Regeringen antog den 28 maj 2025 en ny strategi för Sida, Strategi för jämställdhet, kvinnors och flickors frihet och egenmakt 2025–2028. CONCORD har läst den nya strategin och gjort en jämförelse med den förra strategin, Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete för global jämställdhet och kvinnors och flickors rättigheter 2022–2026, som alltså avslutades i förtid.
Vi har jämfört strategierna och kan konstatera att de tematiskt är snarlika, med fokus på att arbeta mot könsbaserat och sexuellt våld, diskriminering och skadliga normer och sedvänjor, för ekonomisk jämställdhet eller egenmakt, och kvinnors och flickors deltagande.
Den nya strategin har lagt till ett övergripande fokus på digitaliseringens möjligheter och identifierar hat, hot och övergrepp på internet som ett växande rättighetsproblem. Den har också konkretiserat tematiska mål som är anpassade för implementeringen på landnivå, som likhet inför lagen, ekonomisk egenmakt, och stärkt arbete mot könsbaserat och sexuellt våld.
Det finns fyra större förändringar i den nya strategin: resurserna minskar kraftigt, den globala dimensionen av jämställdhetsarbetet har försvunnit, kvinnorättsorganisationer är inte längre beskrivna som centrala förändringsaktörer, och uppföljning och lärande är borta ur planen. Dessutom är den förra strategins (enda) hänvisning till intersektionalitet och livscykelperspektiv borta, liksom hänvisningen till jämställdhetens betydelse för klimatomställning.
Resurserna minskar
Den nya strategin omfattar 800 miljoner över fyra år, 200 miljoner per år. Den tidigare strategin omfattade 1 300 miljoner kronor över fem år, 260 miljoner per år. Över strategiperioden sänks alltså anslaget med 240 miljoner kronor jämfört med föregående strategiperiod.
Den globala dimensionen är borttagen ur strategin
Den nya strategin hänvisar inledningsvis till Agenda 2030 och Parisavtalet, men inte till Sveriges genomförande av dessa utan endast mottagarländernas, och inga andra internationella överenskommelser nämns. Istället finns en hänvisning till regeringens reformagenda för biståndet, och en notering om att biståndet kan bidra till att främja och värna svenska intressen och prioriteringar.
Verksamheten ska primärt vara på landnivå. Där det finns ett tydligt mervärde kan verksamhet ske på regional eller global nivå, och strategin bör samtidigt säkerställa synergier med EU:s jämställdhetsarbete i den externa dimensionen.
Det är ett fundamentalt skifte från den tidigare strategin, som angav att i ”genomförandet ska ett globalt mervärde prioriteras” och riktade in sig på att ”genomföra, stärka och försvara globala normativa ramverk för jämställdhet”. Den hänvisade till centrala FN-ramverk som kvinnokonventionen (CEDAW), kvinnokommissionen (CSW), befolkningsfonden (UNFPA), kvinnor, fred och säkerhetsagendan, och dessutom klimatavtalet och dess åtgärdsplan för jämställdhet och de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030.
I den nya strategin, under ett av målen, anges att det ökande globala motståndet mot kvinnors och flickors fri- och rättigheter ska motverkas, och att detta arbete kan innefatta stöd till globala aktörer “vars arbete syftar till att stärka internationella politiska och juridiska överenskommelser på området”. Det är viktigt att detta ryms inom strategin. Samtidigt signalerar strategins generella förflyttning av arbetet bort från globala arenor en ambitionssänkning.
Det förändrade fokuset till landnivå väcker frågor om på vilka sätt strategin ska komplettera och förstärka andra tematiska- och landstrategier som redan implementeras på landnivå och redan bör innehålla jämställdhetsmål. Målen i den nya jämställdhetsstrategin täcker långt ifrån alla arbetsområden som behövs för ett effektivt och nödvändigt jämställdhetsarbete och det är viktigt att strategin inte ersätter kontextanpassade och heltäckande mål och metoder för jämställdhet i andra strategier.
Kvinnorättsorganisationer inte längre centrala förändringsaktörer
Under målet om ökat politiskt och samhälleligt inflytande och deltagande i beslutsfattande för kvinnor och flickor anges att verksamheten ska stärka kvinnor och flickor som aktörer, och stärka kvinnorättsorganisationer. Det är dock en betydligt svagare formulering än den som återfanns i den tidigare strategin, där stöd till kvinnorättsorganisationer och kvinnorättsförsvarare var ett eget mål. Det är särskilt oroväckande eftersom kvinnorättsorganisationer är hårt ansatta av båda minskade resurser och politiskt motstånd.
Analys, forskning och lärande borta från uppföljningen
I den tidigare strategin stod att ökad tillgång till, och användande av, köns- och åldersuppdelad statistik, jämställdhetsanalys och jämställdhetsforskning bidrar till att förstå och belysa kvinnors och flickors situation i olika sammanhang och för uppföljning av jämställdhetsåtaganden.
I den nya strategin finns endast köns- och åldersuppdelad statisk kvar, och referenser till forskning och utveckling av arbetssätt och metoder är borta. Nytt är istället att använda statistiken för analys av samband mellan jämställdhet, ekonomisk utveckling och demokrati, men utan hänvisning till befintlig forskning som redan gör just detta.
I vår granskning Barometer 2024 kan du läsa mer om regeringens politik för jämställdhet och våra rekommendationer för att göra den mer effektiv.