Vår tids globala utmaningar och ödesfrågor kräver politisk vilja och kraft. Sverige har tagit många steg mot ett genomförande av Agenda 2030, men hittills inget helhetsgrepp. Därför är det positivt att regeringen nu lägger proposition 2019/20:188 Sveriges genomförande av Agenda 2030 till riksdagen, med ett övergripande mål om att Sveriges politik alltid ska sträva efter en global hållbar utveckling.
Riksdagen behöver utnyttja detta tillfälle att på allvar diskutera och ta ett helhetsansvar för Agenda 2030. Regeringen behöver växla upp arbetet med en handlingsplan för genomförandet efter 2020. CONCORD Sverige hoppas att propositionen blir ett startskott för ökad handlingskraft från regeringen och att genomförandet av Agenda 2030 får ett brett stöd i riksdagen.
– Det är bra att propositionen betonar internationell samverkan. Vi måste växla upp genomförandet av Agenda 2030 och vi måste göra det tillsammans med andra. Coronakrisen har gjort det tydligare än någonsin att globala utmaningar måste lösas globalt, säger Anna Tibblin, generalsekreterare för We Effect och Vi-skogen.
Ingen ska lämnas utanför
Regeringens förslag på övergripande mål i propositionen formuleras: ”Sverige ska genomföra Agenda 2030 för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling genom en samstämmig politik nationellt och internationellt. Genomförandet ska präglas av agendans princip att ingen ska lämnas utanför.”
– Vi välkomnar att regeringen i sitt arbete tar sin utgångspunkt i principen att ingen ska lämnas utanför. Den svåra påfrestning som covid-19 utgör för äldre och för våra samhällen understryker vikten av att särskilt uppmärksamma situationen för människor som lever i utsatta omständigheter, säger PRO Global.
Åtagandet Ingen ska lämnas utanför handlar om att framsteg som görs ska omfatta alla grupper som är missgynnade, marginaliserade och som diskrimineras i utvecklingen. Regeringen understryker på ett bra sätt att genomförandet måste ske genom en samstämmig politik både nationellt och internationellt.
Kravet på en samstämmig politik bevaras
En samstämmig politik för global hållbar utveckling, där ingen lämnas utanför, handlar om att alla politikområden strävar åt samma håll – en hållbar utveckling för alla. En sådan politik är en förutsättning för genomförandet av Agenda 2030. Det är oerhört viktigt att politiken analyseras och vägleds av mänskliga rättigheter och vad som är bra för en global hållbar utveckling. Regeringen uttrycker i propositionen att ”Två bärande utgångspunkter i arbetet bör vara ett rättighetsperspektiv och fattiga människors perspektiv på utveckling.”
– Förslaget innebär att avgörande delar av samstämmighetspolitiken som funnits sedan 2003 i Sveriges politik för global utveckling nu bevaras och utvidgas genom att omfatta effekter på hållbar utveckling i både Sverige och globalt. När politiken tillämpas blir det därför viktigt att behålla uppmärksamheten på konflikter mellan måluppfyllelse i Sverige och i andra delar av världen, säger Eva Ekelund, policychef för Act Svenska kyrkan.
Att samstämmighet finns med i det övergripande målet ger förutsättningar för att genomförandet av Agenda 2030 inkluderar hela regeringen och alla beslut. Det leder förhoppningsvis också till att strukturer skapas som säkerställer att synergier tillvaratas och målkonflikter analyseras och hanteras systematiskt i alla beslutsprocesser.
Otydligheter kring redovisning av målkonflikter
Regeringen tydliggör inte i propositionen hur redovisningen av samstämmighetspolitiken ska ske. Detta behöver åtgärdas och rapporteringen till riksdagen måste innehålla en resultatredovisning av hur regeringen hanterat potentiella och reella målkonflikter. Det handlar både om när beslut motverkar hållbar utveckling i Sverige och när svenska nationella intressen går emot vad som är bäst ut ett globalt hållbarhetsperspektiv. Det kan exempelvis röra sig om när svensk ekonomi, säkerhetspolitik eller arbetstillfällen går före minskade klimatutsläpp eller vad som är fördelaktigt för ett hållbart jordbruk i utvecklingsländer.
Målkonflikter måste ses som reella problem och inte enbart potentiella. Syftet med att synliggöra dem är att göra det möjligt för beslutsfattare att vägledas av ett rättighetsperspektiv och global hållbar utveckling, istället för kortsiktiga särintressen och andra politiska hänsynstaganden.
Svag resultatuppföljning
Regeringen föreslår att det övergripande målet ska följas upp och redovisas till riksdagen minst en gång per mandatperiod i en särskild bilaga till budgetpropositionen. Det är positivt att Agenda 2030 integreras i budgetprocessen. Samtidigt ser vi att resultatredovisningarna för Sveriges politik för global utveckling som gjorts vartannat år har varit och är ett viktigt instrument för ansvarsutkrävande av riksdag och civilsamhälle. Rapportering minst en gång per mandatperiod anser vi är alltför sällan. Vi hoppas därför att regeringen kommer fortsätta att rapportera minst vartannat år.
Det är positivt att propositionen präglas av Sveriges internationella engagemang och att regeringen avser att rapportera till den globala uppföljningen av Agenda 2030. Regeringen lyfter den globala finansieringsagendan – så kallad Finianing for Development – som en central del. Däremot utelämnas skuldhantering och behovet av att motverka skatte- och kapitalflykt.
Positivt att civilsamhällets roll lyfts
Vi välkomnar att regeringen i propositionen skriver att ”ett livfullt, självständigt och öppet civilsamhälle är en förutsättning för en omställning till ett hållbart samhälle.” Regeringen framhäver även att civilsamhället utgörs av ”innovatörer, kunskapsförmedlare och pådrivare av ett ansvarsutkrävande gentemot makthavare.” Ett exempel på den aktiva roll civilsamhället spelar i genomförandet av Agenda 2030 är genom åtagandena i den avsiktsförklaring som över 100 organisationer i svenskt civilsamhälle skrev under i slutet av 2018.
Nästa steg
Regeringen och riksdagen måste nu målmedvetet och strukturerat säkerställa en höjd ambitionsnivå i Sveriges genomförande av Agenda 2030. CONCORD Sverige uppmanar till följande steg:
- Regelbunden uppföljning och hantering av mål- och intressekonflikter i enlighet med Sveriges politik för global utveckling. Ambitionsnivån måste höjas, inte sänkas.
- Att Sveriges genomförande sker i samordnat partnerskap med olika aktörer såsom civilsamhället, akademin och privata sektorn så att hela agendan kan genomföras på ett inkluderande sätt, på alla nivåer i samhället. Exempelvis genom en nationell kommitté, enligt utredningens förslag, och ett tvärpolitiskt forum i riksdagen.
- Att den nuvarande handlingsplanen som går ut 2020 ersätts av en ny handlings- eller färdplan som sträcker sig fram till år 2030. Handlingsplanen bör hållas på en strategisk nivå och ange de mest prioriterade åtgärderna utifrån en analys av var de största utmaningarna finns. Därtill krävs offentliga och tidsatta handlingsplaner på andra nivåer och för specifika sektorer.