Så gjorde vi skillnad för världen under 2023

Feministisk inrikespolitik sprider sig över Europa

CONCORD Sveriges arbetsgrupp för jämställdhet drev på

Civilsamhället under EU-ordförandeskapet

Så kraftsamlade vi för en rättvis och hållbar global utveckling

Påverkansarbetet bakom lagen om företagsansvar

Civilsamhällets påtryckningar för att få lagen på plats

År 2023 var på många sätt dystert för den som bryr sig om globala rättvisefrågor. Men plattformen fortsatte att granska politiska beslut, mobilisera våra gemensamma krafter och trycka på för en politik för rättvis och hållbar utveckling i världen. På denna sida kan du ta del av höjdpunkter ur CONCORD Sveriges verksamhet under år 2023.

Porträtt

Ett år av sökande då vår uthållighet sattes på prov

I skuggan av de otaliga kriser som påverkade världen under 2023 i form av både naturkatastrofer och krig hamnade CONCORD Sveriges arbete på många sätt i ett intensivt och utdraget sökande. Vårt kärnvärde ”uthållighet” sattes verkligen på prov. Det skriver CONCORD Sveriges ordförande Petra Töttermann Andorff och verksamhetschef Cecilia Nilsson Kleffner.

Petra Töttermann Andorff och Cecilia Nilsson Kleffner

Globala rättvisefrågor i skymundan

Vi sökte efter svenskt ledarskap för hållbar global utveckling under EU-ordförandeskapet, vi sökte efter dialogtillfällen, vi sökte efter reformagendan, vi sökte efter strategier och handlingsplaner, vi sökte efter regleringsbrev och efter anslag som försvann. Vi sökte efter konkret politik för jämställdhet och klimaträttvisa och efter en faktabaserad debatt och en respektfull dialog om hållbar utveckling. Framförallt sökte vi efter tecken på internationell solidaritet med de mest utsatta, efter respekt för folkrätten och för internationella åtaganden som gjorts för bistånd och hållbar utveckling.

Det bästa vore att inte behöva söka alls – att kunna förlita sig på redan gjorda åtaganden och på transparens – men när det inte är möjligt är det bra att vara många. Som vi är i CONCORD Sverige.

Även om EU-ordförandeskapet gjorde sitt bästa för att gömma sig i hangaren på Arlanda var flera medlemmar aktiva både i Sverige och i Bryssel och vi hittade hem i samarbetet med andra nationella plattformar och med CONCORD Europa-kollegorna i Bryssel. När globala rättvisefrågor och dialog med civilsamhället skuffades åt sidan kämpade flera medlemmar för att sätta dessa på agendan både i Sverige och Bryssel.

Dialogen med regeringen blev gradvis bättre

Att få till konstruktiv dialog med regeringen är ett pågående arbete. Vi kan konstatera att hösten var något bättre än våren i detta avseende, så vi fortsätter jobba för fortsatta framsteg. Reformagendan dök till slut upp med både stora bakslag och viktiga framsteg. Vid det laget hade vi redan pusslat ihop stora delar av innehållet i gemensam bevakning. Och traditionsenligt våndades vi tillsammans sista dagarna innan jul och lappade ihop informationen om regleringsbrev. Vi delar, analyserar och informerar – som civilsamhället gör. I anda av transparens, öppenhet och kvalitet.

Regeringens strategier för utvecklingssamarbetet kom aldrig – de hanns inte med. Men det värsta av allt under året var, att trots att vi var många som sökte var det svårt att hitta tecken på internationell solidaritet med de mest utsatta – de slukades allt för ofta av egna intressen och tappades bort både i politiken och i debatten.

Hoppas att vi under 2024 behöver lägga mindre tid på att söka. Tänk vad vi kommer ha tid för att skapa tillsammans då!

