Jämställdhet

Vi arbetar för en jämställd svensk och europeisk utrikespolitik för att utrota förtryck av flickor, kvinnor och icke-binära.

CONCORD Sverige granskar och påverkar Sveriges och EU:s internationella arbete för att öka jämställdheten och stå upp för allas lika värde och rättigheter. Jämställdhet är en förutsättning för att utrota fattigdom och uppnå hållbar fred och utveckling globalt. Ändå utsätts flickor, kvinnor och icke-binära personer för strukturellt förtryck världen över. Konsekvenserna blir att de inte har lika rättigheter, möjligheter och makt att utforma sina liv som män.

Med feminismen som verktyg skapar vi förändring

Vår arbetsgrupp för jämställdhet består av en rad organisationer som arbetar med flickors, kvinnors och hbtqi-personers rättigheter. Med ett feministiskt perspektiv kan vi kartlägga sambanden mellan fördelningen av makt och strukturellt förtryck i samhället. Utifrån kartläggningen ger vi analyser och rekommendationer i samtal med beslutsfattare på svensk och europeisk nivå för att säkerställa att Sveriges och EU:s utvecklingssamarbete och utrikespolitik bidrar till ökad jämställdhet och allas lika rättigheter.

Vårt arbete med den feministiska utrikespolitiken

När Sverige lanserade sin feministiska utrikespolitik under hösten 2014, blev vi det första landet i världen med en sådan uttalad politisk ambition. 2016 och 2017 tog CONCORD Sveriges jämställdhetsarbetsgrupp fram rapporterna “Hur feministisk är Sveriges utrikespolitik?”. Där utvärderar vi olika delar av utrikespolitiken och ger rekommendationer kring hur den feministiska dimensionen kan stärkas ytterligare.

Inför valet 2018 tog vi fram publikationen “Civilsamhällets deklaration för en feministisk utrikespolitik” där vi uppmanar alla svenska riksdagspartier att ställa sig bakom en feministisk utrikespolitik, oavsett regering.

År 2020 gjorde gruppen en granskning av svenska och internationella lagar och policys på jakt efter kopplingen mellan jämställdhet och klimat. Resultatet är nedslående. Sverige har ett klimatramverk som på flera områden saknar genusanalys och en feministisk utrikespolitik som missar att ta ett helhetsgrepp om hur jämställdhet och klimatarbetet hänger ihop. Läs rapporten ”Feminist policies for climate justice”. I samband med lanseringen av rapporten hölls ett seminarium där biståndsminister Peter Eriksson fick svara på hur regeringen med en feministisk utrikespolitik kan ta ett större ansvar för klimatkrisen och dess effekter för kvinnor och flickor. Se det i efterhand.