Agenda 2030 och samstämmighet – Mer om frågan

Vi arbetar för att hela Sveriges och EU:s politik ska sträva mot en rättvis och hållbar utveckling globalt.

Den 25 september 2015 antog världens stats- och regeringschefer Agenda 2030 med 17 Globala mål för hållbar utveckling. Agendan gäller för alla länder. Den sätter mål för att utrota fattigdomen och uppnå hållbar utveckling i dess tre dimensioner: social, ekologisk och ekonomisk.

Agenda 2030 har också mål för att uppnå jämställdhet i hela världen, att jobba för fredliga samhällen där alla inkluderas och att tackla de miljömässiga utmaningarna i vår tid, speciellt klimatförändringarna.

Agendan innehåller även viktiga principer som ska genomsyra alla politikområden. De 17 Globala målen har i sin tur 169 delmål. Agenda 2030 ger en unik möjlighet för olika aktörer att arbeta tillsammans. Den ger också ett ramverk för att garantera att vi särskilt når de mest utsatta som lever i fattigdom och marginalisering, och att vi inte lämnar någon utanför.

Finansiering av Agenda 2030

Parallellt med förhandlingarna om Agenda 2030 förhandlade även FN:s medlemsländer om en ny överenskommelse för att finansiera hållbar utveckling globalt. I juli 2015 antogs Addis Ababa Action Agenda som hanterar frågan om hur hållbar utveckling, bland annat Agenda 2030, ska finansieras. Agendan ger vägledning för finansiering av fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling i dess tre dimensioner: social, ekonomisk och miljömässig.

Inga nya löften om pengar fanns i överenskommelsen utan den handlar framförallt om beslut om policyer och initiativ som länderna hoppas ska kunna resultera i ökade finansiella resurser. Exempel på detta är utlovat arbete kring skattesamarbete, former och fokus för bistånd, hållbar långivning, företags bidrag och ansvar, och hur investeringar och övrig finansiering ska vara hållbara i ett miljö- och klimatperspektiv. FN:s organ UNCTAD har räknat ut att det kommer att behövas ca 30 000 miljarder kronor för att nå målen i Agenda 2030.

Länders genomförande av agendan

Uppföljning av hur FN:s medlemsländer genomför agendan ska ske på nationell, regional och global nivå. Den globala uppföljningen sker årligen vid FN:s högnivåforum för hållbar utveckling (High Level Political Forum, HLPF) under ECOSOC, och vart fjärde år på högsta politiska nivå i FN:s generalförsamling.

Det är frivilligt för medlemsländer att rapportera. Regeringar ansvarar för länders rapporteringar, men rapporten ska tas fram i en rådgivande process med olika aktörer från samhället såsom civilsamhället och näringslivet. Sverige rapporterade åren 2017 och 2021.

Sveriges arbete med Agenda 2030

Under 2016 påbörjade Sveriges regering arbetet med att skapa former för hur Sverige ska genomföra Agenda 2030. Ansvaret är idag delat mellan klimat- och miljöminister och bistånds- och utrikeshandelsministern, där den sistnämnda ansvara för det internationella genomförandet. 

I juni 2020 överlämnade regeringen en proposition om Sveriges genomförande av Agenda 2030 till riksdagen. Vi välkomnade att propositionens övergripande mål inkluderar en samstämmig politik och åtagandet om att Ingen ska lämnas utanför. För att få till en höjd ambition för Sveriges genomförande av Agenda 2030 behöver dock resultatuppföljningen för agendan stärkas och tydliggörande krävs om hur uppföljningen ska redovisa målkonflikter. Proposition antogs av riksdagen i december 2020. 

EU:s arbete med Agenda 2030

EU tog under 2017 fram rådslutsatser som ett första steg i att formulera hur EU ska gå till väga för att förverkliga Agenda 2030 ”EU response to the 2030 Agenda for Sustainable Development – a sustainable European future”. Därefter har EU i olika policydokument fastslagit hur Agenda 2030 ska vägleda unionens arbete. År 2023 rapporterade EU för första gången om genomförandet till High Level Political Forum.

Sveriges samstämmighetspolitik

Sveriges samstämmighetspolitik kallas politik för global utveckling (PGU). Den antogs enhälligt av Sveriges riksdag redan år 2003, och var då den första av sitt slag i världen. Utgångspunkten är att alla politikområden, inte bara utvecklingspolitiken, ska bidra till målet om en rättvis och hållbar global utveckling. All politik ska också genomsyras av ett rättighetsperspektiv och de fattigas perspektiv på utveckling. Ett exempel på när det brister och politiken inte är samstämmig är när Sverige eller andra europeiska länder exporterar krigsmateriel till länder där grova och systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter sker. Genom propositionen 2020 integrerades samstämmighetspolitiken i åtagandet och genomförandet av Agenda 2030.

EU:s samstämmighetspolitik

Även EU har genom Lissabonfördraget och Agenda 2030 lovat att alla politikområden ska bidra till, eller åtminstone inte motverka, global utveckling och arbetet med att minska fattigdomen i världen. År 2006 tog EU fram ett dokument för utvecklingspolitiken, the European consensus on development. I det lyfts för första gången en samstämmig politik för global utveckling som ett vägledande koncept för EU:s politik. Ett år senare antogs Lissabonfördraget, som började gälla år 2009. I Lissabonfördragets artikel 208 fastställs att EU:s politik måste utgå ifrån människors behov i låg- och medelinkomstländer och att alla EU:s politikområden måste bidra till, inte motverka, global utveckling och arbetet mot fattigdomen i världen.

EU-kommissionen tar fram en rapport om samstämmighet vartannat år. Åtagandet kallas Policy Coherence for Sustainable Development (PCSD). Trots åtagandet finns många exempel inom EU på bristande samstämmighet, exempelvis inom handels- och jordbrukspolitiken, migrationspolitiken, och arbetet mot skatteflykt. EU var vidare en viktig aktör i framtagandet av Agenda 2030. Det krävs nu en större politisk vilja för att garantera att EU:s utvecklingsmål blir vägledande för alla politikområden och att EU fullt ut genomför Agenda 2030. Under 2023 integrerades rapportering om samstämmighet i EU:s rapport om genomförandet av Agenda 2030.

CONCORD Europa har tagit fram ett informationsmaterial om EU:s samstämmighetspolitik, PCSD. Materialet förklarar hur PCSD ska implementeras för att garantera att unionen tar hänsyn till hållbarhet globalt inom alla politikområden.

Relaterade länkar: