive i migrationsfrågor, och i att bekämpa den antidemokratiska trenden globalt. De förespråkar också en stärkt dialog mellan EU och civilsamhället samt att EU är en stark röst för jämställdhet och mänskliga rättigheter både inom och utanför unionens gränser. De stödjer inte införandet av en intersektionell feministisk utrikespolitik.
Krisdemokraterna vill bland annat slopa vetorätten i frågor kring mänskliga rättigheter.
Kristdemokraterna
Sverigedemokraterna
Sverigedemokraterna har svarat att de inte kommer att verka för att EU skyndsamt tar fram en strategi för att accelerera genomförandet av de Globala målen till 2030. De anser att vissa av utvecklingsmålen har fått för lite uppmärksamhet och att EU:s fokus primärt har legat på klimatfrågor på bekostnad av andra områden, såsom livsmedelssäkerhet. När det gäller handelsavtal med tredje länder motsätter sig Sverigedemokraterna stärkta krav vad gäller hållbarhet och respekt för mänskliga rättigheter, och föredrar istället ökad handel utan krav för att stärka ekonomin i utvecklingsländer. De ser även klimatfrågan som något som måste lösas på global nivå och förespråkar att EU ska satsa på att minska utsläppen i tredje länder. När det kommer till migrationsfrågor vill de se ett djupare samarbete med länder utanför EU och föreslår indraget bistånd till länder som inte samarbetar inom migrationsärenden. Sammantaget vill Sverigedemokraterna främst prioritera nationella intressen och ifrågasätter effektiviteten i vissa av EU:s politiska åtgärder.
Vi tvivlar på effektiviteten i EU:s bistånd och ser hellre att bistånd kanaliseras av medlemsländerna. Nationellt bistånd har bättre demokratisk förankring än EU-bistånd eftersom de ansvariga politikerna i givarländerna kan hållas till ansvar av väljarna i val vilket EU-kommissionärer inte kan.
Sverigedemokraterna
Partiernas svar på alla frågor
I tabellen nedan ser du hur partierna svarade, fråga för fråga. Frågorna finns under tabellen.
Enkätfrågor
- Kommer ni att verka för att EU skyndsamt tar fram en strategi för hur unionen ska accelerera genomförandet av de Globala målen till 2030, som inkluderar alla politikområden som har effekter på andra länder?
- Handel är en central del av EU:s verktygslåda för att stödja tredje länders ekonomiska utveckling. Kommer ni att verka för att EU ska ha stärkta krav vad gäller hållbarhet och respekt för mänskliga rättigheter i alla handelsavtal med tredje länder?
- Kommer ni att verka för att global rättvisa, mänskliga rättigheter och jämställdhet i högre utsträckning ska vägleda EU:s miljö- och klimatpolitik?
- Kommer ni att verka för att EU och dess medlemsstater ska öka sin finansiering till genomförandet av Parisavtalet och det globala ramverket för biologisk mångfald i partnerländer, med fokus på de mest utsatta länderna och grupperna?
- Kommer ni att verka för att EU ska öka takten i klimatomställningen och kraftigt skärpa sina utsläppsmål?
- Kommer ni att verka för att EU ska nå målet om ökat bistånd till de minst utvecklade länderna (minst 0,2 procent av BNI innan 2030)?
- Är ni emot att EU ska hota med indraget bistånd till samarbetsländer som inte samarbetar med EU i internationella migrationsärenden?
- Kommer ni att verka för att EU prioriterar respekt för mänskliga rättigheter i sin migrationspolitik, och tar hänsyn till migrationens roll för utvecklingen i ursprungs- och transitländerna?
- Civilsamhällets utrymme krymper över hela världen. Även inom EU går utvecklingen bakåt. Kommer ni att verka för att EU ska agera mot den antidemokratiska trenden globalt, och förbli en trovärdig aktör genom att stå upp för demokratiska värderingar också inom unionen?
- Kommer ni att verka för att EU ska öka dialogen och förbättra förutsättningen för meningsfulla samråd med aktörer i civilsamhället?
- Nästa Europaparlament kan komma att ha fler nationalistiska och populistiska ledamöter som är en del av en global anti-genusrörelse. Kommer ni att verka för att EU är en stark röst för jämställdhet globalt, som bland annat förespråkar aborträtten, hbtqi-rättigheter och anti-diskriminering?
- Kommer ni att verka för att EU antar en intersektionell feministisk utrikespolitik?