Petra Tötterman Andorff, ordförande CONCORD Sverige
Cecilia Nilsson Kleffner, verksamhetschef CONCORD Sverige

91%

av medlemmarna anser att plattformen är kunnig

85%

anser att arbetssätten skapar tillfällen för medlemmar att jobba tillsammans i olika konstellationer

80%

ansåg att plattformens korta digitala möten om exempelvis reformagendan stärkte deras påverkansarbete under året

Så spred vi feministisk utrikespolitik över Europa

I en tid av global backlash för jämställdhet flyttar ändå flera länder och EU-institutionerna fram positionerna kring feministisk utrikespolitik. CONCORD Sveriges arbetsgrupp för jämställdhet har haft en central roll. Under 2023 lanserades arbetsgruppens rapport The Game Changer i Europaparlamentet.

År 2022. Kriser avlöste varandra, högerextremistiska vindar blåste och framgångar på jämställdhetsområdet gick inte att ta för givet. Samtidigt, på tvärs mot denna utveckling, hade flera länder i Europa börjat visa intresse för feministisk utrikespolitik. Sverige hade infört en sådan åtta år tidigare och andra länder började ta efter.

– Vi tänkte att vi givet vår erfarenhet skulle kunna ge en del råd kring detta, säger Anna Glover från Afrikagrupperna som sitter i CONCORD Sveriges jämställdhetsarbetsgrupp.

16 organisationer tog därför fram rapporten The Game Changer – how a feminist foreign policy could transform societies.

– Vi kunde visa att i Sverige hade den feministiska utrikespolitiken gjort skillnad för hur man tog sig an och prioriterade frågor om flickors, kvinnors och hbtqi-personers rättigheter. Men också var Sverige inte riktigt höll måttet och där det fortfarande fanns utmaningar, säger Anna Glover och tar vapenexporten som tydligt exempel, men också ansatserna till intersektionalitet.

Rapporten listar sex områden som behövs för att lyckas med en verkligt feministisk utrikespolitik ¬– från vikten av politiskt ledarskap, till finansiering och lokal förankring. I oktobeer 2022 meddelade utrikesminister Tobias Billström att Sverige överger den feministiska utrikespolitiken, men intresset för rapportlanseringen i Europaparlamentet i april året därpå var högt.

– Där nådde vi både civilsamhällesaktörer, beslutsfattare och tankesmedjor. Vi måste ta chansen att sprida den feministiska utrikespolitiken internationellt nu när den vilar i Sverige, säger Jessica Poh-Janrell från Kvinna till Kvinna.

Den förändrar liv för kvinnor och flickor, den förändrar samhällen, den förändrar framtiden. Feministisk utrikespolitik är en del av lösningen, den är en del av hoppet, sa Europaparlamentarikern Malin Björk (V) (i blått på bilden), under seminariet.

Europaparlamentarikerna Alice Bah Kuhnke, MP, Malin Björk, V, och Evin Incir, S, stod värdar för lanseringen. I panelen satt bland andra Philipp Wendel, biträdande ambassadör på Tysklands EU-representation under seminariet. Tyskland införde under 2023 en feministisk utrikespolitik.

– Vi är en grupp länder som trycker på för en feministisk utrikespolitik. För oss [Tyskland] är budgetering viktig. Vi vill avsätta en betydande del av budgeten till insatser som är tranformativa och gender sensitive. Detta finns i våra riktlinjer och kommer vara i kärnan av att spendera resurser utomlands under de närmaste åren, sa Phillip Wendel.

Under lanseringen spelades hälsningar från kvinnorättsaktivister från Kamerun och Malaysia upp. Uppaultine Kenfac från Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihets samarbetspartner WILPF Kamerun tryckte på att EU kan agera för kunskapshöjande, finansiering och politiska påtryckningar.

– EU bör ta bort hindren för afrikanska kvinnorättsorganisationer och rörelser att ta emot finansiering till påverkansarbete och mobilisering. I synnerhet i relation till freds- och utvecklingsprocesser, sa hon.

