Under våren har samtliga riksdagspartier deltagit i CONCORD Sveriges kartläggning av partiernas bistånds- och utvecklingspolitik. I Almedalen följdes kartläggningen upp med sex av partierna under en nästan två timmar lång utfrågning. Sex områden som är centrala för att åstadkomma en rättvis och hållbar värld debatterades:
- De Globala målen och samstämmighet, det vill säga att alla politikområden ska bidra till arbetet för en hållbar utveckling.
- Civilsamhällets demokratiska utrymme
- Företags ansvar för mänskliga rättigheter
- Jämställdhet och feministisk utrikespolitik
- Klimatfinansiering
- Biståndets nivåer och innehåll
Löftet från sex partier: Vi kommer att inrätta en parlamentarisk kommitté för att följa upp arbetet med Agenda 2030
Först på dagordningen stod arbetet med de Globala målen för hållbar utveckling, där partierna var eniga om attSverige inte har gjort tillräckligt för att uppnå målen internationellt. Flera pekade på att faktorer såsom säkerhets-, demokrati-, hunger- och klimatkris samverkar, och att ett samlat grepp därför behövs.
– Vi har inte tittat tillräckligt mycket på vad Sverige kan bidra allra mest med. Var kan vi allra mest vara en förändringsfaktor? Vi i Centerpartiet skulle vilja fokusera utvecklingspolitiken tydligare mot vissa områden. Vi har heller inte funderat på hur i hela friden vi ska finansiera denna omställning. Världens samlade biståndsbudgetar räcker inte, utan vi behöver göra mer för att få till fler flöden. Skattemässiga flöden i länder där vi verkar, och få med näringslivet på tåget så att de bidrar, sa Magnus Ek, C.
CONCORD Sveriges analys av regeringens skrivelse till riksdagen om genomförandet av Agenda 2030 släpptes samma dag som utfrågningen ägde rum. Där riktar 19 organisationer kritik mot att regeringens arbete saknar konkret handlingsplan och därför är svår att följa upp.
– Frågor som rör alla olika sektorer är inte lätta. Det är en av svårigheterna med Agenda 2030, att allt hänger ihop. Klart att regeringen kan göra mycket mer, och för det krävs bättre resurser, sa Maria Ferm, MP.
Flera representanter lovade att verka för en mer ambitiös politik om de hamnar i regeringsställning. Från scenen gavs även ett gemensamt löfte, som alla partier ställde sig bakom, om att inrätta en parlamentarisk kommitté för att stärka riksdagens möjligheter att granska regeringens politik på området.
Håkan Svenneling, V, pekade också på att regeringens skrivelse kommer att behandlas av riksdagen under hösten, vilket blir ett tillfälle att ta med CONCORD Sveriges rekommendationer. Några partier gav också exempel på vad de vill fokusera på, till exempel Helena Storckenfeldt, M, som ser de Globala målen som en tillväxtagenda, och Magnus Ek, C, som vill se ytterligare fokus på jordbrukssektorn.
Stark uppslutning kring det globala civilsamhället
De senaste åren har demokratin backat runt om i världen, och hoten mot försvarare av mänskliga rättigheter, miljö och kvinnors rättigheter lyftes vid flera tillfällen av panelisterna. På frågan om det civila samhällets roll i det globala demokratiarbetet är viktigt för partierna svarade samtliga ja.
”Där man har ett fungerande civilsamhälle tränas människor i demokrati och att göra saker gemensamt.”
Gudrun Brunegård, KD
– Där man har ett fungerande civilsamhälle tränas människor i demokrati och att göra saker gemensamt. Igår släppte vi vår nya biståndspolitiska rapport där vi trycker på civilsamhället som en avgörande aktör. Vi vill föra över en större andel av det svenska biståndet till civilsamhällesorganisationerna, sa Gudrun Brunegård, KD.
Helena Storckenfeldt, M, lyfte vikten av direktstöd till MR-försvarare och demokratiaktivister. Håkan Svenneling tog upp att byråkratin behöver minska för att göra det enklare att ge stöd till demokratiförsvarare. Maria Ferm underströk även vikten av Sveriges röst i världen och markerade att hon saknat tydliga avståndstaganden från regeringen i samband med terrorklassningar av palestinska organisationer och fängslingar av oppositionella och aktivister i Turkiet.
”Det är otroligt viktigt att Sverige markerar när brott mot mänskliga rättigheter eller inskränkningar mot civilsamhällesorganisationer görs.”
Maria Ferm, MP.
– Det är otroligt viktigt att Sverige markerar när brott mot mänskliga rättigheter eller inskränkningar mot civilsamhällesorganisationer görs, sa hon.
Maria Ferm, MP, pekade på hur regeringens nedskärningar i biståndet under våren har gått ut över demokratiarbetet, och uttryckte besvikelse över att regeringspartiet Socialdemokraterna valt att inte vara på plats och delta i utfrågningen.
– Det är anmärkningsvärt att de inte lyckats skaka fram en enda representant till denna utfrågning. Jag tycker kanske inte man förtjänar att ha biståndsministerposten i så fall, sa Maria Ferm.
Feministisk utrikespolitik: Splittring kring begreppet – men enighet kring innehållet?
På frågan om Sverige ska driva en feministisk utrikespolitik efter valet så svarade representanterna från L, MP, V och C ja medan representanterna från KD och M svarade med en tvekande gul skylt.Gudrun Brunegård, KD, menar att den feministiska utrikespolitiken har gjort skillnad i internationella sammanhang och att de kan ställa sig bakom det faktiska innehållet – men tvekar till att kalla det för en feministisk utrikespolitik.
– Det kan vara lite upp till åhöraren vad man lägger i det begreppet och vi tycker att nomenklaturen inte är det viktiga, utan innehållet. Det viktiga är att lyfta kvinnors rättigheter och rätt att bestämma över sina liv och kroppar.
Även Helena Storckenfeldt, M, var tveksam till begreppet feministisk utrikespolitik.
– Jag är feminist och är väldigt bekväm med att kalla mig det. Men det är väldigt enkelt att pink-washa. Man har sett en effekt och sett andra länder ta efter, men hur långt går det egentligen? Det finns en risk som vi inte får underskatta. Vi lägger vikten vid vad man faktiskt vill åstadkomma, där feminism och jämställdhet ska vara en naturlig del av all utrikespolitik. Det är när kvinnor och flickor är inkluderade som man ser förändring.
Övriga på scen – L, MP, C och V – ville dock att Sverige även efter valet ska ha en feministisk utrikespolitik. Magnus Ek, C, berättade att han och partiet inledningsvis varit skeptiska till den feministiska utrikespolitiken och befarat en ”pink-washing”, men att de i efterhand omvärderat sin inställning.
– Det finns verkligen ett egenvärde i detta statement [den feministiska utrikespolitiken]. Men man behöver fortsätta fundera på vad som är den allra bästa feministiska utrikespolitiken.
Joar Forssell, L, sa att han vill ha en feministisk utrikespolitik i världsklass och att Liberalerna utöver detta vill bedriva en värderingsbaserad utrikespolitik, där han nämnde Litauen som exempel.
– Det innebär att man vågar stå upp för sina värderingar, både rättighetsbaserade och feministiska, också när det är lite jobbigt. När man hamnar i konflikt med andra länder tycker vi att man ska prioritera dessa intressen framför andra intressen, sa Joar Forssell.
Maria Ferm, MP, anser att politiken gjort stor skillnad och var oroad för att synen på Sverige kommer förändras om den feministiska utrikespolitiken skrotas efter valet.
Olika syn på kärnstöd till FN-organ
Ulrika Modéer, chef för FN:s utvecklingsprogram UNDP:s avdelning för externa relationer och påverkansarbete, ställde en fråga från publiken. Hon underströk att långsiktig och flexibel finansiering lyfts fram av både den svenska Expertgruppen för biståndsanalys, EBA, och av OECD, som det mest effektiva sättet att bedriva bistånd
– Då kan man både planera strategiskt långsiktigt och också agera snabbt, vilket till exempel varit fallet för UNDP både i Afghanistan och nu senast i Ukraina. Utan kärnstödet hade vi inte kunnat stå upp för det stöd som var absolut nödvändigt till den ukrainska regeringen så att deras myndigheter kan leverera.
Ulrika Modéer undrade därför hur partierna såg på kärnstödet. Gudrun Brunegård och Helena Storckenfeldt ville att Sverige ska prioritera hårdare kring vilka FN-organ som ska få svenskt stöd.
-Eftersom jag förut sa att en större del av biståndet ska fördelas till civilsamhällesorganisationer så följer det ju därav att vi avser att omfördela en del från kärnstödet, sa Gudrun Brunegård.
Joar Forssell tog upp ett förslag om att vara mer flexibel kring finansiering, och se över möjligheten att vid kriser använda 10 miljarder ur beredskapskrediten.
Tveksamhet kring EU:s lagförslag om företags ansvar för mänskliga rättigheter
EU-kommissionen har tagit fram ett förslag på lagstiftning om företags ansvar för mänskliga rättigheter och miljö, för att kunna ställa företag till svars i domstol för skador som uppstår i deras verksamhet.
Gudrun Brunegård och Helena Storckenfeldt ställde sig tveksamma till förslaget, och ville se över delar i förslaget innan de tar definitivt ställning.
– Men multinationella företag som tjänar miljarder på rovdrift av gruvnäring i Demokratiska republiken Kongo – självklart ska de genomgå detta och redovisa både skatteintäkter och utnyttjande av barn och alla saker som ingår, sa Gudrun Brunegård.
Helena Storckenfeldt, M, pekade på att denna fråga kanske bör hanteras inom ramen för OECD snarare än EU.
– Kassa förhållanden och skatteflykt ska inte förekomma. Men frågan är om det är fler regleringar som krävs. Svenska företag har hög ambitionsnivå och engagerar sig utvecklingen på plats. Det får inte bli så att svenska och europeiska företag får oproportionerligt stor börda.
Håkan Svenneling och Maria Ferm var kritiska till att förslaget inte var tillräckligt omfattande. Håkan Svenneling uppmanade regeringen att steppa upp för att förbättra innehållet i förslaget.
”Vi kan självklart diskutera undantag, men 99 procent [av företagen] kan inte vara ett undantag.”
Håkan Svenneling, V.
– Fler måste omfattas. Vi kan självklart diskutera undantag, men 99 procent [av företagen] kan inte vara ett undantag.
Magnus Ek såg positivt på förslaget och att det är rimligt med ett fokus på de största företagen. Samtidigt menade han att annat arbete behövs parallellt, exempelvis kring arbetet mot skatteflykt.
Det nämndes också att samtliga i panelen bevakar frågan aktivt i Utrikesutskottet, och att utskottet ska återkomma till den i höst.
Enprocentsprincipen splittrar M och KD
Alla utom Moderaternas Helena Storckenfeldt bekräftade att de stod bakom den svenska principen att avsätta 1 procent av BNI till bistånd.
– För oss är enprocentsmålet oerhört viktigt. Det bygger på vår medmänskliga solidaritet. Världens behov är i stort sett oändliga och då ska inte biståndets nivå bero på tillfälligt tyckande. Utan det ligger på en procent, sa Gudrun Brunegård, KD.
Om M och KD efter höstens val bildar regering och får igenom en budget med stöd från L och SD är biståndets nivåer en av frågorna där partierna tycker olika, men ingen av panelisterna ville svara på om frågan utgör en röd linje i eventuella förhandlingar.
Flera panelister pekade på att KD haft en avgörande roll gentemot M i tidigare regering och i förra höstens budgetförhandlingar. Även L: s roll vad gäller att försvara 1-procentsprincipen kom upp., och Joar Forssell spådde att de tillsammans med KD skulle gå vinnande ur förhandlingar med M och SD om att behålla 1-procentsprincipen efter valet.
Alla utom Helena Storckenfeldt var kritiska till hur regeringen gjort nedskärningar i biståndet under våren. Joar Forssell, L, ville till exempel se kommande regering minska avräkningarna.
”Jag hoppas att en liberal eller kristdemokratisk biståndsminister försöker ändra OECD-DAC-reglerna så att det blir svårare att göra avräkningar”
Joar Forssell, L.
– Jag hoppas att en liberal eller kristdemokratisk biståndsminister försöker ändra OECD-DAC-reglerna så att det blir svårare att göra avräkningar, sa han.
Klimatfinansiering – från biståndsbudgeten eller inte?
Paneldeltagarna fick svara på tre frågor om klimatfinansiering och Sveriges roll i att gå före i det globala klimatarbetet, se bilder här intill. Fyra av sex panelister lovade att infria det löfte den svenska regeringen avgav i samband med COP26: Att fördubbla klimatfinansieringen fram till 2025 jämfört med 2019. Håkan Svenneling, Maria Ferm och Joar Forssell ansåg även att detta skulle vara additionella medel, utanför biståndsramen. Men Magnus Ek tvekade.
– Vi kommer ha saker som ryms inom biståndet och ska ligga där, och saker som absolut inte ska ligga där. Allt ska inte tas inom biståndsramen, sa Magnus Ek.
Vänsterpartiets Håkan Svenneling var kritisk till regeringens sätt att öka klimatfinansieringen genom att använda ökningen av biståndsramen till följd av ökad BNI.
– Då “framear” man det som att det är nya pengar när det egentligen skulle ha gått till andra viktiga biståndssatsningar, sa han.
