To read the publication, press the button ”Ladda ned rapporten” above.
Denna rapport går igenom svenska och internationella lagar och policys på jakt efter kopplingen mellan jämställdhet och klimat. Resultatet är nedslående. Sverige har ett klimatramverk som på flera områden saknar genusanalys och en feministisk utrikespolitik som missar att ta ett helhetsgrepp om hur jämställdhet och klimatarbetet hänger ihop.
Granskningen har gjorts av 16 medlemsorganisationer i CONCORD Sveriges jämställdhetsarbetsgrupp med expertis inom områdena jämställdhet och klimat. Klimatfrågan har hamnat i skymundan av coronapandemin men är central i återhämtningen efter krisen. För att anpassningar och handlingsplaner ska vara effektiva måste de grundas i en genusanalys. Det är därför en besvikelse att jämställdhetsministern inte ingår i regeringens nya klimatkollegium.
Rapporten går igenom hur klimatförändringarnas konsekvenser drabbar kvinnor och män olika. Det kan handla om brist på rent vatten och de konflikter och säkerhetshot som uppstår när efterfrågan ökar på redan begränsade resurser.
Rapporten tar upp frågor om flickors och kvinnors roller som miljöförsvarare, som exempelvis småbrukare som försvarar rätten till land och skolstrejkerna för klimatet. I sina protester utmanar de strukturella orättvisor och rådande könsmaktsordning och utsätts därför för trakasserier, hot och våld.
I rapporten lyfts också exempel på hur en feministisk klimatpolitik kan bidra till att minimera de globala utsläppen. Den presenterar alternativ till strikta ekonomiska modeller för att mäta utveckling och pekar på möjligheterna som finns i att utmana rådande normer och maktstrukturer för att ställa om till en grön och jämställd värld.
I samband med lanseringen av vår rapport hölls ett samtal med bland annat biståndsminister Peter Eriksson om varför det behövs en stark feministisk politik för klimatet.