Nyheter

30 januari 2025

Skuldkrisen på agendan till toppmötet om utvecklingsfinansiering

#eu:s och sveriges bistånd

Nu börjar ambitionsnivån för sommarens FN-toppmöte om finansiering för hållbar utveckling ta form. Det är gott om analys av den bristande givarviljan men ont om skarpa åtaganden för att komma till rätta med den.

I slutet av juni reser världsledare till Sevilla i Spanien för att ta ett helhetsgrepp om finansiering för hållbar utveckling, under toppmötet FfD4 (Financing for Development).

Den 20 januari publicerades ett så kallat nollutkast, där de samordnande länderna tagit in FN:s medlemsstaters och andra aktörers första inspel kring vad som ska bli mötets slutsatser.

Den analys som görs i utkastet speglar den politiska verkligheten väl genom att peka på att alltför många givarländer sätter sig själva först, enligt Åsa Thomasson, policyrådgivare på CONCORD Sverige. Det är ont om nya, konkreta och tidsbundna åtaganden för att öka de mest utsatta människornas och ländernas tillgång till resurser för att nå de Globala målen.

– Det som ligger nu är absolut inte nog för att förändra status quo. Förslagen om bistånd respektive privat företagande och investeringar är vaga och mestadels inte nya, med som vi hoppas utvecklas i förhandlingarna framåt, säger Åsa Thomasson.

Det som ligger nu är absolut inte nog för att förändra status quo.

Åsa Thomasson, policyrådgivare CONCORD Sverige

Två områden som har något mer konkreta åtaganden är skuld och handel.

– Kanske för att höginkomstländer kan få igenom förslag om handel som gynnar även deras export. Ett exempel är ökad Aid for trade som till stor del utgörs av infrastrukturprojekt i de minst utvecklade länderna där bland annat europeiska företag kan vara med och konkurrera i upphandlingar.

Det finns ett tydligt mål i Agenda 2030 att de minst utvecklade ländernas andel av världshandeln ska dubblas. Men det har inte gått framåt trots att rikare länder givit handelslättnader. En anledning är att det finns många strukturella problem för handel som bland annat kräver stärkande av institutioner.

Nya tag kring länders skulder

Inom skuldfrågan ser nollutkastet relativt lovande ut. Idag lever 3,3 miljarder människor i länder som betalar mer av sina offentliga resurser i räntor på sina skulder än till utbildning eller hälsa.

– Skuldsituationen håller på att bli helt ohållbar. Kanske finns det just därför en chans till mer radikala förslag, för att alla ser att status quo inte fungerar. I utkastet finns det en formulering om en mer omfattande mekanism för skuldhantering, och att inleda processen för en sådan under ledning av FN. Afrikanska länder stödjer den idén, medan EU tenderar att vara mer skeptiskt, säger Åsa Thomasson.

I utkastet finns det en formulering om en mer omfattande mekanism för skuldhantering, och att inleda processen för en sådan under ledning av FN.

Åsa Thomasson, policyrådgivare CONCORD Sverige

Civilsamhällesorganisationer driver att det ska göras akuta, omfattande skuldavskrivningar redan nu, i väntan på en mer hållbar mekanism, eftersom avbetalningarna ofta står i vägen för att genomföra Agenda 2030. Länder behöver ha resurser att investera i exempelvis hälsa, utbildning, social trygghet och klimatanpassning.

Klimat: uppmaning att bidra till skador och förluster

Dokumentet beskriver på ett tydligt sätt vikten av internationellt bistånd, särskilt biståndets roll för de mest utsatta länderna i konflikt, klimatkris, skuldkris och utbredd fattigdom. Även på detta område saknas dock till stor del nya skarpa åtaganden. De åtaganden som ingår i Agenda 2030:s finansieringsmål upprepas, men långt mer krävs. Det konstateras i dokumentet att den generella trenden när det gäller att tillämpa internationella överenskommelser om effektivt utvecklingssamarbete är bakåtsträvande snarare än framåtblickande.

Kring klimatfinansiering finns en ljuspunkt: en formulering om att länder omgående ska öka finansieringen (“urgently scale up”) till fonden för skador och förluster som inrättades under COP28. I övrigt nämns att länder ska bidra med klimatfinansiering utöver biståndet, men det definieras inte om det innebär utöver överenskommelsen om att länder ska avsätta minst 0,7 procent av BNI i bistånd.

Nästa steg

Igår den 29 januari hade UD ett informationsmöte om processen kring FfD4 där flera av CONCORD Sveriges medlemmar deltog.

Den 10-14 februari äger FN:s tredje förberedande möte rum. Då ska nollutkastet förhandlas och ett första formellt utkast skrivas.

– Tidigare har EU-länderna upplevts som splittrade. Sannolikt pågår det intensiva dialoger om EU:s positioner nu, säger Åsa Thomasson.