Fakta från rapporten
- EU:s bistånd uppgick till 105 miljarder euro 2024 (en minskning jämfört med 113 miljarder euro 2023).
- Det representerar 55% av allt officiellt bistånd inrapporterat av medlemmarna i OECD:s biståndskommitté DAC, och gör att EU som block behåller sin plats som världens största biståndsgivare.
- I procent av BNI minskade biståndet från de EU-länder som är medlemmar i OECD DAC, från 0,53 procent av BNI 2023 till 0,47 procent 2024.
- Minskningen har framförallt skett i medlemsstaternas bistånd och beror till stor del på minskade inhemska flyktingkostnader ur biståndet som inte ersatts med biståndsökningar på andra områden utan snarare ytterligare nedskärningar i några EU-länder. EU-institutionerna/ de europeiska bankernas biståndsnivå, som ökade kraftigt till Ukraina från 2022 har legat kvar relativt stabilt på denna högre nivå.
- Trots ökade behov av internationellt samarbete har många höginkomstländer aviserat om drastiska nedskärningar i biståndet under 2025 och kommande år. Enligt OECD:s biståndskommitté DAC förväntas det globala biståndet minska med 9-17 procent 2025, och minskningen kan bli så stor som 16-28 procent i Afrika söder om Sahara.
- Sveriges biståndsnivå var 0,79 procent av BNI 2024, ett av tre EU-länder som uppfyllde åtagandet om 0,7 procent av BNI tillsammans med Danmark och Luxemburg. Sveriges nuvarande budgetram för 2026-2028 innebär dock att Sverige är på väg under denna internationella gräns för biståndets miniminivå.
Nedskärningar trots ökade behov
Efter fem år av kontinuerlig tillväxt av global ODA-volym prioriterar allt fler länder snäva nationella intressen och skär ner på sina biståndsbudgetar. Global ODA minskade med 9 procent 2024. Dessa nedskärningar kommer att drabba de mest marginaliserade befolkningarna och länderna hårdast, inklusive de enligt FN minst utvecklade länderna (MUL) och fragila länder som är drabbade av konflikter och instabilitet.
Den minskande nivån är ett allvarligt trendbrott efter fem år av ökning av det globala biståndet, men det senaste decenniet har också kännetecknats av ökad förvrängning av ODA-siffror från EU:s medlemsstater och institutioner. AidWatch 2025 visar: mer än var femte euro i bistånd från EU:s medlemsstater uppfyller inte kriterierna för ODA, såsom att ha karaktären av en gåva (koncessionalitet) och bidra till syftet ”främjande av ekonomisk utveckling och välfärd i utvecklingsländer.”
EU:s medlemsstater har inte i tillräckligt hög utsträckning riktat in sitt bistånd på utvecklingsmål och bekämpning av fattigdom och ojämlikheter. Detta misslyckande är tydligt i flera missade mål, såsom EU:s åtagande att avsätta 0,15–0,2 procent av sin bruttonationalinkomst (BNI) till ODA för de minst utvecklade länderna, samt inom områden som stöd för mänskliga rättigheter, demokrati och jämställdhet.
Tid för reformer
Det behövs djärva reformer inom OECD:s biståndskommitté (DAC), och en starkare röst för utvecklingsländer i ramverket för internationellt utvecklingssamarbete. Inkluderande processer och institutioner som ger partnerländer verkligt inflytande kan bidra till att biståndets regler och praxis bättre speglar behoven på plats. EU och dess medlemsstater har ett historiskt ansvar och mycket att bidra med. De bör inta en ledande men dialoginriktad roll i reformer av ODA, där de systematiskt lyssnar på idéer från partnerländer och civilsamhällesorganisationer (CSO). I tider av förändring är det även CSO:ers uppgift att reflektera över de nya omständigheterna och hur de bäst kan anpassa sig på sätt som stärker principerna för effektivt bistånd och bidrar till lokalt ägarskap.
Några av rapportens rekommendationer
Vi uppmanar EU:s medlemsstater och institutioner att:
- Omedelbart återställa nedskärningar i biståndsbudgetar och vidta åtgärder för att uppnå målet om minst 0,7 % av BNI till ODA.
- Omorientera allt EU-bistånd till sitt avsedda syfte: fattigdomsbekämpning, minskning av ojämlikheter, och upprätthålla biståndets effektivitet och integritet som officiellt, utvecklingsfokuserat och gåvoinriktat stöd.
- Tilldela mer, inte mindre, bidragsbaserad och verkligt koncessionell finansiering till de minst utvecklade länderna (MUL) och fragila och konfliktdrabbade stater, i linje med målet om 0,2 % BNI/ODA till MUL.
- Prioritera bistånd i form av bidrag och säkerställ att skuldfinansiering, när den används, ges på mjuka villkor: återbetalning av skulder är en börda, inte ett stöd.
- Säkerställa politisk samstämmighet för hållbar utveckling i all EU:s medlemsstaters och institutioners politik och i reformer av utvecklingsfinansiering.
Om rapporten
Sedan 2005 ger CONCORD Europa ut en årlig AidWatch-rapport som granskar och ger rekommendationer kring EU:s och medlemsstaternas bistånd. CONCORD Sverige bidrar varje år till rapporten med en analys av trender i Sveriges internationella bistånd. Rapporten syftar till att hjälpa EU:s beslutsfattare att fatta välgrundade beslut för att tillhandahålla tillräckliga resurser för att nå de Globala målen trots överlappande globala kriser, och för att förbättra transparensen och kvaliteten i EU:s internationella bistånd.
Rapporten innehåller landsidor med analyser och rekommendationer för varje EU-land inklusive Sverige. Sverigesidans rekommendationer bygger bland annat på rekommendationer från CONCORD Sveriges medlemmar i samband med framtagandet av Civilsamhällets memorandum om Sveriges bistånd 2019-2025.