Långtidsbudgeten: Egenintressen väger tungt i EU:s nya bistånd

I punktform:

• Den externa budgeten ökar.
• Biståndets mål urvattnas.
• Den externa budgeten ska bidra till EU:s egenintressen, exempelvis privat sektor och migrationspolitiska mål.
• Kommissionens handlingsutrymme ökar vilket innebär risk för minskad insyn.
• Konkreta åtaganden om satsningar på jämställdhet, miljö och klimat etc försvinner.

I mitten av juli presenterade EU-kommissionen sitt förslag till ny långtidsbudget. Kommissionen vill ha en förenklad och mer flexibel budget generellt, och denna ambition syns även i den externa delen. Här fortsätter också kommissionen att låta EU:s egenintressen stå i fokus vilket riskerar att ske på bekostnad av människors behov och rättigheter i partnerländer.

Ökad budget för externa åtaganden

Långtidsbudgeten omfattar år 2028-2034 och ligger i kommissionens förslag på totalt 1 816 miljarder euro.

Budgetförslaget är indelat i fyra stora utgiftsområden, så kallade headings. Budgeten för externa åtgärder, Global Europe, föreslås uppgå till 200 miljarder euro. Detta är den summa som civilsamhället efterfrågat. Det motsvarar det motsvarar EU-biståndets ungefärliga del av den summa som krävs för att nå 0,7 procent av BNI totalt och innebär en betydande ökning från 79 miljarder euro som förra långtidsbudgetens instrument NDICI omfattade. Global Europe inkluderar dock även stödet till EU:s kandidatländer samt humanitärt bistånd som tidigare legat som separata instrument och omfattat 14 respektive 12 miljarder euro.

”I en tid av ökande global instabilitet och ekonomisk konkurrens, visar kommissionens förslag på en framåtblickande vision för EU:s roll i världen när behoven ökar”, skriver CONCORD Europa och 29 andra organisationer.

Urvattnat om biståndets mål

I det liggande förslaget har kommissionen tagit bort många formuleringar om biståndets mål. I den icke bindande delen av förslaget finns hänvisningar till åtagandet om 0,7 procent och om 0,2 procent till de minst utvecklade länder. Där står det också att EU:s utvecklingssamarbete ska bidra till fattigdomsbekämpning och vara samstämmigt. Men i den bindande lagtexten är flera sådana formuleringar frånvarande.

Jämfört med utvecklingsfinansieringen i den nuvarande långtidsbudgetens – NDICI – ger det nya förslaget mindre vägvisning vad gäller vilken typ av samhällsförändring utvecklingssamarbetet ska bidra till. Kriterier som tidigare har funnits med, som att samarbeten ska bidra till fattigdomsbekämpning eller mänsklig utveckling, har tagits bort från den bindande lagtexten. I stället betonas “gemensamma intressen och prioriteringar”. Exempelvis nämns ordet fattigdom enbart två gånger jämfört med 23 gånger i NDICI.

Däremot finns det en hänvisning till att 90 procent av finansieringen inom Global Europe ska vara i linje med OECD:DAC:s regelverk för internationellt utvecklingssamarbete, det vill säga syfta till att bidra till partnerländernas utveckling.

”200 miljarder euro till Global Europe är enormt viktigt för EU:s roll i världen. Men utan bättre principer och mål riskerar kommissionen att styra livsviktiga resurser mot kortsiktiga intressen istället för mot verkliga partnerskap med utvecklingsländer för att stötta dem att bygga klimatresistenta ekonomier som är rustade för framtiden”, skriver Climate Action Network Europe.

Förenkling och ökad flexibilitet – minskad insyn

Dessvärre samlas samtliga externa insatser i Global Europe: både humanitära insatser, utvecklingssamarbete och EU:s utvidgning. Det har civilsamhället varnat för, eftersom det försvårar insyn och långsiktighet.

Även stödet till Ukraina ligger rent tekniskt inom Global Europe, men finansieringen ska ske utöver denna budget. Det humanitära stödet, vars preliminära budget är 25 miljarder euro, omfattas av ett separat regelverk, för att de humanitära principerna ska kunna upprätthållas. I detta fall kommer finansieringen från Global Europe.

Global Europe har fem geografiska pelare. Tidigare har summorna till varje område varit fasta, men nu är de preliminära vilket ger kommissionen ökade möjligheter att styra om medel. Varje pelare består av en del som baseras på flerårig planering tillsammans med partnerländerna och en del som inte planeras i förväg. Den senare delen kan bland annat finansiera humanitära insatser, hantering av oförutsedda kriser, nyuppkomna utrikespolitiska prioriteringar och insatser som kan stärka EU:s konkurrenskraft. Det finns inga riktlinjer för hur fördelningen ska se ut mellan dessa delar vilket ger kommissionen stort handlingsutrymme samtidigt som det kan leda till otydligheter och osäkerhet hos partnerländer kring biståndets förutsägbarhet.

EU-kommissionen har i sitt förslag tagit bort alla utgiftsmål om att satsa en viss andel pengar på tematiska områden, såsom miljö och klimat, jämställdhet och mänsklig utveckling. Detta anser civilsamhället är dåligt eftersom det minskar insynen och möjligheten att hålla kommissionen ansvarig.  Det finns också en risk att perspektiv som är centrala för en inkluderande och hållbar utveckling, till exempel jämställdhet och klimatåtgärder, prioriteras ned till förmån för andra mer politiskt styrda prioriteringar.   

Att EU-kommissionen föreslår ökat handlingsutrymme till sig själv kommer sannolikt möta motstånd från vissa medlemsländer och parlamentariker, skriver tankesmedjan ECDPM: ”Att ta bort bindande mål fråntar parlamentets och Europeiska rådets [alltså medlemsländernas] deras mest kraftfulla verktyg för att forma utgiftsprioriteringar i förväg.”

Mer privat sektor i biståndet

Med detta budgetförslag ökar EU-kommissionen sina ansträngningar för att engagera den privata sektorn i utvecklingssamarbetet. EU:s stöd i form av garantier som kan ställas ut för att minska företags risker när de investerar i svåra kontexter ökar kraftigt och kan nu uppgåtill maximalt 95 miljarder euro och man slår fast att Global Europe ska stärka EU:s konkurrenskraft, bland annat genom att söka synergier med den europeiska konkurrensfonden (European Competitiveness Fund).

Större möjligheter att villkora bistånd med migrationspolitik

Redan nu finns möjligheten för EU att villkora biståndet utifrån migrationspolitiska åtaganden från grannländerna, det vill säga att om länderna samarbetar utifrån EU:s migrationspolitik kan de få mer bistånd och vice versa. I det liggande förslaget ska denna möjlighet nu finnas i allt EU:s arbete kring migration, och bistånd ska enligt en ny klausul kunna stoppas om EU anser att partnerländer inte sköter sig i migrationsfrågan. Det är en utveckling som riskerar att ytterligare urholka EU:s bistånd då det enligt internationella överenskommelser inte kan klassas som bistånd. Vi har tidigare skrivit om Sveriges nya migrationsstrategi med insatser som inte kan kallas för bistånd.

Mer läsning

Tankesmedjan ECDPM har sammanställt en tabell med förändringar mellan den nuvarande externa budgeten och kommissionens färska förslag, inklusive risker som dessa innebär (sidan 14-16).
Regeringen debattartikel i Dagens industri: ”En EU-budget för ökad säkerhet och konkurrenskraft” –

Kommentar från utvecklingskommissionären Jozef Síkela, Medelhavskommissionären Dubravka Šuicaoch utvidgningskomissionären Marta Kos om Global Europe:
Remarks by Commissioner Síkela, Šuica and Kos on the Global Europe instrument
Síkela: “Crucially, Global Europe is also the financial backbone of Global Gateway. It enables us to strengthen cooperation with the European private sector and to mobilise private capital through de-risking, making large, transformative investments possible. This is how we create mutually beneficial partnerships that support sustainable human development and deliver tangible benefits for our partners, our citizens, and our businesses.”

Om parlamentets position:

CONCORD Sverige: Budgetstriden inleds: Så tycker civilsamhället om parlamentets position (LinkedIn)

CONCORD Europa: Shaping the EU’s Long-Term Budget: Key Takeaways from the European Parliament’s INI Report on the MFF | Presidency project