Just nu tänjs krympande resurser till bristningsgränsen för att möta de växande globala behoven. Internationellt bistånd har bidragit till minskning av den extrema fattigdomen under flera decennier, men idag är många tidigare framsteg hotade som en följd av konflikter, klimatförändringar och kriser. Biståndet förväntas möta allt fler och delvis nya globala utmaningar, samtidigt som flera inflytelserika länder prioriterar ner internationellt samarbete.
Politikens utformning spelar stor roll för biståndets möjligheter att bidra till långsiktig förändring. Samtidigt kräver biståndet som politikområde en hel del av sina beslutsfattare, med många begrepp, internationella åtaganden, riktlinjer och intressenter att lära känna. Den här skriften är tänkt att fungera som ett användbart underlag till främst nya ledamöter i riksdagens utrikesutskott.
Rapporten ger en överblick över:
• biståndets globala sammanhang och aktuella trender,
• vart Sveriges bistånd går och vilka som genomför det,
• biståndets olika former samt centrala definitioner och begrepp,
• biståndets mål, resultat och vägledande principer,
• Sveriges internationella åtaganden och de viktigaste regelverken,
• riksdagens styrning av biståndet och granskning av utvecklingspolitiken.