Uppdaterad efter regeringens presskonferens den 13 november.
Den 12 november, precis i början av COP29, utlovade regeringen 200 miljoner kronor i bidrag till Fonden för skador och förluster. Fonden kom till vid COP28 och medel ska gå till de klimatskador som orsakas av klimatkrisen i utvecklingsländer, som inte går att undvika eller anpassa sig till. Det är första gången Sverige lovar stöd till fonden.
Beslutet är välkommet eftersom det visar på ett erkännande av skador och förluster som ändamål för klimatfinansiering. Behoven är enorma, och här finns tydliga rättviseaspekter eftersom de som drabbas hårt av klimatskador sällan bär stort ansvar till klimatförändringarna. Beslutet visar också på stöd för de lösningar som förhandlas fram vid COP-möten vilket är en viktig signal i förhandlingarna. Särskilt eftersom den svenska regeringen under förhandlingarna om fonden inte var positiv till att den skulle inrättas.
Summan 200 miljoner över flera år är dock blygsam i sammanhanget. Oxfam Sverige har beräknat att Sveriges beskärda del av stöd till skador och förluster borde vara mer än 100 gånger högre. Det är även en liten summa sett till Sveriges totala klimatfinansiering, som uppgick till 9,4 miljarder 2023.
En större satsning görs däremot på Gröna klimatfonden. På en presskonferens den 13 november tillkännagav regeringen ett fyraårigt stöd på 8 miljarder kronor. Det är samma nivå som förra regeringens löfte till samma fond 2019. Sveriges totala stöd till de globala klimatfonderna, som minskat de senaste två åren, kommer därmed upp i ungefär samma nivåer som under förra regeringen.
Pengarna tas också från en krympande biståndsbudget. Resultatet blir att medel flyttas mellan olika biståndsändamål och det totala stödet till utsatta länder ökar inte. Medlen är alltså inte additionella till tidigare åtaganden vilket är en stötesten i klimatfinansieringssammanhang.
Läs mer om Sveriges klimatfinansiering på vår frågor & svar-sida: