Jämställdhet – Så tycker vi
Sveriges politik
När Sverige lanserade en feministisk utrikespolitik 2014 blev landet först i världen med en sådan uttalad politisk ambition. Samtidigt har vi sett stora bakslag för kvinnors, flickors och hbtqi-personers rättigheter världen över. Till exempel ifrågasätts rätten till abort, homosexualitet förbjuds och flickor berövas rätten att gå i skola.
Med de starka anti-feministiska strömningarna i världen blir Sveriges feministiska utrikespolitik en nödvändig motkraft. Sverige måste sätta kvinnors och flickors rättigheter högst på agendan i alla internationella relationer och driva på inom EU och FN för att se till att länder lever upp till sina åtaganden och förändrar dagens maktstrukturer.
Feministisk politik för klimaträttvisa
Två politikområden där det idag finns bristande koppling både på svensk och internationell nivå rör jämställdhet och klimatarbetet. Klimatkrisens effekter får redan idag förödande konsekvenser för människor världen över. De med minst resurser och inflytande drabbas allra hårdast och bland dessa är kvinnor, flickor och marginaliserade grupper särskilt utsatta. Samtidigt är det dessa grupper som har bidragit minst till krisen. Deras röster och perspektiv är viktiga för att vi skall kunna hantera krisen, men förbises alltför ofta i klimatarbetet och i debatten om klimatförändringarna.
Våra beslutsfattare måste förstå att en feministisk politik kräver att vi tar klimatkrisen på största allvar. Jämställdhetsperspektivet behöver stärkas i klimatsatsningar på svensk, europeisk och internationell nivå. I vår rapport Feministisk politik för klimaträttvisa har vi flera uppmaningar till beslutsfattare.
EU:s politik
Inom EU pågår ett arbete med att ta fram en ny femårig handlingsplan för jämställdhet i EU:s arbete och relationer utanför unionen. Sverige måste i förhandlingarna om planen ligga på för att den ska innehålla starka åtaganden och bli ett slagkraftigt verktyg som stärker EU:s roll som ledande i arbetet för jämställdhet och kvinnors och flickors rättigheter globalt. Sverige måste också arbeta för att ett tydligt jämställdhetsperspektiv ska genomsyra EU:s kommande långtidsbudget som ska gälla mellan år 2021-2027.