– Vi har nu nått halvtid i arbetet med att nå de Globala målen. Men just nu ser vi hur hunger och fattigdom ökar, hur jämställdhet och demokrati går bakåt och klimatkrisen förvärras. Skrivelsen visar tyvärr att regeringens ambitionsnivå i arbetet för Agenda 2030 är alltför låg. Regeringen undviker att diskutera de målkonflikter som idag förhindrar kraftfulla beslut, och den ger inga tydliga besked om riktningen framåt, säger Erik Lysén, chef för Act Svenska kyrkan.
År 2020 antog riksdagen regeringens proposition om ett övergripande mål för Sveriges genomförande av Agenda 2030 med de Globala målen. Dessutom beslutade riksdagen att regeringen ska lämna en rapport om det arbetet vartannat år. Nu har 19 medlemmar i plattformen CONCORD Sverige granskat den rapport som regeringen överlämnade till riksdagen i form av en skrivelse den 19 maj i år. Vår analys bygger vidare på vår Barometer 2020 och Spotlight Report från 2021. I analysen konstaterar organisationerna att fokus i skrivelsen ligger på det nationella genomförandet, medan det internationella perspektivet är mycket begränsat.
Regeringen bekräftar i skrivelsen att Sverige ska föra en samstämmig politik för global hållbar utveckling. Men utan en handlingsplan och med begränsad rapportering är det svårt att följa upp regeringens politik, utkräva ansvar och följa avvägningar som gjorts när målkonflikter uppstått. Det är också otydligt vilka målsättningar och åtgärder som sätts upp för kommande period. Därför upprepar organisationerna ett många år gammalt krav på regeringen att ta fram en samlad handlingsplan för Agenda 2030.
Partierna kommer att frågas ut om detta i en debatt i Almedalen den 5 juli som plattformen arrangerar, och som går att följa live eller se i efterhand via Youtube. De kommer också att få ta ställning till en rad andra krav i analysen, som lagstiftning för företags ansvar för mänskliga rättigheter och miljö och om Sverige ska infria sitt löfte inför COP26 om att fördubbla sin klimatfinansiering till 2025.
– Mot bakgrund av regeringens kraftiga nedskärningar inom biståndsbudgeten under våren är det viktigt, inte minst för 2030-arbetet, att regeringen inte backar på löftet om att fördubbla Sveriges bidrag till den globala klimatfinansieringen fram till 2025. Konsekvenserna av klimatkrisen och förlusten av biologisk mångfald påverkar oss alla, men fattiga människor i låg- och medelinkomstländer, som bidragit minst till miljöförstörelsen och klimatförändringarna, drabbas hårdast. Samtidigt har de också minst resurser för att hantera ett förändrat klimat och negativ påverkan på miljön, säger Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen.