Fem fakta om nedskärningarna i Sveriges bistånd

Totalt har över 9 miljarder hittills skurits ner i biståndet utanför Ukraina, en siffra så stor att den kan vara svår att ta in. Ett sätt att göra det mer konkret är att titta på minskningar per tematiskt område i samarbetsländerna. Det ger ingen heltäckande bild, men det ger några exempel på nedskärningarnas konsekvenser.

Vi har tittat på de tolv största tematiska sektorerna i Sveriges utvecklingssamarbete i de bilaterala partnerländerna år 2021. Det året gick 38 procent av det bilaterala biståndet i länderna till dessa områden, som gemensamt har tydligt fokus på mänskliga rättigheter och mänsklig utveckling.

Totalt inom dessa tolv sektorer upphör biståndsverksamhet för 4,2 miljarder kronor i och med nedskärningarna. Det är freds- och demokratiarbete, reproduktiv hälsa, arbete mot våld mot kvinnor och flickor, social trygghet, hälso- och sjukvård och annan grundläggande samhällsservice som har tagit de hårdaste smällarna.

Ett exempel: verksamheter för reproduktiv hälsa i samarbetsländerna, som preventivmedel, säkra aborter, mödra- och barnhälsovård, har i september 2026 en halv miljard kronor mindre i finansiering jämfört med 2021 års budget. Det innebär att drygt tre fjärdedelar av de resurser som fanns till arbete för reproduktiv hälsa i de bilaterala samarbetsländerna 2021 har försvunnit på grund av en kombination av utfasningar och budgetminskningar.

Exempel på Sveriges minskade stöd till mänsklig utveckling och mänskliga rättigheter, simulering av skillnaderna mellan 2021 och september 2026

Regeringen har beslutat om utfasning av 13 samarbetsländer. Åtta av dem är konfliktdrabbade länder och ytterligare fyra av länderna klassificeras som fragila. Fragilitet kan beskrivas som en kombination av hög eller extrem utsatthet för risker samt begränsningar i statens, systemens och lokalsamhällenas förmåga att hantera och förebygga risker och kriser.

För fem år sedan var 50 procent av Sveriges samarbetsländer (19 av 38) sådana som av FN klassas som Least Developed Countries (LDC). Nu är det en tredjedel. Denna kategori länder är sådana som har särskilt låga nivåer av socioekonomisk utveckling och särskilt allvarliga strukturella utmaningar i att nå en hållbar utveckling.

Efter utfasningarna är två tredjedelar av Sveriges samarbetsländer inom utvecklingssamarbetet nu medelinkomstländer, och de flesta av dem (14 av 25 kvarvarande samarbeten) är övre medelinkomstländer.

Klicka här för tabell med alla detaljer

Budgeten till alla samarbetsländer utom Ukraina har drabbats av budgetminskningar. En titt på de tio största mottagarländerna 2025 jämfört med för fem år sedan ger en bild av skiften som dels motiveras av krig i Ukraina, Palestina och Sudan. Några länder ökar relativt sett (om än inte i kronor), så som Bangladesh, Zambia och Kenya.
Bland de länder som var stora mottagarländer 2021, men inte är det längre, återfinns de flesta bland bottenplaceringarna i FN:s Human Development Index. Flera av dem fasas nu ut som samarbetsländer av regeringen.

Länder som mottar mest svenskt bistånd

*Tabellen avser Sveriges bistånd, bilateralt, både utvecklingssamarbete och humanitärt. Fetade länder är under utfasning.

Det bilaterala biståndet till Ukraina har under de senaste fem åren tjugodubblats från cirka 300 miljoner till cirka 6 miljarder. Utöver det tillkommer flera miljarder i multilateralt stöd. Enligt regeringens beräkningar var det totala biståndet till Ukraina 9,1 miljarder kronor 2025, med ambitionen att öka det till 20 procent av biståndet 2026, det vill säga cirka 10,6 miljarder kronor.

6,5 miljarder från geografiska strategier: De största nedskärningarna har gjorts i biståndet som fördelas via de svenska ambassaderna i Afrika, Asien, Mellanöstern och Latinamerika. Även i Europa har biståndet minskat, förutom i Ukraina.

2,6 miljarder från tematiska strategier: Vissa tematiska strategier har drabbats hårt (fred, forskning, social utveckling och information/kommunikation). Andra tematiska strategier har minskat ganska lite (mänskliga rättigheter, stärkande av civilsamhället). Endast två strategier har ökat (migration samt stödet via partinära organisationer).

Om vi utgår från att stödet till Ukraina är drygt 10 miljarder kronor större år 2026 än år 2021 så har finansieringen omfördelats så här:

Om vi inkluderar stödet till Ukraina i jämförelsen av största sektorer, så ser vi att de sektorer som fick mest stöd för fem år sedan i de bilaterala samarbetsländerna totalt sett är på väg nedåt eller kraftigt nedåt i finansiering. Andra sektorer ökar, bland annat stöd på energiområdet och till offentlig förvaltning, eftersom stora satsningar görs på dessa områden i Ukraina. Ett annat område som har fått ökad politisk prioritering är migrationsrelaterade insatser.

De tolv största sektorerna i utvecklingssamarbetet med partnerländerna

*Sektorn Ospecificerat har använts för EU:s Ukrainafacilitet. Tabellen inkluderar det bilaterala biståndet år 2025 till de 38 länder som var samarbetsländer 2021 (inom parentes sektorns placering 2021). Inklusive biståndet till Ukraina.