Utrikesdeklarationen 2025: Sverige och säkerhet i fokus

Regeringens utrikespolitiska prioriteringar ligger fast; närområde, säkerhet och handel präglar årets utrikespolitiska deklaration. Kanske var det mest anmärkningsvärda att regeringen valde att inte markera mot Trump-administrationens beslut. Här följer plattformens analys.

Sammanfattning i punktform

Fortsatt starkt fokus på säkerhet, handel och närområde.
Utrymmesmässigt allra störst fokus på hotet från Ryssland och hur Sverige ska hantera det.
Jämställdhet: mindre rättigheter, mer ekonomisk egenmakt.
Tydliga hänvisningar till folkrätten, inklusive humanitär rätt och internationella domstolar.

Vi saknar:

Svar på hur regeringen tänker agera med anledning av Trump-administrationens biståndsstopp och gag-rule.
Klimatkrisen som aspekt i säkerhetspolitiken och fokus på de som drabbas värst av klimatkrisen.
Omnämnande av barn.
Omnämnande av skuldkrisen eller andra behov av stora finansiella reformer globalt trots det globala toppmötet om utvecklingsfinansiering i år.
Agenda 2030

FN, Agenda 2030 och samstämmighet

Utrikesdeklarationen anger att folkrätten, inklusive FN-stadgan, är en hörnsten i Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik, och att Sverige kommer fortsätta verka i FN genom alliansbyggande, långsiktighet och målmedvetenhet, att jämföra med förra årets formulering om ”Sveriges utrikespolitiska intressen” i FN. En nyhet är att deklarationen tar upp att Sverige står bakom Internationella domstolens och Internationella brottmålsdomstolens oberoende och integritet.

De Globala målen och Agenda 2030 nämns inte någon gång i utrikesdeklarationen.

De Globala målen och Agenda 2030 nämns inte någon gång i utrikesdeklarationen. Detta är anmärkningsvärt med tanke på att regeringen nyligen har rapporterat om genomförandet till riksdagen, och det framtidstoppmöte som ägde rum i FN förra året för att påskynda genomförandet. Enligt riksdagsåtagandet ska de Globala målen vara en utgångspunkt för hela politiken, men har inte synts någon gång i utrikesdeklarationerna från nuvarande regering. Det rimmar illa med att utrikesdeklarationens formulering om att Sverige har ett ”osvikligt globalt engagemang”.

EU

EU beskrivs även detta år som Sveriges viktigaste utrikespolitiska plattform. ”Ett starkt EU ger Europa kraft och Sverige en starkare röst i globala frågor.” Fokus ligger på frihandelsavtal, försvarsupprustning, stöd till Ukraina, sanktioner mot Ryssland och stöd till kandidatländer på väg mot medlemskap. Sveriges prioriteringar i EU sammanfattades i fyra K; ”kriget, kriminalitet, klimatet och konkurrenskraft”. Tyvärr nämns inte heller i år något om EU:s bistånd.

Fred och säkerhet

Säkerhetsläget får återigen stort utrymme i utrikesdeklarationen, med Ukraina och Sveriges stöd till landet i centrum och närområdet som fokus för utrikes- och säkerhetspolitiken. Både stöd till Ukraina och utveckling av sanktioner och begränsningar av Ryssland lyftes tidigt. Nato ges en stor roll, liksom EU som säkerhetsgemenskap. Fokus ligger på avskräckning, medan konfliktförebyggande inte nämndes alls i utrikesdeklarationen.

Liksom föregående år har rustningskontroll placerats före nedrustning och icke-spridning. Till skillnad från förra årets åtagande att arbeta inom Stockholmsinitiativet för kärnvapennedrustning nämns inget nedrustningsarbete detta år, endast provstoppsavtalet för kärnvapen.

Trots det starka fokuset på säkerhetsfrågorna och att jämställdhet beskrivs som ett kärnvärde, saknas liksom förra året hänvisningar till FN:s agenda för kvinnor, fred och säkerhet.