– Feministisk utrikespolitik handlar om flickors och kvinnors rättigheter, men också om att ändra prioriteringar för samhället som helhet, sa Alice Bah Kuhnke under seminariet.

Parlamentarikerna har efter seminariet på varsitt håll fortsatt att lyfta frågan och hänvisat till rapporten, exempelvis i denna debattartikel.

Uppaultine Kenfac från Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihets samarbetspartner WILPF Kamerun lyfte flera områden där EU kan spela en viktig roll: Att främja kunskapshöjande hos och finansiering till kvinnorättsorganisationer, ta bort svårigheterna att få visum till Europa, och stötta afrikanska stater att kvotera in kvinnor.

Under året har flera länder, däribland Skottland, Norge och Spanien tagit ytterligare kliv framåt vad gäller jämställdhet i utrikes- och utvecklingspolitiken.

CONCORD Europa arbetar just nu med ett positionspapper om intersektionell feministisk utrikespolitik, för att föra fram dessa argument inför exempelvis EU-valet. Maria Johansson på We Effect sitter med i den grupp som tar fram detta papper och ser en risk för en backlash i jämställdhetsfrågor efter EU-valet, då högerpopulistiska partier kan gå framåt.

– Det finns initiativ på landnivå som är bra, men det är oroväckande att den feministiska utrikespolitiken sätts på en politisk höger-vänster-skala. Då politiseras feminismen istället för att bli ett instrument för att möta de behov som existerar, säger hon.

Jessica Poh-Janrell instämmer.

– Denna kommission är ganska progressiv och vänligt inställd till att ta flera steg för att jobba med jämställdhet. Men det beror på vilka parlamentariker och nya kommissionärer vi får, och hur det går i olika val runtom i Europa. För det krävs också att vi har starka medlemsstater. Tyskland, Nederländerna, Spanien, Belgien och Frankrike måste fortsätta pusha när Sverige nu har klivit av tåget.

Maria Johansson och flera andra ur arbetsgruppen träffade i slutet av februari Martin Andreasson, statssekreterare hos jämställdhetsminister Paulina Brandberg.

– Det var värdefullt att höra honom säga att det är viktigt för Sverige att stå upp mot de vindar som blåser globalt.

Från vänster: Evin Incir, Europaparlamentariker för Socialdemokraterna), Alice Bah Kuhnke, Europaparlamentariker för Miljöpartiet), Philipp Wendel, Deputy Ambassador for Political and Security Committee, Germany Permanent Representation to the EU, Joanna Maycock, moderator, Madeleine Winqvist, CONCORD Sverige, Malin Björk, Europaparlamentariker för Vänsterpartiet, Chiara Adamo, DG INTPA/EU-kommissionen, Jessica Poh Janrell, Kvinna till Kvinna, Sara Österlund, RFSU.

Påverkansarbetet som ledde till lagen om företagsansvar

2023 var en milstolpe i arbetet med att få en EU-lag om företagsansvar på plats. Bakom lagen ligger flera års hårt arbete, bland annat genom CONCORD Sveriges kampanj Visa handlingskraft.

Det har varit en turbulent vinter för CSDDD, EU-lagen om företags ansvar för mänskliga rättigheter, miljö och klimat. Sedan flera länder, däribland Sverige, har bytt fot, riskerade lagen att falla. Den 15 mars klubbades den till slut, men kraftigt urvattnad.

För CONCORD Sveriges del inleddes arbetet med att få en lag på plats för flera år sedan. Hösten 2020 lanserade en rad medlemmar i CONCORD Sveriges arbetsgrupp för Företag och mänskliga rättigheter kampanjen Visa handlingskraft.

Målet med kampanjen var att få på plats en lagstiftning för att förmå företag att ta ansvar för mänskliga rättigheter i sina produktionskedjor. En bindande lag, för att komplettera de frivilliga initiativ som tagits i frågan genom åren.

Kampanjen riktade sig mot den svenska regeringen och svenska Europaparlamentariker med syfte att få dem att ta ställning för en lagstiftning på EU-nivå, bland annat genom att sätta frågan på dagordningen och få en bredd av aktörer att prata om den.

Företag och fackförbund engagerades

41 företag och 61 civilsamhällesorganisationer, däribland flera fackförbund, engagerade sig i kampanjen och skrev tillsammans med över 21 000 privatpersoner på ett offentligt upprop där man krävde en ny lag. Kampanjen och uppropet överlämnades i januari 2021 till dåvarande utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S).

Under kampanjen lades stort fokus på att engagera företag.

– Det finns en förlegad syn bland makthavare att företag inte vill ha lagstiftning, och det är något som civilsamhället ensamt har svårt att motbevisa säger Hanna Nelson från Oxfam. Därför, menar hon, var det viktigt att få företagen engagerade.

Även fackförbund engagerades i kampanjen.

– En ny lagstiftning för företag berör även arbetarna. Men i det tidiga skedet av kampanjen var fackförbunden inte övertygade att det skulle vara bra med en lagstiftning. Därför var det viktigt att informera och föra dialog om vikten av en lag för att få med dem, säger Marja Wolpher från Naturskyddsföreningen.

Liknande kampanjer pågick under denna tid även i andra länder, såsom Finland.

I februari 2022 presenterade EU-kommissionen slutligen ett lagförslag om företags ansvar för mänskliga rättigheter och miljö, Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD). Förslaget ledde till intensiva diskussioner mellan EU:s medlemsländer och Europaparlamentet, vilket slutligen resulterade i en överenskommelse i december 2023.

– Jag tror att vi (civilsamhället) har varit centrala i att få fram förslaget för CSDDD, eftersom det är vi som varit drivande och fått med andra aktörer, såsom företagen, och som aldrig gav upp. Utan civilsamhället hade det inte blivit någon lagstiftning, säger Hanna Nelson från Oxfam.

Sverige la ner sin röst

Men trots överenskommelsen började flera medlemsländer senare att motsätta sig förslaget. Först efter att förslaget ändrats så att bland annat betydligt färre företag omfattades kunde det antas av EU:s medlemsländer den 15 mars. Men Sverige la ner sin röst.

– Det är tydligt att aktörer, inklusive företag, ser ett mervärde av lagstiftningen. Därför är det bara beklagligt att Sverige bromsar och urvattnar en lagstiftning som behövs för mänskliga rättigheter. Att dessutom göra det så sent i processen är anmärkningsvärt, säger Hanna Nelson från Oxfam.

Marja Wolpher från Naturskyddsföreningen poängterar att syftet med lagen är att motverka miljöförstörelse och kränkningar av mänskliga rättigheter, som alltför ofta sker i företags värdekedjor.

– Tyvärr bidrog Sveriges, Frankrike och Tysklands agerande till att urvattna lagen efter att den politiska överenskommelsen träffats i december. Men det är trots allt väldigt viktigt att lagen nu kommer på plats, säger Marja Wolpher.

Så mobiliserade civilsamhället när Sverige var EU-ordförande

Under Sveriges ordförandeskap i EU samlades civilsamhället för att påverka EU:s roll för en rättvis och hållbar värld. Över 50 organisationer har medverkat i eller drivit aktiviteter kopplade till EU:s roll som global aktör. Följ vår mobilisering månad för månad.

Januari: Kick-off på Kulturhuset

I januari bjöd vi in till vi en kick-off på Kulturhuset i Stockholm under rubriken ”Kan EU förändra världen”. 70 personer satt i publiken.

– Kommer den svenska regeringens nedskärningar i biståndet göra Sverige till en mindre relevant aktör i EU i de här frågorna? Ja kanske, sa Louise Bengtsson, forskare på Sieps.

Februari: Informationskampanj och Brysselresa

I februari lanserade vi en informationskampanj om EU:s roll som global aktör i form av ett quiz på SJ-tåg mellan Stockholm, Uppsala och Dalarna. 400 000 tågresenärer nåddes av kampanjen. För att nå fler ur allmänheten och öka interaktiviteten nylanserade vi kampanjen i sociala medier i maj och då nåddes ytterligare flera tusen personer.

Jessica Poh-Janrell från Kvinna till Kvinna, moderator, Teresa Küchler, Svenska Dagbladets korrespondent i Bryssel, Louise Bengtsson, forskare på Sieps, Louise Grabo, LSU:s representant i EESK, Jesper Bjarnesen, forskare på Nordiska Afrikainstitutet under kick-offen.

I februari åkte också 13 medlemmar på en studieresa till Bryssel för att stärka sina kunskaper och träffa beslutsfattare. Vi träffade svenska Europaparlamentariker, svenska representationen, flera civilsamhällesorganisationer, Europeiska utrikestjänsten och EU-kommissionen.

De flesta av oss åkte tåg från Stockholm till Bryssel, vilket gav gott om tid för diskussioner om EU:s roll i världen.

Tomas Tobé, M, pratade om vikten av att träffa lokala civilsamhällesorganisationer när Europaparlamentariker åker på resor till partnerländer.

Medlemmar besökte den svenska ständiga representationen och diskuterade det praktiska arbetet medlemsstater emellan i Europeiska rådet.

Ulrika Strand, generalsekreterare på MR-fonden, berättar att ordförandeskapsprojektet gav dem som liten organisation nya möjligheter att bedriva påverkansarbete och stärka sina kunskaper på EU-nivå.

– Brysselresan var inspirerande och vår medarbetare som deltog höll en dragning för övriga kansliet om erfarenheterna och lärdomarna från Bryssel. Ett av de främsta intrycken var det självklara människorättsfokus som fanns hos politiker och tjänstemän i Bryssel, något vi inte upplever är lika givet i Sverige.

Mars: Rapportlansering för feministisk utrikespolitik

Den 8 mars släppte vi rapporten The Game Changer som du kan läsa om ovan.

April: Digitala frukostträffar

I april inledde vi en serie digitala frukostträffar under rubriken ”Vad gör EU utanför unionens gränser?” Medlemmar fick träffa EU-medarbetare och civilsamhällesaktörer baserade i Östtimor, Sydafrika Sri Lanka. På så vis kunde de öka sina kunskaper om unionens engagemang i partnerländer.

Maj: Europadagen, poddsläpp och besök i riksdagen

Den 9 maj medverkade vi på Europadagen på Kulturhuset, där vår monter besöktes av en strid ström nyfikna unga som fick sina kunskaper utmanade genom quiz och blindtest med karta. Elva medlemmar besökte EU-nämnden och träffade dess vice ordförande Matilda Ernkrans, S, och pratade om hur nämnden arbetade och hur civilsamhället kan få inflytande.

I maj släppte vi också poddserien EU-toppmötet som leddes av Linnéa Claeson. Podden tog upp EU:s roll för jämställdhet, företags ansvar för mänskliga rättigheter och civilsamhällets demokratiska utrymme. Politiker, företagare och människorättsaktivister gästade.

Juni: Vi blickade framåt i Almedalen

På det svenska ordförandeskapets sista dag arrangerade vi ett fullsatt seminarium i Almedalen där vi blickade framåt. Panelen diskuterade bland annat konflikten mellan värderingar och egenintressen vad gäller EU:s roll som global aktör.

Många unga ville testa sina EU-kunskaper i vår monter på Europadagen den 9 maj.

Hela våren: medlemmar mobiliserade och informerade

Sju medlemsorganisationer drev under våren egna projekt för att informera om och påverka EU:s agerande i frågor som hunger, jämställdhet, urfolksrättigheter och ungdomspolitik.

