Två kvinnor på EU:s mäktigaste positioner
Den 18 juli valdes Ursula von der Leyen om till ordförande för Europakommissionen. Det blir hennes andra mandatperiod, efter att hon blev den första kvinnan på posten 2019. EU-kommissionens nya utrikeschef blev Estlands före detta statsminister Kaja Kallas.
Europaparlamentet röstade in von der Leyen med en majoritet på 401 röster för, 284 emot och 15 som avstod från att rösta. Huruvida gröna gruppen Greens skulle rösta med center-mittengruppen var osäkert in i det sista, men till slut gav de von der Leyen sitt stöd. Vänstergruppen the Left där svenska Vänsterpartiet sitter, röstade emot bland annat för att von der Leyen inte har redovisat kvitton kopplade till vaccinavtal under Covid-pandemin. Men också för att hon uppvaktat extremhögern (ECR) för att få deras stöd. Under våren reste von der Leyen till Italien upprepade gånger för att träffa premiärminister Georgia Meloni, vars parti sitter i denna grupp. Hon har också skärpt sin retorik gällande migration. Vid omröstningen röstade ECR-gruppen trots allt emot von der Leyen.
Den nya utrikeskommissionären Kaja Kallas har bland annat sagt att hon vill arbeta för en regelbaserad världsordning, multilaterala samarbeten och ökat militärt stöd till Ukraina. Läs ett porträtt av Kaja Kallas här.
Stor majoritet män bland de nominerade
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen meddelade i somras att hon vill att medlemsländerna nominerar en man och en kvinna till kommissionär. Bara Bulgarien har hörsammat denna uppmaning. Av de 28 nominerade kandidaterna (eftersom Bulgarien har nominerat två), är bara 10 kvinnor. Förra mandatperioden bestod EU-kommissionen av 48 procent kvinnor. Sverige har nominerat nuvarande EU-minister Jessica Roswall. En så ojämställd kommission kan bli en anledning för parlamentet att inte godkänna den.
Ursula von der Leyen sa dock inför parlamentet att hon vill jobba för jämställdhet och har lovat att utveckla en handlingsplan för det under kommande mandatperiod. Hon har även utlovat en uppdaterad hbtqi-strategi och en ny strategi mot rasism.
Vad färgar kommissionens helhet?
Av de nominerade kandidaterna tillhör majoriteten den konservativa gruppen EPP, där KD och M från Sverige sitter. Men det kommer även att finnas kandidater från ECR, där Sverigedemokraterna sitter, och den nya den högerextrema gruppen Patriots for Europe. Såväl Italien, Tjeckien, Ungern som Slovakien företräds av högerextrema regeringar. Det är bara Danmark, Spanien och Malta som har socialdemokratiska regeringar, utöver Tyskland som ju trots detta har nominerat den konservativa von der Leyen. Det betyder att kommissionen går från åtta till tre socialistiska kommissionärer och från sex till två eller tre liberala kommissionärer.
EU-kommissionens uppgift är att representera hela unionen och får inte driva sitt eget lands intresse.
Vem blir utvecklingskommissionär och vad kommer hen utveckla?
Det har tidigare ryktats om att dansken Dan Jörgensen och irländaren Michael McGrath vill ha posten som kommissionär för utvecklingsfrågor, det som på EU-språk heter internationellt partnerskap (INTPA). Dan Jörgensen har dock deklarerat att han vill åt posten som energikommissionär.
I våras läckte en så kallad briefing book från generaldirektoratet för internationella partnerskap, som handlade om hur EU-kommissionen bör driva utvecklingsfrågorna framåt. I dokumentet nämndes knappt fattigdomsbekämpning, jämställdhet eller främjande av mänskliga rättigheter. Desto mer fokus låg på den privata sektorn, och att involvera den i investeringsprojekt presenterades som de viktigaste svaren på de många kriser som EU:s partnerländer utanför unionen står inför.
I Ursula von der Leyens politiska riktlinjer saknas nästan helt referenser till de Globala målen, fattigdomsbekämpning, mänskliga rättigheter och fredsbyggande på global nivå.
Under kommande mandatperiod kommer kommissionen att göra en halvtidsöversyn av biståndspolitiken (NDICI/Global Europe). Hur dessa slutsatser sedan omhändertas är oklart. När kommissionen i våras gjorde en översyn av sin handlingsplan för jämställdhet i utvecklingspolitiken (GAP III) så var den så pass ytligt skriven att det inte gick att använda som förbättringsunderlag.
Lagom till halvtid för EU:s långtidsbudgetperiod påbörjas förhandlingarna om nästa sjuåriga budgetperiod. Vid de senaste förhandlingarna gjordes biståndet om så att det blev färre instrument, mer transparens och flexibilitet. Dessa aspekter kan komma att utvecklas ytterligare.
När kommissionen väl är på plats tar de fram sitt program för vilken lagstiftning de vill jobba med under mandatperioden. Just nu är det få lagförslag uppe till förhandling eftersom så många som möjligt avslutades innan mandatperiodens slut.
Vad händer härnäst?
Den 11 september ska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen presentera vilken kommissionärskandidat som får vilken post. Kommissionärerna frågas sedan ut av Europaparlamentet som måste godkänna kommissionen som helhet.