Trots det starka fokuset på säkerhetsfrågorna och att jämställdhet beskrivs som ett kärnvärde, saknas liksom förra året hänvisningar till FN:s agenda för kvinnor, fred och säkerhet.

Jämställdhet

Jämställdhet beskrivs fortsatt som ett kärnvärde i svensk utrikespolitik och regeringen bekräftar att jämställdheten globalt är på tillbakagång. I förra årets deklaration nämndes att tillbakagången sker även inom Europa, något som saknades i år. Anmärkningsvärt är att USA:s Trump-ledda administrations påverkan på kvinnors, flickors och hbtqi-personers rättigheter världen över inte adresserades.

Jämställdhet nämndes inte heller i relation till säkerhet, bistånd, eller handel, trots att regeringens tydliga fokus är kvinnors ekonomiska egenmakt, både övergripande och inom ordförandeskapet för UN Women. Det är bra att regeringen är tydlig med vikten av kvinnors deltagande i att forma Syriens framtid. Vi saknar förslag i utrikesdeklarationen för hur Sverige ska bidra till detta.

Det är bra att regeringen är tydlig med vikten av kvinnors deltagande i att forma Syriens framtid.

SRHR är ett fortsatt fokus för regeringen och stöd till mödrar, gravida och allsidig sexualundervisning är välkommet, liksom “åtgärder mot alla former av sexuellt och könsbaserat våld.” Inramningen av könsbaserat våld som en fråga om global hälsa är viktig men också begränsande eftersom våld påverkar mer än hälsa, som möjligheter till demokratiskt deltagande och ekonomisk egenmakt.

Förra året nämndes att svenska företag har starkt engagemang för hållbarhet, jämställdhet och social hållbarhet, det saknades i år. Genomgående saknas exempel på hur Sverige ska axla ett ledarskap i frågan om jämställdhet, bortsett från ordförandeskapet i UN Women som infaller i år.

Miljö och klimat

Även i år misslyckas regeringen med att ge rättmätigt utrymme till de globala klimat- och naturkriserna, varken dess betydelse för säkerhetsfrågor eller vikten av att möta behoven hos hårt drabbade länder och grupper. Deklarationen saknar uttryck för ökad takt och ambition i det globala klimatarbetet.

Deklarationen saknar uttryck för ökad takt och ambition i det globala klimatarbetet.

I linje med reformagendan lyfts den gröna omställningen som ett område där svenskt bistånd kan hitta synergier med handel. Utrikesministern framhåller att Sverige har ett av världens mest generösa klimatbistånd, och lyfter i samma mening svenska företags innovativa lösningar. Årets ordförandeskap i Gröna klimatfonden tas upp som ett sätt att bidra till effektiviserat klimatbistånd internationellt.

I övrigt nämns klimatet med ett ord som en av fyra prioriteringar i Sveriges EU-arbetet. Liksom förra året får klimatfrågor även utgöra ett exempel på områden där regeringen vill ha dialog med Kina. Biologisk mångfald och andra miljöfrågor saknas helt.

Demokrati och mänskliga rättigheter

Deklarationen säger att “Folkrätten, inklusive FN-stadgan, är en hörnsten i Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik. […] Mänskliga fri- och rättigheter måste försvaras. Varje individs lika värde oavsett kön, ålder, sexuell läggning eller religion är en frihetsfråga. Flera minoritetsgrupper som kristna och uigurer är runt om i världen utsatta för förtryck”. Likaså ska utvecklingssamarbetet ”verka för fria och välfungerande demokratiska samhällen”.

På EU-nivån är arbetet för mänskliga rättigheter och demokrati mindre synligt och ingår inte i de prioriteringar som nämns. EU:s utvidgning beskrivs dock som “en geostrategisk investering i fred, demokrati, säkerhet, stabilitet och välstånd”. Sverige ska, tillsammans med övriga EU, fortsätta “att påtala överträdelser mot mänskliga rättigheter” i dialog med Kina. “Det är oroande när mänskliga fri- och rättigheter undergrävs av auktoritära stater som Ryssland, Kina och Iran, som vill omforma dem utifrån sina värderingssystem”.

Likt i fjolårets deklaration skriver regeringen att kring biståndet “I alla dessa delar är civilsamhällets organisationer omistliga partner”.

Likt i fjolårets deklaration skriver regeringen att kring biståndet “I alla dessa delar är civilsamhällets organisationer omistliga partner”. Det är dock viktigt att civilsamhället ses som en förändringsaktör i sin egen rätt och inte begränsat till utförare i humanitärt bistånd. Här hade regeringen kunnat hänvisa till den demokratiska tillbakagången globalt och det minskade utrymmet för civilsamhället.

Ett undantag är att Georgien nämns och att “våldet mot fredliga demonstranter är oacceptabelt, och Sverige vill se sanktioner mot de som är ansvariga. Vi måste samtidigt fortsätta stödja de demokratiska och europeiskt sinnade krafterna i Georgien”.

Bistånd

Allra mest förvånande i den aktuella situationen i världen är att utrikesministern inte med ett ord nämnde Trump-administrationens chockartade beslut att frysa all verksamhet som utförs av världens största biståndsmyndighet: USAID.

Allra mest förvånande i den aktuella situationen i världen är att utrikesministern inte med ett ord nämnde Trump-administrationens chockartade beslut att frysa all verksamhet som utförs av världens största biståndsmyndighet: USAID.

Biståndets viktiga roll för fria och välfungerande demokratiska samhällen nämns, och biståndets inriktning slås fast vilket är bra. Målet för biståndet är alltjämt att människor i fattigdom och förtryck ska få förutsättningar att förbättra sina livsvillkor.

Till skillnad från förra årets deklaration, där länder utanför Europa enbart nämndes som negativa krafter mot Sveriges intressen, så nämnde ministern i år partnerskap i “viktiga länder” i Afrika, Asien och Latinamerika i positiva ordalag. Vilka länder som är “viktiga” att utveckla partnerskapen med definierades inte.

Regeringens ambition om att fokusera biståndet där Sverige kan bidra med mervärde saknar reflektioner kring vad människor som lever i fattigdom och förtryck ser som viktigt i Sveriges internationella roller. Den syn på mervärden som deklarationen redovisar, om synergier med handel, grön omställning och ett generöst klimatbistånd där svenska företag kan bidra med innovativa lösningar, låter mer som mervärden för svensk export än för människor som kämpar mot fattigdom och förtryck.

Ministern beskrev det humanitära biståndets viktiga roll. Omnämnandet av ett fördubblat humanitärt stöd till Gaza skyndade förbi det faktum att stödet via UNRWA helt tagits bort, trots att detta är ett extremt beslut jämfört med övriga EU-länder, och humanitära aktörer med verksamhet i Palestina entydigt har sagt att ingen annan aktör kan ersätta den roll som UNRWA spelar.

Precis som i förra årets deklaration framhålls att Sverige ska förbli en av världens största givare av humanitärt bistånd, samtidigt har betydande nedskärningar i det humanitära anslaget aviserats i regleringsbrevet för 2025. 

En positiv utveckling i årets utrikesdeklaration är dock att regeringen särskilt uppmärksammar bortglömda kriser, som de i DR Kongo och Sudan, samt avser att fortsätta verka för möta de enorma humanitära behoven. Dock är det viktigt att Sverige stannar kvar med det bilaterala utvecklingssamarbetet – samverkan mellan humanitära, långsiktiga och fredsbyggande insatser i dessa konfliktdrabbade länder är avgörande för att både arbeta förebyggande och minska de humanitära behoven i utdragna kriser.  Flera av de viktiga humanitära stöd som ministern nämnde, förutom Ukraina, är tyvärr sådana där viktigt kompletterande stöd för utveckling och fredsbyggande minskats eller i Jemens fall avslutats av regeringen: Sudan, DRC, Syrien och Jemen.

En positiv utveckling i årets utrikesdeklaration är dock att regeringen särskilt uppmärksammar bortglömda kriser, som de i DR Kongo och Sudan, samt avser att fortsätta verka för möta de enorma humanitära behoven.