Biståndsstatistikens topp- och bottennoteringar – vi har listorna

OECD:s biståndskommitté DAC tar varje år fram statistik över medlemsländernas officiella utvecklingsbistånd (Official Development Assistance, ODA). Årets preliminära statistik har påverkats av de omvälvande händelserna i det internationella utvecklingssamarbetet under 2025: nedmontering av USA:s biståndsmyndighet USAID, fortsatta nedskärningar i Storbritanniens bistånd, och stora budgetminskningar i både Tysklands och Frankrikes bistånd. USA stod ensamt för tre fjärdedelar av den totala minskningen.

Läs hur två av våra medlemmar kommenterar DAC-statistiken i vårt pressmeddelande.

Oavsett om höginkomstländer minskat finansieringen som ett angrepp på biståndets syfte och institutioner, som i USA:s fall, eller hänvisat till militära utgifter och andra ekonomiska behov, som i flera av EU-länderna, så är konsekvenserna akuta för många människor i fattigdom och förtryck runt om i världen.

EU-ländernas bistånd minskar med 9,9 procent och EU-institutionernas med 13,8 procent. Ändå ökade EU:s andel av det globala biståndet, främst på grund av de mycket stora amerikanska och brittiska minskningarna.

Här kommer tre listor ur den senaste biståndsstatistiken som det är hög skämsfaktor att toppa:

Länderna som minskade biståndet mest 2024-2025

1. USA                                 – 56,9%
2. Tyskland                         – 17,4%
3. Frankrike                        – 10,9%
4. Storbritannien             – 10,8%
5. Japan                              – 5,6%

Sveriges bistånd ökade enligt statistiken med 9,6 procent. Det beror dock på en bokföringsteknisk fråga där en stor kredit på åtta miljarder kronor till Gröna Klimatfonden redovisas i sin helhet 2025 istället för att spridas ut över de fem år den gäller.

Störst andel av biståndet till flyktingkostnader i det egna landet

1. Irland                             28,5%
2. Kanada                          23,7%
3. Italien                             20,6%
4. USA                               19,1%
5. Storbritannien             18,4%

Utfallet för Sveriges inhemska flyktingkostnader som bekostades med ODA var 3,2 procent av biståndet eller 1,9 miljarder kronor. Jämfört med budget är utfallet cirka 1,7 miljarder kronor lägre, så denna summa väntas återföras till biståndet i vårbudgeten. Förutom ovanstående kostnader togs 0,9 miljarder kronor (enligt senaste budgetpropositionen) ur biståndsbudgeten utan att leva upp till kriterierna för ODA, och ingår därför inte i den internationella statistiken.

Avstånd till det internationella åtagandet för biståndets nivå

1. USA gav 0,09 procent av BNI, ner från 0,23.
2. Storbritannien gav 0,43 procent av BNI, ner från 0,50 procent.
3. EU-länderna gav 0,42 procent av BNI, ner från 0,49 procent.

Avståndet till åtagandet i FN om att höginkomstländerna ska bidra med minst 0,7 procent av sin BNI ökar för andra året i rad. Totalt ger länderna i OECD DAC 0,26 procent av sin sammanlagda BNI, ner från 0,33 procent år 2024. Biståndsnivån utvecklas i fel riktning även för de mest utsatta länderna. Biståndet till Afrika söder om Sahara minskar med 26,3 procent och biståndet till de minst utvecklade länderna med 25,8 procent. Sveriges bistånd till dessa länder minskade med 22 procent 2024-2025 och regeringen genomför ytterligare stora nedskärningar 2026.
Här finns mer fakta om Sveriges nedskärningar: https://concord.se/fem-fakta-om-nedskarningarna-i-sveriges-bistand

En lista som fler länder borde sträva efter att toppa:

Störst biståndsgivare i procent av BNI

1. Norge 1,03
2. Luxemburg 0,99
3. Sverige 0,85*
4. Danmark 0,72

Endast fyra länder uppfyller FN:s mål för biståndets nivå, precis som förra året. De skandinaviska länderna och Luxemburg ger mer än 0,7 procent av BNI. Men orosmolnen hopar sig över de skandinaviska länderna, med Sverige på väg ner under 0,7 av BNI inom ett par år, budgetminskningar i Norge, och omfördelning av biståndet som gynnar eget näringsliv och inhemsk migrationspolitik, men minskar kopplingen till biståndets mål om bättre villkor för människor i fattigdom och förtryck.

*Sverige ser i statistiken ut att öka sitt bistånd till 58,5 miljarder kr eller 0,85 procent av BNI, men det beror på att en kredit för ett femårigt stöd redovisas i statistiken. Sveriges bistånd hade utan effekten av krediten hamnat på cirka 0,77 av BNI.

Störst bistånd till Ukraina

Land                                     Andel av bilateralt bistånd (%)                    I miljarder USD

1. Kanada                            42,1                                                                   3615
2. Norge                              27,4                                                                    1103
3. Sverige                            18,1                                                                      615
4. Japan                               6,3                                                                      655
5. Frankrike                         4,8                                                                       403

Bland EU-länderna är Sverige näst största biståndsgivare till Ukraina i absoluta tal efter Tyskland och största givare relativt sett (med undantag för några av EU-länderna med mimimalt bistånd totalt sett). Sveriges stöd till Ukraina har främst finansierats genom minskat bistånd till världens fattigaste och mest fragila länder.

Höginkomstländerna har gett löftet att minst 0,2 procent av BNI i bistånd ska nå de minst utvecklade länderna (MUL). Sverige har länge uppfyllt detta mål. I Sveriges underlag för statistiken till DAC framgår dock att det bilaterala stödet till MUL nu ligger på 0,11 procent av BNI, nästan en halvering av nivån jämfört med 2021.