Världen möts för att finansiera utveckling

Hittills har världens länder mötts tre gånger för att ta ett helhetsgrepp om finansiering för global hållbar och rättvis utveckling. I sommar hålls toppmötet för första gången i Europa, närmare bestämt i Sevilla, Spanien: The 4th International Conference on Financing for Development | Financing for Sustainable Development Office (FfD4).

– Forumet handlar om hur vi ska få fram finansiering för att lösa klimatkrisen, skapa hållbara samhällen och uppnå FN:s utvecklingsmål, skapa fred och förebygga krig och konflikt, det vill säga mänsklighetens stora ödesfrågor. Misslyckas vi drabbas alla men värst drabbas alltid barn, säger Jon Bergeå på Rädda Barnen. 

FfD4 behandlar en rad olika frågor relaterade till finansiering för hållbar utveckling.

– Det handlar ju inte bara om bistånd. Fungerande internationella samarbeten kring skatter, att lösa skuldkrisen eller att rikta om privata investeringar och finansiella flöden så att de bidrar till hållbar utveckling är minst lika viktigt och kan frigöra enormt mycket mer pengar för utveckling, säger Jon Bergeå.

Vägen till Sevilla – nu till juni 2025

Förberedelserna inför mötet i Sevilla är i full gång. Här är några hållpunkter framåt:

November: Ett så kallat ”Elements paper” har publicerats, dit olika aktörer har skickat in vilka frågor de vill ska tas upp i mötets slutdokument.

2-6 december: Det andra förberedande mötet på FN i New York, där medlemsstater och andra aktörer diskuterar elements paper. (Det första hölls i Addis Abeba i juli).

Januari: Ett nollutkast på “Outcome paper”, det vill säga det som så småningom ska förhandlas fram till konferensens slutdokument med överenskommelser.

Februari: Det tredje förberedande mötet.

April/ maj: Det årliga Financing for Development Forum, som följer upp åtaganden från Addis Ababa Action Agenda från 2015, kommer i år troligen att kortas för att ge plats till extra förhandlingar på det fjärde förberedande mötet.  

28-29 juni: Civil society forum, Sevilla, Spanien, där organisationer, nätverk och folkrörelser från hela världen kommer att diskutera frågorna på FfD4-agendan, bidra med kunskaper och föra dialog med de officiella delegaterna, och opinionsbilda för starkare åtaganden som gynnar människor som lever i fattigdom.

30 juni-3 juli: FfD4, Sevilla, Spanien. 

Civilsamhällets driver på för mänskliga rättigheter

Civilsamhällesorganisationer samordnar sig internationellt bland annat genom den så kallade Civil society mechanism for FfD, och driver att det globala ramverket för finansiering ska utgå från följande principer:

• Alla människors rätt till utveckling.
• Gemensamt, men olika stort ansvar för att bidra med finansiering. Precis som i Parisavtalet om klimatet vill civilsamhället se ett mer jämlikt internationellt system för utvecklingsfinansieringen, där de rikare ländernas större ansvar erkänns.
• Integrering av mänskliga rättigheter och jämställdhet på alla områden.
• Upprättelse för den skuld som höginkomstländer har till länder och människor i Afrika, Asien och Latinamerika på grund av kolonialism, slaveri och miljöförstöring.
• Att inga beslut på den fjärde internationella konferensen ska innebära mindre ambitiösa åtaganden jämfört med överenskommelserna på föregående konferenser.

Många i civilsamhället vill också se en FN-konvention om utvecklingssamarbete. Poängen med detta är att samla alla åtaganden i en bindande överenskommelse, som det sätts strukturer för att följa upp. Läs mer om förslaget från civilsamhället här.

– En flytt av fler beslut till FN skulle också demokratisera beslutsfattandet, eftersom alla världens stater har en röst där, till skillnad från i OECD:s biståndskommitté DAC som nu sätter många av ramarna för internationellt utvecklingssamarbete, säger Åsa Thomasson, policyrådgivare på CONCORD Sveriges kansli.

Många i civilsamhället understryker också att utvecklingssamarbete inte är välgörenhet utan ett sätt att kompensera för historiska orättvisor och bygga en gemensam grund för hållbar utveckling i hela världen, och att offentlig finansiering måste vara kärnan.

 – Tyvärr går världens höginkomstländer i rakt motsatt riktning i många viktiga finansieringsfrågor, säger Åsa Thomasson.

Jon Bergeå på Rädda Barnen hoppas att mötet ska leda till ökad kunskap om hur andra frågor än bistånd och handel påverkar möjligheterna till utveckling.

– Särskilt viktigt är det att vi kommer vidare med förslag för hur vi ska lösa skuldkrisen. Många av världens låg- och medelinkomstländer lägger idag mer pengar på räntor och amorteringar på sina lån än vad de sammanlagt kan investera i sjukvård, utbildning och sociala trygghetssystem. Det är helt ohållbart, säger han.

Så mycket offentlig internationell finansiering saknas

Enligt färska siffror från OECD har biståndet ökat sedan konferensen i Addis Abbeba 2015 – men den största andelen av denna ökning utgörs av inhemska flyktingkostnader och stöd till Ukraina med närområde. Biståndet till de mest utsatta länderna (gula linjen ovan) har planat ut, och till små önationer (Small island developing states, SIDS, orange linjen), till och med minskat.

/

Fakta: finansieringskonferenser genom åren

År 2002 möttes världens länder i Monterrey för historiens första internationella konferens om hur en hållbar global utveckling ska finansieras. Därpå har forumet hållits i Doha 2008 och i Addis Abeba 2015. Resultatet av denna konferens, Addis Abeba Action Agenda, brukar beskrivas som en handlingsplan för att få fram mer och bättre finansiering för att genomföra de Globala målen. Den täcker sju områden:

• Inhemska offentliga resurser (ex. skatt)
• Privata investeringar och företagande
• Handel
• Bistånd (internationella offentliga resurser)
• Skuld
• Innovation, digitalisering och tekniköverföring
• Reformer av det finansiella systemet