Nyheter

4 mars 2025

Agenda 2030: Skarp kritik mot regeringens genomförande

#agenda 2030 och samstämmighet

Oppositionspartierna riktar skarp kritik mot regeringens politik när riksdagen nu behandlar genomförandet av Agenda 2030. Rekordmånga utskott har lämnat in yttranden. Det visar CONCORD Sveriges genomgång av partiernas motioner och utskottens beredning.

Regeringens skrivelse om genomförandet av Agenda 2030 lämnades till riksdagen i december 2024. CONCORD Sveriges analys var mycket kritisk till regeringens bristande engagemang för att arbeta utifrån Agenda 2030, att regeringen bryter mot åtagandet om att politiken ska vara samstämmig, och till att skrivelsen i sin helhet inte uppfyller syftet med att ge riksdagen möjlighet att följa upp regeringens politik.

Nu stämmer oppositionspartierna in i kritiken, och gör också på några ställen direkta hänvisningar till plattformens analys. Tre av partierna, Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, har lämnat in följdmotioner där de ger förslag på riksdagsbeslut.

Partiers följdmotioner

Alla tre partier föreslår att regeringen bör återkomma med en handlingsplan för genomförandet, för att på så sätt tydliggöra ambitioner för kommande period. Miljöpartiet och Vänsterpartiet tar också upp att mål- och intressekonflikter inte har identifierats och hanterats.

MP pekar vidare på att SCB behöver få ett förnyat uppdrag för att följa upp de Globala målens genomförande med statistik, att det behövs en jämställdhetsanalys, kopplingar till det Klimatpolitiska rådet och att regeringen tappat bort betydelsen av samstämmighet. De anser också att regeringen behöver erkänna civilsamhällets viktiga roll för genomförandet av Agenda 2030 och att det behöver inrättas ett tvärsektoriellt forum. Vad gäller att hämta in civilsamhällets synpunkter så skriver MP följande:

”När civilsamhällesorganisationen Concord Sverige, som samlar över 80 civilsamhällesorganisationer, bad om ett samråd i år, avfärdade regeringen detta. Regeringen har på andra sätt markerat att de inte ser civilsamhället som en central del av svensk eller global demokrati i och med de kraftiga neddragningar de gjort av budgeten till dessa områden.”

Regeringen har på andra sätt markerat att de inte ser civilsamhället som en central del av svensk eller global demokrati i och med de kraftiga neddragningar de gjort av budgeten till dessa områden.

Ur Miljöpartiets följdmotion

Vänsterpartiet föreslår att regeringen bör återkomma med en feministisk analys av genomförandet av Agenda 2030. I partiets motion kritiserar de också regeringen för att undvika några områden som V ser som viktiga ur ett samstämmighetsperspektiv, nämligen skuldhantering och behovet av att motverka skatte- och kapitalflykt. De anser också att regeringen bör återkomma med förslag på lagstiftning för att företag ska genomföra en så kallad human rights due diligence, samt utreda möjligheten att införa klimat- och miljöperspektiv enligt environmental due diligence. Vänsterpartiet föreslår också att regeringen ”bör tillsätta en politiskt sammansatt kommitté med uppdrag att till och med 2030 kontinuerligt ta fram underlag till regeringen i form av uppföljning, utvärdering och förslag till åtgärder för att genomförandet av Agenda 2030 ska drivas framåt”.

”Det har varit en kontinuerlig neddragning och nu finns väldigt lite Agenda 2030-arbete kvar i praktiken.”

Ur Socialdemokraternas följdmotion

Socialdemokraterna riktar i sin inledande motionstext kritik mot regeringens neddragningar, och hänvisar till CONCORD Sveriges analys:

”Regeringen brister i sin hantering av Agenda 2030-målen. Tidigare i år lade regeringen ned Agenda 2030-kansliet. Myndigheterna måste inte längre rapportera sitt arbete med Agenda 2030 och budgeten för uppföljningen har minskats, vilket kommer att påverka Sveriges möjligheter att nå målen. Det har varit en kontinuerlig neddragning och nu finns väldigt lite Agenda 2030-arbete kvar i praktiken. För detta har regeringen fått skarp kritik från Concord, som representerar ett åttiotal organisationer som arbetar med bistånd och global utveckling.”

Utskottens yttranden

Ovanligt många utskott jämfört med tidigare år har kommit in med yttranden. Samtliga poängterar vikten av att Sverige arbetar utifrån Agenda 2030, och hur det kan göras. Flera av utskotten berör i sina yttranden de följdmotioner som oppositionspartierna lämnat in, och fördjupar sig sedan i de politikområden och Globala mål som berör respektive utskott.

Utrikesutskottet gör en summering av de inkomna följdmotionerna och hur de kopplar till det internationella genomförandet. I utskottet har Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet lämnat in en gemensam avvikande mening om att regeringen bör återinföra Politiken för global utveckling (PGU) som styrmedel. Detta är också något som MP och V inkluderar i sina följdmotioner. De tre partierna upprepar också i utrikesutskottet flera av de förslag som de gett i följdmotioner, till exempel handlingsplan och civilsamhällets roll.

Socialdemokraterna beklagar att regeringen skurit ner på resurserna för genomförandet, och föreslår att den nationella samordnaren för Agenda 2030 borde ha fått ett förnyat uppdrag. Centerpartiet hänvisar i sin avvikande mening till partiets biståndspolitiska betänkande där de anser att Agenda 2030 bör vara utgångspunkt i det internationella arbetet. Partiet tar upp att de vill se en återgång till enprocentsmålet, att biståndet inte ska ha som mål att gynna nationella intressen, samt att det är viktigt att utifrån de Globala målen ta tillvara på det svenska civilsamhällets erfarenheter.

Det är viktigt att mål- och intressekonflikter synliggörs.

Försvarsutskottet

Försvarsutskottet skriver i sitt yttrande att ”det är viktigt att mål- och intressekonflikter synliggörs”. Oppositionspartierna konkretiserar detta i sina avvikande meningar, där Vänsterpartiet pekar på vapenexporten som ett tydligt exempel. Miljöpartiet anser att klimatanpassning och krishantering vid klimatförändringar behöver bli en mycket mer integrerad del i Sveriges säkerhets- och försvarspolitiska bedömningar.

I miljö- och jordbruksutskottet är oppositionspartierna framför allt mycket kritiska till regeringens miljö- och klimatpolitik, i synnerhet de ökade utsläppen och att regeringen ser ut att missa samtliga klimatmål.

I skatteutskottet uttrycker Miljöpartiet och Vänsterpartiet en gemensam avvikande mening om näringslivets viktiga roll i fråga om att betala skatt i utvecklingsländer, och att Sveriges arbete i EU och OECD för bättre internationella regler mot multinationella företags skatteflykt behöver vara en del av arbetet med Sveriges genomförande av Agenda 2030. De anser att regeringen därför bör återkomma med förslag i fråga om skuldhantering och behovet av att motverka kapital- och skatteflykt.

I näringsutskottet upprepas flera delar av oppositionspartiernas kritik mot skrivelsen genom avvikande meningar. Vänsterpartiet tar upp företagens ansvar för miljö och mänskliga rättigheter, och inkluderar såväl miljö- och klimatansvar, EU-direktivet CSDDD och FN:s vägledande principer som statens ansvar vid investeringar och upphandlingar.

I arbetsmarknadsutskottets yttrande har både Miljöpartiet och Vänsterpartiet avvikande meningar som rör bristande jämställdhetsanalys, och de försämringar de ser som en konsekvens av att den feministiska utrikespolitiken avvecklats.

Läs följdmotioner och yttranden