Under parollen ”EU behöver Järva” ordnade Läkarmissionen flera workshops med elever på Kista folkhögskola – och tog sedan med dem på en studieresa till Bryssel.

– Moraliskt handlar det om EU:s mål och grundtanke att medborgare ska vara aktiva och delaktiga. Där har denna grupp befunnit sig utanför det politiska samtalet. Men det är också strategiskt att jobba med denna målgrupp, för många har rötter, kontakter och nätverk i länder där EU:s bistånd verkar, säger Isabella Olsson från Läkarmissionen.

Hon berättar att intresset och engagemanget från eleverna var stort, och att projektet och resan fick flera ringar på vattnet när eleverna startade olika nätverk och efterfrågade vilka utbildningar man skulle söka sig till för att jobba med globala frågor i EU.

– Flera gick från att känna att ens engagemang inte spelar roll till att man kan göra skillnad.

Även MR-fonden genomförde ett projekt inom ramen för ordförandeskapet, i form av två seminarier om olika aspekter av EU:s roll för mänskliga rättigheter.

– Vi var extra nöjda med att vi lyckades nå ut till en yngre målgrupp – något vi vanligtvis upplever som utmanande. De här insatserna gav oss ett tillfälle att testa nya metoder som annars inte hade varit möjligt, säger Ulrika Strand, generalsekreterare.

Läkarmissionen åkte tillsammans med elever från Kista folkhögskola till Bryssel där de träffade politiker och lärde sig mer om EU. Några tog ett eget initiativ och besökte den somaliska ambassaden för att höra om hur EU arbetar i Somalia.

Oktober: Rapportlansering

Sverige lämnade över ordförandeklubban till Spanien den 1 juli men CONCORD Sverige fortsatte arbetet att påverka EU. I oktober lanserade vi rapporten ”Under lupp – svenska Europaparlamentarikers agerande i globala frågor” på Europahuset. I panelen satt Europaparlamentarikern Ilan de Basso, S, Mathieu Vervynckt från Swedwatch och forskaren Camilla Nothhaft. Panelisterna diskuterade hur civilsamhället kan få inflytande i EU:s lagstiftningsprocesser

– Fråga er själva vad er nisch-expertis är. Där det matchar pågående lagstiftningsprocesser kan ni få mycket gjort, sa Mathieu Vervynckt.

Läs mer om allt vi gjorde under ordförandeskapsprojektet här.

”Massiv mobilisering under ordförandeskapet”.

Vi ger inte upp

Världen över saknar miljontals människor möjligheter att få sina grundläggande behov tillgodosedda och rättigheter respekterade. I halvtid till 2030 har arbetet för att nå de Globala målen för hållbar utveckling bromsats till följd av bland annat klimatkrisen, kriget i Ukraina och pandemins följdverkningar, konstaterade FN sommaren 2023. I världens alla regioner pressas demokratin tillbaka, enligt demokrati-institutet International IDEA.

CONCORD Sveriges mål är att politiken ska utformas med rättighetsperspektiv för en hållbar global utveckling. Både svensk och europeisk politik har under 2023 på flera områden fortsatt att ta steg tillbaka i förhållande till dessa mål.

Regeringens strategier och policyer, såsom reformagendan för biståndet och utrikeshandelsstrategin, bottnar inte i en samstämmig politik för de Globala målen i Agenda 2030. På EU-nivå har finansieringen till utveckling varit större än någonsin, men det ökade stödet har inte i tillräckligt hög grad gått till utvecklingssamarbete eller kriser som ligger bortom EU:s närområde.

Men det finns ljuspunkter: Intresset för en feministisk utrikespolitik, som man kan läsa om ovan, är en av dem. En annan är att EU slagit fast att Agenda 2030 är hela EU:s inklusive medlemsstaternas färdplan och åtagit sig att analysera effekter av EU:s politik för de Globala målen.

Tillsammans arbetar vi vidare för att ljuspunkterna ska bli fler under året som kommer.