Läs också vår analys av utrikesdeklarationen: ”Sverige och säkerhet i fokus.”
Våra uppmaningar till oppositionen: ”Till oppositionen: 6 frågor att kräva svar på i utrikesdebatten”
USA:s roll i världen
Flera ledamöter lyfte utrikesdeklarationens brist på kritik mot USA:s nya administration, både i relation till Trumps biståndspaus, att han tänker ta USA ur Parisavtalet och WHO, samt hans anspråk på andra länders territorier.
– Världens rikaste man attackerar världens fattigaste människor. Finns det något tydligare sätt att illustrera den nya girigheten än detta [referens till Elon Musk], sa Tomas Eneroth, S.
Miljö- och klimaträttvisa
Kerstin Lundgren (C) återkom vid flera tillfällen under debatten till klimatkrisen. Hon påpekade att hon lyssnat noga efter klimathotet i deklarationen men bara hittat det i anslutning till samarbete med Kina.
– Klimathotet är verkligen här. År 2030 beräknas 130 miljoner människor leva i fattigdom till följd av klimatutvecklingen. Av de drabbade länderna tillhör 70 procent också de mest sköra länderna. Detta är en grund för nya hot, krig och konflikter. Men klimatfrågan lyser med sin frånvaro i regeringens utrikesdeklaration. Varför?
Klimatfrågan lyser med sin frånvaro i regeringens utrikesdeklaration. Varför?
Kerstin Lundgren (C)
Lotta Johnsson Fornarve (V) påpekade att regeringen förskjuter fokus till länder med stora utsläpp, och efterlyste tillsammans med Jacob Risberg, MP, en höjning av klimatbiståndet till de människor som drabbas hårdast.
– De rika länderna måste därför öka stödet till fattiga länder. Det räcker inte att ta resurser från det krympande biståndet, sa Lotta Johnsson Fornarve.
Jämställdhet
Flera ledamöter tog upp tillbakagången för jämställdheten i världen, inte minst i ljuset av Donald Trumps kommande presidentperiod och dess konsekvenser.
– Det räcker inte att kalla jämställdhet för ett kärnvärde om politiken samtidigt försämras, sa Linnéa Wickman (S) och räknade upp en rad av regeringens neddragningar på jämställdhetsområdet.
Jacob Risberg och Ulrica Westerlund (MP), Lotta Johnsson Fornarve (V), och Olle Thorell (S), lovade återinrätta den feministiska utrikespolitiken om de kommer tillbaka till makten.
Katarina Tolgfors (M) lade en god stund av sitt anförande på att prata om hur jämställdheten backar på flera håll i världen, men att jämställdhet är ett kärnvärde i regeringens utrikespolitik och att Sveriges ordförandeskap i UN Women kommer göra att detta syns extra tydligt i år.
– Genom att stärka kvinnors och flickors ekonomiska möjligheter ökar sannolikheten att fler flickor får gå i skolan och att kvinnor får bättre möjligheter till utbildning, arbete och inkomster, sa hon.
Lotta Johnsson Fornarve lyfte Trump-administrationens agerande och dess negativa effekter på global jämställdhet. Hon påminde om att Sverige förra gången det begav sig tillförde resurser för det globala jämställdhetsarbetet.
– Vilka initiativ planerar regeringen att ta för att motverka USA:s kraftiga neddragningar för flickor och kvinnor, frågade hon.
Vilka initiativ planerar regeringen att ta för att motverka USA:s kraftiga neddragningar för flickor och kvinnor?
Lotta Johnsson Fornarve
Även Linnéa Wickman (S) instämde i denna fråga, och fick svaret av Katarina Tolgfors, M, att jämställdhet är ett prioriterat område för regeringen men att Sverige inte kan kompensera för USA:s neddragningar.
Lotta Johnsson Fornarve frågade också om regeringen planerar att implementera agendan för kvinnor, fred och säkerhet (WPS), vilket Gudrun Brunegård (KD) lovade att återkomma till. Gudrun Brunegård berättade om insatser mot könsstympning och för stärkta inkomstkällor genom nya odlingsmetoder, från en resa till Kenya nyligen:
– Så kan svenskt bistånd bekämpa fattigdom på riktigt och minska utsattheten för klimatförändringar genom produktförbättring och ökad konkurrenskraft och dessutom på ett radikalt sätt förbättra kvinnors egenmakt och förbättra jämställdheten.
Fredrik Saweståhl (M) och Ulrika Westerlund (MP) stod för debattens främsta försvar av hbtqi-personers rättigheter.
– Det är ingen slump att de länder som är demokratier också ligger längst fram när det gäller att fullt ut ge hbtqi-personer möjlighet att leva fria liv. Vårt engagemang för demokrati och för mänskliga rättigheter är därför generellt avgörande också för denna fråga, sa Fredrik Saweståhl.
Agenda 2030 och FN
Agenda 2030 fick ingen särskilt stor plats i debatten, men lyftes av Jacob Risberg, MP, och Olle Thorell, S.
– Har regeringen slutat ha ambitioner gällande Agenda 2030, frågade Olle Thorell. (Och fick till svar att om Stefan Olsson (M) måste välja mellan Agenda 2030 och att trycka tillbaka rysk aggression så väljer han det senare.
