Agenda 2030 och samstämmighet – Så tycker vi
I Barometer 2020 – civilsamhällets granskning av Sveriges politik för global utveckling ger vi fyra huvudbudskap till Sveriges regering och riksdag. Våren 2022 gjorde arbetsgruppen för Agenda 2030 och samstämmighet en analys av regeringens skrivelse om Sveriges genomförande av Agenda 2030. Den visar bland annat att det globala perspektivet är mycket begränsat, vilket gör det svårt att granska regeringens politik.
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
Hållbar utveckling och mänskliga rättigheter hör samman, som två sidor av samma mynt, och får aldrig separeras. Ett genomförande av en samstämmig politik för global hållbar utveckling måste därför präglas och vägledas av de mänskliga rättigheterna.
FINANSIERING
Satsningar på Agenda 2030 och en samstämmig politik för global hållbar utveckling är en investering för framtiden, i Sverige och världen. Därför krävs resurser till dess genomförande, uppföljning och rapportering, men också till engagemang, folkbildning, utbildning och forskning.
ANSVARSUTKRÄVANDE AV RIKSDAGEN
För att fullfölja sin roll som granskare och pådrivare behöver riksdagen skapa ett tvärpolitiskt och utskottsövergripande parlamentariskt forum för Agenda 2030. Här ligger Sveriges riksdag långt efter andra nordiska parlament. Ett sådant forum måste inkludera en samstämmig politik för global hållbar utveckling med uppdrag att säkerställa att svensk politik är samstämmig och utgår från ett rättighets- och fattigdomsperspektiv. Politiken måste också främja jämställdhets-, barn- och ungdomsperspektiv.
CIVILSAMHÄLLET
Ett starkt, engagerat och inkluderande civilsamhälle är en viktig förutsättning för att nå de Globala målen för hållbar utveckling. En höjd ambition kräver att svensk politik säkerställer deltagande från civilsamhället i genomförande och uppföljning av Agenda 2030, i Sverige och internationellt. Det kräver också att Sverige alltid verkar för ett vidgat demokratiskt utrymme i länder där civila och politiska rättigheter kränks allt mer. I Sverige behövs ett forum eller en nationell kommitté som speglar en mångfald av aktörer i samhället, med ett rådgivande mandat till regeringen.
Dessa huvudrekommendationer kompletteras i rapporten med fler övergripande rekommendationer och specifika förslag för de olika politikområdena i respektive tematiskt kapitel.
FÖRETAGANDE OCH MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
Ett av kapitlen i Barometern berör företagande och mänskliga rättigheter. Den svenska staten har en skyldighet att skydda de mänskliga rättigheterna och miljön, både i och utanför landets gränser. Detta innefattar också svenska företags agerande. Ett hållbart företagande som respekterar de mänskliga rättigheterna är en viktig byggsten i Sveriges samlade politik för global utveckling (PGU) och en förutsättning för att uppnå Agenda 2030. Trots det har Sverige inte några bindande regler som kräver att företag i Sverige analyserar hur mänskliga rättigheter påverkas av deras verksamhet, en så kallad Human Rights Due Diligence (HRDD). Sverige måste skapa jämnare spelregler för företag som vill göra rätt.
Regeringen måste införliva och implementera EU:s direktiv om företags ansvar för mänskliga rättigheter (Corporate Social Due Diligence Directive) och direktivet om företags hållbarhetsrapportering. Regeringen måste också se till att svenska företags verksamhet utomlands inte får negativa effekter på mänskliga rättigheter, miljön och den biologiska mångfalden samt klimatet.