Nyheter

10 november 2025

07.11.2025 - Belem - General Plenary Session of Leaders at the United Nations Climate Change Conference COP 30. Photo by Ueslei Marcelino/COP30

En snabbguide till COP30

#miljö- och klimaträttvisa

Nytt klimattoppmöte med nya procentsatser, vägkartor, knäckfrågor och ambitionsgap. CONCORD Sverige guidar dig inför veckans förhandlingar i Belém.

10 år efter att världens länder enades om Parisavtalet, och 30 år efter det första partsmötet inom FN:s klimatkonvention, träffas länderna än en gång för årliga klimatförhandlingar. Denna gång i Belém i Brasilien.

1. Vad står i fokus under årets toppmöte?

Eftersom det mesta av regelverket kring Parisavtalet numera är färdigförhandlat har årets COP kallats för en genomförande-COP. Det är helt enkelt hög tid att utföra det som redan beslutats om. Inte minst eftersom UNEP:s nyligen släppta Emissions Gap Report 2025 visar att världen med nuvarande politik är på väg mot 2,8 graders temperaturökning.

Den grundläggande frågan om ambitionsnivån i arbetet för att minska utsläpp står också i centrum för årets COP-möte. Under året skulle Parisavtalets parter – världens länder och EU – komma in med uppdaterade klimatplaner, så kallade Nationally Determined Contributions. Men många har dröjt med sina planer, däribland EU. Förhandlingar om EU:s mål för utsläppsminskning till 2035, som ska ingå i klimatplanen, har pågått in i det sista. Rådet enades den 4 november om en minskning på mellan 66,25 och 72,5 procent jämfört med 1990 års nivåer.

Inför COP-mötet har FN publicerat en så kallad syntesrapport av de klimatplaner som hittills offentliggjorts. Den visar att utsläppen kommer att ha minskat med 10 procent till 2035, vilket är långt från tillräckligt för att begränsa temperaturhöjningen till 1,5 grader. Det så kallade ambitionsgapet är därför något som världens länder måste hantera på COP-mötet.

2. Vad ska förhandlas?

Parternas klimatplaner är inte en förhandlingspunkt, men det finns förhoppningar från bland annat Sverige att besluten på COP på något sätt ska möta de otillräckliga ambitionerna i utsläppsminskningen. Exakt hur är oklart, och en del länder håller fast vid att klimatplanerna är en nationell angelägenhet som inte ska hanteras i förhandlingarna.

Två frågor som ska slutförhandlas är genomförandet av det globala anpassningsmålet och jämställdhet i klimatarbetet. Länder ska enas om indikatorer för hur anpassningsmålet ska kunna följas upp, och en ny jämställdhetsplan ska antas. Bland CONCORD Sveriges medlemmar följer särskilt WaterAid Sverige anpassningsmålet. Flera CONCORD-medlemmar har lämnat in en gemensam inlaga till jämställdhetsplanen.

3. Är inte klimatfinansiering på agendan?

Internationell klimatfinansiering är inte en huvudfråga i förhandlingarna på samma sätt som förra året, då ett nytt globalt klimatfinansieringsmål sattes. Samtidigt är finansieringsfrågor alltid i centrum. De är helt centrala för många låg- och medelinkomstländer, som framhåller att ökad ambition kräver ökade medel. Många klimatdrabbade länder är djupt skuldsatta och saknar budgetutrymme för både omställningen och anpassningen som krävs.

Någon typ av beslut om finansiering till klimatanpassning förväntas under COP30. Överenskommelsen om en dubblering av anpassningsfinansiering fram till 2025, som sattes vid COP26 i Glasgow, behöver följas av en ny målsättning. Många utsatta länder och civilsamhället har framfört krav på en tredubbling av finansieringen.

I COP29-beslutet om ett klimatfinansieringsmål ingick initiativet The Baku to Belém Roadmap som handlar om hur 1 300 miljarder USD ska kunna mobiliseras till utvecklingsländers omställning. En rapport med rekommendationer från detta initiativ släpptes dagarna före COP30 och kommer skapa diskussioner under mötet, men inte nödvändigtvis leda till något beslut. För första gången nämner en stor FN-rapport behovet av solidaritetsavgifter och starkare internationella skattesamarbeten som komplement till dagens klimatfinansiering. Andra fortsatt stora frågor är omställningen av finansiella flöden, utfasning av fossila subventioner, samt reform av internationella finansiella institutioner.

Det har publicerats flera relevanta rapporter om klimatfinansiering inför klimattoppmötet. UNEP:s Adaptation Gap Report 2025 visar att finansieringsbehoven för låg- och medelinkomstländers klimatanpassning är 12-14 gånger större än dagens pengaflöden till ändamålet. Samtidigt visar Oxfams Climate Finance Shadow Report 2025 att nästan två tredjedelar av klimatfinansieringen 2022 betalades ut som lån, vilket förvärrar klimatutsatta länders skuldbörda.

4. Vilka är Sveriges och EU:s prioriteringar?

Sveriges viktigaste budskap är liksom de senaste åren “brådska och möjligheter”. Sverige har understrukit att omställningen ger möjlighet till tillväxt, och att det finns konkreta lösningar. Inte minst lyfter regeringen fram svenska företags lösningar genom initiativet Sweden – The climate match maker. Regeringens officiella linje presenteras här.

I de frågor som rör klimatfinansiering betonar både Sverige och EU att de redan är stora givare av klimatfinansiering, att andra behöver bidra mer, att privat kapital behöver mobiliseras och att inhemsk resursmobilisering är nödvändig.

5. Vad driver civilsamhället?

En stor fråga för globala civilsamhällsnätverk är rättvis omställning. Flera hundra civilsamhällesorganisationer har redan skrivit under ett öppet brev till alla parter om att agera för att besluten i Belém ska leda till rättvis omställning som sätter människor och rättigheter i centrum.

En rad medlemmar i CONCORD Sverige och/eller deras globala organisationer och nätverk har tagit fram analyser och budskap inför COP30, baserat på deras arbete och partnerorganisationers verklighet:

6. Vilka representerar Sverige på plats?

Sverige har en officiell delegation på ett tjugotal personer. Klimatminister Pourmokhtari deltar inte av privata skäl och ersätts av EU-minister Jessica Rosencrantz under högnivåsegmentet. Ingen svensk minister deltar vid förhandlingarna, vilket kritiserats av många. Sveriges kungapar kommer vara på plats och formellt leda Sveriges delegation. I delegationen finns Sveriges chefsförhandlare Mattias Frumerie och tjänstepersoner från en rad departement och myndigheter. Även riksdagsledamöterna Kajsa Fredholm (V) och Elin Nilsson (L) deltar.

Bland CONCORD Sveriges medlemmar deltar Naturskyddsföreningen, WWF Sverige, WaterAid, ForumCiv och Act Svenska kyrkan som observatörer. Tidigare år har LSU haft representanter i delegationen. Systemet har nu gjorts om, med resultatet att ingen ungdomsrepresentant finns med.

En rad svenska företag kommer också vara i Belém, samordnade av Business Sweden. Business Sweden håller i den svenska paviljongen där en rad event sker under mötesveckorna.

7. Vilka är inte där?

Trots att värdlandet Brasilien tidigt pratade om årets klimattoppmöte som “Folkets COP” har diskussionen om inkludering i förhandlingarna blossat upp även i år. De senaste två åren har begränsningar av civilsamhällets utrymme i värdländerna varit en nyckelfråga. I år är det istället de orimligt höga priserna som väckt kritik. Det sägs att många låginkomstländer därför kommer ha ovanligt små delegationer, och bland civilsamhället blir kostnaden ett ännu större hinder än vanligt.

Inför mötet har det också pratats om brist på hög representation från världens ledare. Sverige skickar som sagt ingen minister. Det gör heller inte USA – vars utträde ur Parisavtalet ännu inte trätt i kraft och som fortfarande är part till FN:s klimatkonvention (UNFCCC).

Följ medlemmars event från skärmen hemma: