– De mest utsatta länderna i världen måste fortsatt vänta på en klimatfinansiering värd namnet. Civilsamhällets roll blir att fortsätta att påverka våra makthavare och mobilisera en folkopinion som tar oss i den riktningen, säger Gabriel Liljenström på Act Svenska kyrkan.
Mötets största beslutspunkt gällde ett nytt mål för klimatfinansiering – alltså rika länders stöd till utvecklingsländers hantering av klimatkrisen. Det slutliga beslutet om det nya målet innehöll få av de komponenter CONCORD-medlemmar efterfrågat.
De mest utsatta länderna i världen måste fortsatt vänta på en klimatfinansiering värd namnet. Civilsamhällets roll blir att fortsätta att påverka våra makthavare och mobilisera en folkopinion som tar oss i den riktningen.
Gabriel Liljenström, Act Svenska kyrkan
I beslutstexten står det att målet ska reflektera behoven för de mest utsatta, men de konkreta åtagandena svarar inte upp mot behoven som också erkänns i texten. Utvecklingsländerna hade krävt 1300 miljarder dollar. Mötet landade istället på knappt en fjärdedel av denna summa, som ska uppnås fullt ut först år 2035.
– Det som klubbades i Baku var ett vagt beslut om att mobilisera 300 miljarder dollar om året i klimatfinansiering, alltså långt ifrån ett konkret löfte att denna summa kommer finnas tillgänglig som stöd till fattiga och utsatta länder, säger Anja Ipp på Naturskyddsföreningen.
I förhandlingarnas slutskede lade man till en ny process för att öka klimatfinansieringen över tid – the Baku to Belém Roadmap to 1.3 trillion. Belém i Brasilien är den plats där COP29 30 hålls nästa år
– Men det är oklart vad denna ”roadmap” faktiskt innebär, annat än ett löfte om ännu en rapport. Sammantaget är det för lite, för vagt, och för sent, säger Anja Ipp.
Målet ska uppnås av en bredd av källor – offentlig och privat finansiering likväl som ”alternativa” källor. Ingen vidare distinktion eller uppdelning på respektive källa görs. Inte heller klargörs hur stor del som kommer ges som bidrag respektive lån.
– Det är mycket bekymmersamt att det är en oklar blandning av bidrag och lån när de mest drabbade länderna har blivit lovade klimatbistånd utan återbetalningskrav, säger Tove Lexén på WaterAid.
Ett sätt att säkra finansiering till anpassning samt skador och förluster, ändamål som har svårt att attrahera privat kapital, hade varit att sätta delmål för dessa. Men det gjordes inte.
– Det specificeras inte hur stor del av målet som ska gå till klimatanpassning. Enligt FN:s miljöprogram UNEP uppgår finansieringsgapet för klimatanpassning till upp till 387 miljarder dollar per år. Det nya finansieringsmålet på 300 miljarder dollar per år ska finansiera inte bara klimatanpassning utan även utsläppsminskningar samt skador och förluster, säger Sara Törnros på We Effect.
Enligt FN:s miljöprogram UNEP uppgår finansieringsgapet för klimatanpassning till upp till 387 miljarder dollar per år.
Sara Törnros på We Effect om att det nya finansieringmålet på 300 miljarder dollar är för snålt.
Texten innehåller generella formuleringar som erkänner behoven av bidrag till anpassning samt skador och förluster i klimatutsatta länder med små resurser, och att stöd till dessa ändamål behöver öka. Formuleringen från tidigare avtal om att klimatfinansieringen ska ha “en balans mellan utsläppsminskning och anpassning” återfinns också, och i den uppdelningen saknas referens till skador och förluster.
– De totala löftena till fonden för skador och förluster uppgår idag till mindre än 0,001 procent av de årliga behoven. Bristen på vilja hos rika länder att frivilligt fylla fonden illustrerar varför ett delmål för förluster och skador var så viktigt för att säkra att fonden kan fungera långsiktigt. säger Astrid Nilsson Lewis på Oxfam Sverige.
Akram Abdulrahman från Islamic Relief Sverige välkomnar samtidigt framstegen som gjorts vid COP29 kring operationaliseringen av fonden för skador och förluster.
– Men våra känslor är blandade. Vi ser med besvikelse på att de utlovade bidragen inte möter de akuta behoven hos de mest klimatsårbara samhällena. Våra målgrupper – de som redan lider mest av klimatförändringarnas konsekvenser – behöver en kraftfull global finansieringsmekanism så att klimatkriserna inte förvärrar humanitära nödsituationer ytterligare, säger han.
EU:s och Sveriges röst
Sverige förhandlar som del av EU.
– Enligt vår uppfattning var EU en av de aktörer bland de rikare länderna som drev på för mer ambitiösa klimatfinansieringsåtaganden, men de hade kunnat använda sin ställning för att övertyga fler länder till att bidra mer, säger Tove Lexén på WaterAid.
Margareta Koltai på Act Svenska kyrkan är inte nöjd med hur EU skötte förhandlingarna, men tycker samtidigt att unionen visade bättre ledarskap än många andra länder med historiska och nuvarande höga utsläpp.
– Det är viktigt att EU tar rollen som en stark diplomatisk klimatledare globalt. Repressiva stater och oljenationer försöker nu kidnappa förhandlingarna för sina egna maktintressen. I skenet av detta krävs det politiska ledare som kan höja sig över sina nationella och regionala egenintressen och verka för globala samarbeten och stärkt solidaritet med de människor, grupper, länder som drabbas värst, säger hon.
Under mötet kom flera nyheter om Sveriges klimatfinansiering. Nytt stöd utlovades till viktiga klimatfonder, men pengarna tas från en krympande biståndsbudget och ger därför inte ökat svenskt stöd till utsatta människor totalt sett. Flera medlemmar har också reagerat på att Sverige motsatt sig mer styrning i klimatfinansieringsmålet, som skulle säkra stöd till de mest drabbade:
– Vi är kritiska till Sveriges ovilja att sätta finansiella undermål för att säkra mer finansiering till anpassning och kompensation för förluster och skador, säger Margareta Koltai.
Fler plus och minus om klimatfinansieringsmålet:
Beslutet har en uppmaning till länder att öka sitt bilaterala stöd till lokalt ledda ansatser, i synnerhet gällande anpassning och att öka stödet till de minst utvecklade länderna och små önationer.
Avsnittet om multilaterala banker uppmanar till ökning av bidrag och mycket fördelaktiga lån till de mest utsatta länderna.
Beslutet uppmanar till att innovativa källor och instrument för finansiering ska utforskas, användas och skalas upp, men saknar fördjupning om detta.
Några förändringar i uppdelningen mellan givar- och mottagarländer görs inte, men däremot uppmanas även utvecklingsländer att bidra till målet.
I en tidig version av texten fanns en paragraf om att pengarna ska ges utöver biståndsbudgetar och inte inkludera ofördelaktiga lån. Denna togs bort, liksom en formulering om rättighetsbaserad och jämställdhetsintegrerad (responsive) finansiering.
Detta är första artikeln med medlemmars kommentarer efter toppmötet. I del två tar vi upp de delar som inte berör klimatfinansieringsmålet.