Den 16 september publicerade Riksrevisionen sin rapport om regeringens genomförande av Agenda 2030. Riksrevisionen riktar allvarlig kritik mot att regeringen inte har haft de Globala målen som utgångspunkt för arbetet. De kritiserar också att regeringen på många sätt ignorerat det riksdagsbundna åtagandet om att de olika departementens arbete ska vara samstämmigt med en hållbar utveckling. Likt plattformens analys av regeringens skrivelse i december 2024 så menar Riksrevisionen att skrivelsen inte håller måttet, och att den är en tydlig försämring jämfört med tidigare redovisningar av genomförandet. Riksrevisionen lyfter också att regeringen behöver vara tydligare i styrningen av myndigheter, och involvera andra aktörer på ett bättre sätt.
I stora delar speglar rapportens analys och rekommendationer vad CONCORD Sverige presenterade i Barometer 2024 och analysen av regeringens skrivelse till riksdagen. Den kompletterar och fördjupar också genom att bland annat göra en systematisk genomgång av rekommendationer från tillsatta utredningar och huruvida de blivit verklighet, göra en jämförelse mellan skrivelserna till riksdagen 2022 och 2024 vad gäller hur de presenterar resultat, samt genom att intervjua flera tjänstepersoner på de olika departementen samt representanter från myndigheter.
Granskningen visar på flera stora brister i statens arbete med Agenda 2030. Den allvarligaste bristen är att regeringen inte har pekat ut en tydlig inriktning för Sveriges genomförande av Agenda 2030.
Ur Riksrevisionens rapport
Flera medier har plockat upp granskningen, och SVT:s Rapport pekar till exempel på att det är ovanligt med en så lång lista med brister som den Riksrevisionen presenterar för arbetet med Agenda 2030.
Kritik på samtliga fem områden
Riksrevisionens granskning inleds med en historik och genomgång av hur Sveriges förutsättningar såg ut för att nå de Globala målen när de antogs 2015. Den går också igenom kopplingen mellan Agenda 2030 och Politiken för global utveckling (PGU) ser ut och har hanterats av olika regeringar, samt vilka utredningar som tillsatts genom åren och hur samordningen har sett ut mellan departementen.
Efter en övergripande analys går Riksrevisionen igenom regeringens arbete utifrån fem olika områden: 1. Regeringens styrning 2. Myndigheternas arbete 3. Regeringens och SCB:s uppföljning 4. Redovisningen till riksdagen 5. Regeringens arbete med en samstämmig politik.
Bristande styrning och målformulering
Riksrevisionen pekar på hur det tidigare tagits fram ett omfattande kunskapsunderlag inför genomförandet av Agenda 2030, men att det inte är många förslag från Agenda 2030-delegationen och den nationella samordnaren som blivit verklighet. Granskningen redogör pedagogiskt i en tabell för vilka förslag som genomförts, respektive vilka som lämnats utan åtgärd.
De säger också att det är oklart vilka regeringens prioriteringar inom agendan är, och agendans målsystem har haft en undanskymd roll i styrningen av myndigheterna. Över tid har regeringens samordning av arbetet med Agenda 2030 blivit allt svagare, resurserna på departementen har minskat alltmer, och samverkan med icke-statliga aktörer har kännetecknats av otydlighet och bristande kontinuitet.
Myndigheter har agerat på egen hand men fått motsägelsefulla signaler
De flesta myndigheter som ingår i granskningen har lagt ner mycket och ambitiöst arbete på att analysera sitt arbete utifrån Agenda 2030. Myndigheterna har också på eget initiativ samverkat i flera frågor, och skapat ett organiserat utbyte. Regeringen har dock successivt minskat styrningen genom att plocka bort Agenda 2030 ur regleringsbrev och på andra sätt visat ett ointresse för att myndigheter arbetar utifrån de Globala målen. Flera myndigheter har också svarat att de upplever den styrning som finns som motsägelsefull.
SCB och insamlingen av statistik
Granskningen visar att regeringens styrning av Statistiska Centralbyrån (SCB) har gått från att ge omfattade uppdrag om uppföljning och nationella indikatorer till att inte ge några uppdrag alls. Det innebär att det i dagsläget inte finns heltäckande indikatorer som kan ge en samlad bild av Agenda 2030:s mål och delmål ur ett svenskt perspektiv. SCB har också tagit fram förslag på hur indikatorerna kan utvecklas, men det har inte följts upp från regeringens håll. Regeringen har upphört med att finansiera SCB:s uppdrag, och myndigheten kan inte längre rapportera och samordna uppföljningen. Detta undvek regeringen att ta upp i skrivelsen till riskdagen.
Regeringens skrivelse till riksdagen
Riksrevisionen är likt CONCORD Sverige mycket kritiska till regeringens skrivelse till riksdagen om genomförandet av Agenda 2030 då den är mycket knapphändig i sin redovisning. Delmålen följs inte upp, och det är enligt Riksrevisionen en väsentligt lägre detaljnivå, och skrivelsen tar inte upp arbetet med att identifiera och analysera synergier och målkonflikter. Även tidigare regeringar har fått kritik i oberoende granskningar genom åren, men Riksrevisionen menar att nuvarande regerings skrivelse från 2024 skiljer ut sig vad gäller kvalitet och detaljnivå. Den anses sammantaget hålla en klart lägre nivå än föregående regerings redovisning.
Åtagandet om att politiken ska vara samstämmig
Granskningen visar att regeringen inte har analyserat hur samstämmig politiken har varit, och det finns ingen redogörelse för hur regeringen hanterat målkonflikter. Rekommendationerna från Statskontoret och Agenda 2030-delegationen om att förstärka samordningsfunktionen på Regeringskansliet har inte genomförts. Tvärtom har statssekreterararbetsgruppen upphört, och arbetsgruppen för samverkan mellan departementen har i praktiken slutat träffas, enligt Riksrevisionens granskning. Tidigare har det funnits ett beslut om att ta fram en ny nationell indikator för att följa PGU och se hur väl Sverige lever upp till samstämmighetspolitiken, men detta har inte skett.
Regeringen har tvärtom rört sig i motsatt riktning enligt Riksrevisionen och använt samstämmighetsbegreppet i en snävare bemärkelse än tidigare. Granskningen pekar också på att regeringen för första gången framhåller att samstämmigheten ska öka genomslaget för svenska intressen i världen.
Riksrevisionens slutsatser
Med anledning av granskningens analys och kritik lämnar Riksrevisionen följande övergripande rekommendationer till regeringen:
- Gör en tydligare prioritering inom arbetet med agendan, så att det framgår inom vilka politikområden som det krävs ytterligare åtgärder för att Sverige ska förbättra måluppfyllelsen för agendans mål och delmål.
- Tydliggör i myndighetsstyrningen vilket ansvar myndigheterna har för att genomföra Agenda 2030.
- Se till att det finns en uppföljning som ger allmänheten och riksdagen en samlad och relevant bild av Sveriges genomförande av Agenda 2030.
- Analysera och rapportera om målkonflikter och synergier för en samstämmig politik för global respektive hållbar utveckling.
LÄS MER
Svag styrning i genomförandet av Agenda 2030 | Riksrevisionen
Barometer 2024 – CONCORD Sverige
Regeringens skrivelse om genomförandet av Agenda 2030 – vår analys – CONCORD Sverige