Alexandra Völker (S) kritiserade regeringens neddragna stöd till flera FN-organ och drog en lans för samarbete inom FN för att möta de olika kriser som världen står mitt i.
– Det behövs att vi står upp för FN-systemet som helhet. Med den hastighet med vilken utvecklingen sker just nu får vi vara förberedda på att de kommande åren kommer att bli tuffa för det multilaterala systemet. Det kommer att krävas att vi som värnar om den humanitära rätten och det fredsfrämjande arbetet kliver fram.
Det kommer att krävas att vi som värnar om den humanitära rätten och det fredsfrämjande arbetet kliver fram.
Alexandra Völker i försvar av FN-systemet
Civilsamhällets demokratiska utrymme
Gudrun Brunegård (KD), Alexandra Völker (S), Olle Thorell (S), Linnéa Wickman (S) och Jacob Risberg (MP) lyfte alla vikten av civilsamhällesorganisationer med deras kunskap om lokala förutsättningar. Anna Lasses (C) kritiserade omläggningen av civilsamhällesbiståndet.
–Tänk om! Fokusera mer på det långsiktiga biståndet och på de svåraste platserna! Led, bibehåll och försvara biståndsarbetet i EU! Vråla till försvar för jämställdhet och hbtqi! Lyssna på civilsamhället!
Vråla till försvar för jämställdhet och hbtqi!
Anna Lasses
Bistånd och utvecklingsfinansiering
Bland andra Morgan Johansson (S), Håkan Svenneling (V), Lotta Johnsson Fornarve (V) och Kerstin Lundgren (C) kritiserade neddragningarna i biståndet.
– Man drar kraftigt ned på biståndet så att vi snart är under skammens gräns, det vill säga 0,7 procent av bruttonationalinkomsten, samtidigt som de humanitära behoven är större än någonsin, sa Morgan Johansson (S).
Han tog också upp att biståndets innehåll ändras och att Sverige lämnar länder i Afrika och Asien och drar in stödet till UNRWA.
Lotta Johnsson Fornarve kritiserade vid flera tillfällen att Sverige inte lever upp till OECD-DAC:s regler om biståndet, genom att man tar från biståndet till inhemska kostnader för integration och återvandring. Anna Lasses framförde samma kritik:
– Att dessutom tänja på internationella regler och villkora biståndet för att länder ska ta tillbaka flyktingar som flytt till Sverige för att söka trygghet är plakatpolitik. Erfarenheten visar också att detta inte funka, sa hon.
Tomas Eneroth (S) lyfte att den globala ojämlikheten och att världen behöver hitta finansiering för att bekämpa fattigdom och bekämpa klimatförändringarna även bortom biståndet, och tog upp både skatteflykt och den globala skuldkrisen.
– Det kanske vore på sin plats om Sveriges regering åkte dit {till G20-mötet i slutet av februari] med en agenda och inte bara säger att ”det var roligt att komma fram” utan faktiskt på allvar tar ledningen i den internationella diskussionen om global rättvisa. Det skulle imponera på globala syd.
Lotta Johnsson Fornarve levererade statistik från Unctad om att 3,3 miljarder av världens befolkning bor i länder som lägger mer pengar på att betala räntor på sina skulder än på hälsa eller utbildning.
– För en verklig och långsiktig förändring krävs att de ohållbara skuldbördorna hanteras samt att åtgärder vidtas för att få till ett mer rättvist skattesystem och för att stoppa den globala kapital- och skatteflykten, sade hon.
Special mentions:
- Försvarade OECD Dac:s regelverk för internationellt bistånd: Lotta Johnsson Fornarve (V)
- Pratade om de människor som drabbas hårdast av klimatkrisen: Kerstin Lundgren (C), Jacob Risberg (MP) och Lotta Johnsson Fornarve (V), bland andra.
- Tog upp skuldkrisen: Tomas Eneroth (S) och Lotta Johnsson Fornarve (V)
- Pekade på frånvaron av Agenda 2030: Olle Thorell (S) och Jacob Risberg (MP)
- Tog upp riskerna för miljö och mänskliga rättigheter kring företagande i sårbara kontexter: Jacob Risberg (MP).
Medlemsorganisationer som nämndes:
Plan International, Rädda Barnen, We Effect, Act Svenska kyrkan, Oxfam, UN Women, Unicef, Röda Korset, RFSU, PMU.
Så många gånger nämndes ordet
Förra årets siffra inom parentes.
| Gaza, Israel, Palestina | 379 (489) |
| Världen | 225 (178) |
| Ukraina | 214 (226) |
| Bistånd | 203 (210) |
| Demokrati | 183 (ny) |
| Säkerhet | 137 (76) |
| Europa | 114 (59) |
| Fred | 104 (ny) |
| Trump | 85 (ny) |
| UNRWA | 75 (ny) |
| Global | 63 (37) |
| Klimat | 50 (61) |
| Jämställdhet | 42 (33) |
| Afrika | 25 (13) |
| Civilsamhälle | 17 (33) |
| Följeslagarprogrammet | 15 (ny) |
| Asien | 15 (6) |
| Fattigdom | 13 (30) |
| Agenda 2030 | 11 (8) |
| Latinamerika | 10 (2) |
| Migration | 8 (11) |
| Klimatbistånd | 5 (9) |
| Utvecklingssamarbete | 1 (6) |
| Biologisk mångfald | 0 (2) |