Årets utrikespolitiska debatt sker i ett läge när världen är i gungning. Det råder vapenvila mellan Hamas och Israel, men långt ifrån fred. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina går snart in på sitt fjärde år. Två konflikter som lett till omänskligt lidande, och som får stor uppmärksamhet. Men krig och konflikter, hunger, förtryck och katastrofer i klimatkrisens framfart sker samtidigt på många platser i världen. I en tid när världens rika länder måste kraftsamla för att mobilisera stöd för en hållbar utveckling är händelseutvecklingen i USA oerhört skrämmande. Hotet om nedläggning av USAID och att USA överger internationella överenskommelser och organ får förödande konsekvenser för miljontals människor och för det internationella samarbetet som världen så desperat behöver nu.
Sverige kan vara en kraft i motsatt riktning. 75 procent av väljarna tycker det är viktigt att känna stolthet över Sveriges engagemang för fred, demokrati, jämställdhet och klimatet. I utrikespolitiska debatten kan ni i oppositionen förmedla det till regeringen, till exempel genom att be om svar på någon av följande frågor:
1. Hur kommer Sveriges utrikes- och utvecklingspolitik möta behoven hos de grupper och länder i världen som drabbas hårdast av klimat- och naturkriserna?
Klimat- och naturkriserna – några av vår tids största globala ödesfrågor – var i stort frånvarande i förra årets utrikesdeklaration. När regeringen lyfter internationella aspekter av klimatpolitiken läggs fokus på länder med stora utsläpp och hur svenska företag kan erbjuda lösningar i den gröna omställningen. Samtidigt vet vi att ett förändrat klimat slår mycket hårt mot människor i länder där både utsläppen och affärsmöjligheterna är små. Så hur ska Sverige möta just de människornas behov?
2. Vad planerar regeringen för initiativ för att förstärka arbetet för global jämställdhet, inte minst i ljuset av Trump-administrationens agerande?
De beslut Trump-administrationen hittills tagit hotar livet och hälsan för miljontals människor världen över, särskilt kvinnor och flickor, och riskerar att förvärra tillbakagången för jämställdhet globalt. När Trump förra gången införde en Global gag-rule ökade Sveriges regering stödet till UNFPA, UNAIDS och globala fonden samt arbetade för att mobilisera stöd till SRHR globalt. Vilka initiativ har regeringen tagit (planerar att ta) sedan Trump återinförde gag-rule och pausade USAID:s verksamhet?
3. När kommer regeringens plan för hur politiken ska bli mer samstämmig med en hållbar utveckling och bättre bidra till de Globala målen?
Strax före jul lämnade regeringen sin skrivelse till riksdagen om hur genomförandet av Agenda 2030 och samstämmighetspolitiken går. Skrivelsen lämnade en hel del att önska, och det fanns ingenting konkret i den om hur planerna ser ut framöver för att uppfylla åtagandet. Samtidigt avvecklas Politiken för global utveckling (PGU) och regeringens biståndspolitik ska i högre utsträckning utgå från inrikespolitiska intressen. Detta är tvärtemot riksdagsbeslutet från 2020 om en samstämmig politik för att bidra till Agenda 2030. Det mesta verkar tyda på att regeringen inte har någon ambition om att politiken ska vara samstämmig med en hållbar global utveckling. Stämmer det?
4. Kommer regeringen att ta fram direktiv som tydliggör utlandsmyndigheterna roll för stöd och skydd till människorätts- och miljöförsvarare i relation till det företagsfrämjande arbetet?
Sveriges utlandsmyndigheter har en viktig roll för dialog med, och stöd till, civilsamhällesorganisationer, människorätts- och miljöförsvarare runt om i världen. Men i reformagendan saknas det skrivningar om hur utlandsmyndigheter ska stärka stödet till och dialogen med dessa aktörer. I utrikeshandelsstrategin nämns utlandsmyndigheternas handelsfrämjande roll, men civilsamhället nämns inte överhuvudtaget, trots att civilsamhället spelar en viktig roll kopplat till företags verksamhet i lokalsamhällen.
5. Kan vårt bistånd till Ukraina verkligen kallas generöst när hela stödet tas från befolkningar i några av världens absolut fattigaste länder?
Sveriges solidaritet med Ukrainas befolkning är stark, och det finns många viktiga skäl att stå vid Ukrainas sida så länge det behövs. Men kan vårt bistånd till Ukraina kallas generöst när hela stödet tagits bort från befolkningarna i några av världens absolut fattigaste länder? Varför klarar inte Sverige, ett av världens rikaste länder, att stå vid Ukrainas sida utan att ta resurserna via utfasningar eller nedskärningar som drabbar människor i krig, konflikter, klimatkatastrofer, fattigdom och förtryck i Sydsudan, Burkina Faso, Mali, Jemen, Afghanistan, Somalia, Sudan med flera?
6. Vad planerar Sverige att förespråka för initiativ för avskrivning och hantering av skulder på den internationella konferensen om finansiering för hållbar utveckling i Sevilla i sommar?
Världsbanken, IMF, OECD, Unctad med flera institutioner är överens om att den globala skuldsituationen har blivit fullständigt ohållbar. Hur kan Sverige bidra till en mer hållbar situation för de över tre miljarder människor som bor i länder som betalar mer i ränta på sin statsskuld än vad de lägger offentliga resurser på utbildning eller hälsa?