Den här briefen om Sveriges internationella bistånd till hälsa och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) syftar till att ge en bild av trender i biståndet för global hälsa. Vår analys av regeringens årsrapport om det krympande svenska hälsobiståndet ramas in av en överblick av den hälsokris av omvälvande proportioner som kan bli konsekvensen i ett läge då USA och många europeiska länder minskar sitt internationella bistånd och formar utrikespolitiken alltmer utifrån snäva nationalistiska prioriteringar. Internationellt bistånd till global hälsa har minskat med mellan 30 och 40 procent under de senaste två åren.
Nedåtgående trend i svensk finansiering
Sverige, som länge varit en förkämpe för hälsa och SRHR i globala sammanhang, redovisar nu en tydlig nedgång i finansieringen till dessa frågor. Den nedåtgående trenden i internationella och svenska biståndsbudgetar står i skarp kontrast till växande hälsobehov i de mest utsatta länderna på grund av ojämlikheter och fattigdom, nya globala hälsohot och utdragna kriser. Många av de globala målens delresultat för hälsa är idag långt ifrån uppfyllda, men det har också gjorts många framsteg för hälsa och SRHR de senaste decennierna. Framsteg som drivs av utvecklingsländerna själva i kombination med internationellt och multilateralt stöd.
Målen går att nå
Flera av delmålen för hälsa i Agenda 2030 är möjliga att uppnå med en kombination av länders egna ansträngningar, effektiv global samordning och forskning, och att Sverige och andra höginkomstländer vänder trenden i finansieringen till global hälsa och SRHR.