Den nya utrikeshandelsstrategin ska ses som en av tre delar i reformeringen av de politikområden som Johan Forssell har ansvar för; bistånd och utrikeshandel. De andra två delarna är en UD-rapport om synergier mellan bistånd och handel samt reformagendan för biståndet. Biståndet har i reformagendan fått en tydlig dimension av att främja handel. Här tittar vi på hur handel ska bidra till hållbar utveckling.
Agenda 2030 och samstämmighet
Även om Agenda 2030 nämns i några delar av strategin så finns inte de Globala målen, de grundläggande principerna och de tre dimensionerna (ekonomisk, social och miljömässig) av hållbar utveckling i Agenda 2030 med som tydlig utgångspunkt för målen och delmålen. Det riksdagsbundna åtagandet om att all politik ska vara samstämmig med en hållbar utveckling lyser med sin frånvaro i strategin, vilket är oroande utifrån att internationell handel historiskt har varit ett politikområde där målkonflikter ofta uppstår.
Exempelvis nämns ”grön omställning” återkommande. Men en grön omställning i sig självt är inte hållbar om den inte samtidigt är rättvis. Detta saknas i strategin.
Genomgående jämställdhet
Jämställdhetsperspektiv ska ”genomgående beaktas” i genomförandet av strategin, vilket är en positiv formulering. Men det är mer oklart hur en jämställdhetsanalys har väglett framtagandet och valet av mål och få delmål har utgångspunkt i jämställdhet. Det är heller inte tydligt hur uppföljningen av strategin kommer att tillämpa ett jämställdhetsperspektiv.
Om företags ansvar för mänskliga rättigheter och miljö
Det står i strategin att svenska företag bland annat förväntas följa OECD:s riktlinjer och FN:s vägledande principer för företagande och mänskliga rättigheter. Det är positivt att detta lyfts fram. Samtidigt behövs både krav och vägledning från regeringen kring åtgärder som säkerställer att miljö och mänskliga rättigheter inte påverkas negativt av företagens verksamhet. Det handlar om bland annat lagstiftning och incitament som säkerställer att företag praktiserar så kallad human rights and environmental due diligence i hela värdekedjan, inte minst i högrisk- och konfliktområden där företagsverksamhet i högre grad riskerar att ha negativ påverkan på människor och miljö. I det här sammanhanget borde det nya EU-direktivet, CSDDD, ha omnämnts.
Osynligt civilsamhälle
För att meningsfulla risk- och konsekvensanalyser ska kunna genomföras, krävs en nära dialog med civilsamhällesaktörer i de länder där de verkar. Många civilsamhällesaktörer och människorättsförsvarare begränsas idag ofta av restriktioner av yttrande- och föreningsfrihet och inte sällan utsätts de för repressalier med syfte att tysta dem.
Därför, liksom av flera andra anledningar, är det minst sagt beklagligt att civilsamhället inte nämns överhuvudtaget i strategin. Det har heller inte konsulterats i framtagandet av den.
”Arbetsmarknadens parter” nämns, vilket inbegriper fackföreningar. Men det är illa att inte arbetstagare, fackliga företrädare eller dylikt nämns någonstans.
Kopplingar mellan bistånd, främjande och handel
Strategin säger att ”Ett bättre samspel mellan utvecklingssamarbetet, export- och investeringsfrämjandet samt handelspolitiken kan öka förutsättningarna för hållbar utveckling i utvecklingsländer genom ökat handelsutbyte.” Här pekas särskilt klimatomställning, digitalisering och infrastruktur ut som sektorer med potential för ökade synergier. Ett ökat handelsutbyte är ett viktigt mål i många låg- och medelinkomstländers utveckling, men analysen av kopplingen mellan ökad handel och hållbar utveckling framstår som förenklad. Exempelvis OECD har lyft fram att kopplingen mellan handel och fattigdom inte alltid har ett enkelt samband. För att handel ska lyckas bidra till minskad fattigdom behöver den nå sektorer, konsumtionsmönster och geografiska områden som faktiskt involverar människor som lever i fattigdom, vilket den inte per automatik gör.
En viktig, om än självklar, skrivning i strategin är att ”I den mån biståndsfinansierade insatser är aktuella ska dessa tydligt bidra till Sveriges biståndspolitiska mål och vara inom ramen för OECD/DAC:s regelverk.” Detta knyter tydligt till biståndets övergripande mål och Sveriges internationella åtaganden. Det kommer att vara viktigt framöver att granska så att detta efterlevs i genomförandet av politiken.
En analys av utrikeshandelsstrategin finns tillgänglig för medlemmar i CONCORD Sverige. Kontakta kansliet om du är intresserad av den.