Fyra nya förslag för ett jämställt klimatarbete

Under COP29 antogs ett nytt jämställdhetsprogram inom klimatkonventionen, och i år ska det omvandlas till en handlingsplan för jämställdhet – Gender Action Plan (GAP). Fyra medlemmar i arbetsgruppen för miljö- och klimaträttvisa har gjort ett gemensamt inspel.

– Vi bevittnar just nu starka krafter globalt som försöker begränsa flickors och kvinnors rättigheter och inkludering av marginaliserade grupper i beslutsprocesser inom klimatområdet. Det är därför viktigt att den nya handlingsplanen genomsyras av ett tydligt intersektionellt och rättighetsbaserat perspektiv. Vi hoppas att den kommer att inkludera både kapacitetsutveckling och tillräcklig finansiering för att säkerställa att jämställdhet integreras i samtliga beslut och arbetsområden under klimatkonventionen, säger Karolina Runnerstam på Naturskyddsföreningen.

I den nya handlingsplanen måste följande områden läggas till som prioriteringar, enligt organisationerna:

• Intersektionalitet. Marginaliserade grupper måste inkluderas och deras rättigheter respekteras.
• Kopplingen mellan klimat och könsbaserat våld. Klimatrelaterade konflikter och migration får konsekvenser för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter och könsbaserat våld, vilket kräver data och verktyg för att ta sig an och förebygga.
• Skyddet av miljöförsvarare som är kvinnor. Dessa möter specifika typer av motstånd och hot, och deras ledarskap måste främjas av den nya handlingsplanen.
• Kopplingen mellan skador och förluster och genus. Olika grupper drabbas olika av klimatskador, vilket måste analyseras i den nya handlingsplanen.

– För Act Svenska kyrkan är det viktigt att Parisavtalets genomförande genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Det finns inga tydliga åtaganden som säkerställer att detta följs upp, särskilt för de mest sårbara grupperna. Men FN:s specialrapportör för rätten till en hållbar utveckling har föreslagit ett människorättsbaserat ramverk för att säkerställa klimaträttvisa. Vi vill se att detta ramverk tillämpas konsekvent i klimatbeslut, även i jämställdhetsplanen, säger Margareta Koltai på Act Svenska kyrkan.

Organisationerna har också föreslagit hur de områden som ingår i den nuvarande arbetsplanen kan stärkas. Till exempel att jämställdhetsperspektivet genomsyrar alla förhandlingar, att faktainhämtningen om hur klimatförändringar slår mot marginaliserade grupper stärks, att kvinnors och lokalsamhällens ledarskap stärks. Organisationerna trycker också på att arbetet måste få tillräcklig finansiering.

– Det är också viktigt att del av finansieringen går till de kvinnorättsorganisationer som arbetar med konsekvenserna av klimatkrisen. Till exempel att fler kvinnor drabbas av våldtäkter och annan typ av genusbaserat våld när exempelvis ekonomisk stress leder till ökade konfliktnivåer, eller när de tvingas vandra längre sträcker för att hämta vatten, säger Charlotte Pruth på Kvinna till Kvinna.

Medlemmarna ger även förslag på hur workshopen under förhandlingssessionen i Bonn i juni behöver läggas upp för att bli inkluderande och produktiv. Till exempel genom att inkludera kvinnliga miljöförsvarare och deras historier samt att säkerställa att deltagare kan prata sitt modersmål.

De medlemmar som står bakom inlagan är:

Kvinna till Kvinna
Act Svenska kyrkan
Naturskyddsföreningen
We Effect

Om handlingsplanen för jämställdhet:

Handlingsplanen diskuteras under förhandlingssessionerna i Bonn i juni, och kan komma att antas under COP30 i slutet av året. Alla parter har fått göra skriftliga inspel till processen.

Läs mer om processen här: https://unfccc.int/gender/final-review