Till ledamöter i Sveriges riksdag
Hej!
Vi är många som ivrigt ser fram emot onsdag och den utrikespolitiska debatten. CONCORD Sveriges medlemmar kommer att lägga övriga alla-hjärtans-dag-planer åt sidan för att följa och analysera den!
Senast var vi glada över att biståndspolitik och feministisk utrikespolitik kom upp tidigt i debatten och debatterades friskt. Vi tyckte att Agenda 2030 och barns rättigheter förtjänade mycket mer plats och vi gav samtliga regeringspartier underkänt i klimatfrågan. Hur blir det i år? Vill du öka dina chanser att få ett gott betyg har vi samlat några tips här nedan. Lycka till!
Med kärlek från över 80 civilsamhällesorganisationer i CONCORD Sverige, plattformen som arbetar tillsammans för en rättvis och hållbar värld.
Vill du lyfta de stora frågorna?
- Prata om vad som ska vägleda Sveriges internationella bistånd – ska vi agera främst för vårt eget bästa eller för de hårdast drabbades bästa? I världens allvarliga kriser är det de mest utsatta länderna och människorna, med minst förmåga att mobilisera resurser, som har det svårast. Biståndet är unikt bland olika globala finansiella flöden eftersom det finns till för just dessa länder och människor. Riksdagens mål för svenskt bistånd; “att bidra till bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck” väger därför inte in “svenska intressen”.
- Ta upp att jämställdhet ska vara en del av all utrikes- och utvecklingspolitik. Hur ska det garanteras att jämställdhet är ett kärnvärde och att Sverige är en stark röst för jämställdhet globalt? Prata om kvinnor som aktörer istället för offer!
- Berätta hur utrymmet för civilsamhället krymper i världen. Under de senaste sex åren har tolv europeiska länder gått bakåt i internationella mätningar av det demokratiska utrymmet. Vad är ditt partis plan för att agera mot den antidemokratiska trenden globalt och säkerställa att den svenska utvecklingen inte följer trenden?
Vill du visa att du är uppdaterad?
- Peka på att det inte bara är biståndet som ska skapa en hållbar utveckling globalt. All politik behöver bidra på ett samstämmigt sätt, precis som ni i riksdagen beslutade om 2020 i propositionen för genomförandet av Agenda 2030. Handelsfrämjande- och energipolitiken är bara två exempel på områden som behöver ha detta som målsättning. Nu i dagarna har vi sett ett högaktuellt och konkret exempel, när bekräftandet av EU:s lagstiftning om företags ansvar för mänskliga rättigheter och miljö (CSDDD) sköts upp. Mycket oroande, och värt att ta upp på onsdag tycker vi!
- Prata om fred. Vi ser med oro på att det kvinnliga medlingsnätverket inom FBA avskaffats, att statsbidrag till fredsorganisationer tagits bort och att handlingsplanen för FN:s resolution om kvinnor, fred och säkerhet är mindre ambitiös. Detta samtidigt som försvarsanslagen ökat från 40 miljarder till nästan 120 miljarder och vi står inför ett Nato-medlemskap. När denna förflyttning sker måste fredsarbetet växla upp och en mångfald av röster höras i säkerhetsdebatten.
- Ta upp hur klimatbiståndet ska utökas, och informera/fråga om Sverige ämnar skjuta till nya pengar till klimatrelaterade skador och förluster. I regeringens uttalanden och i budgeten har det hittills inte framgått hur utökningen av klimatbiståndet kommer ske. Det finns heller inget beslut om ny påfyllnad till Gröna klimatfonden. Och hur kommer stöd till klimatanpassning för de mest utsatta länderna och grupperna prioriteras, när ökat fokus läggs på utsläppsminskning och stora utsläppare?
Vill du skilja dig från mängden?
- Nämn Agenda 2030, biologisk mångfald eller Latinamerika. Inget av dessa ord fick mer än ett (1) omnämnande under den långa debatten 2023.
- Prata om EU:s möjligheter som global utvecklingsaktör!
Vill du undvika att göra bort dig?
- Använd inte orden ”slukhål”, ”utbetalningsmål” eller meningen ”biståndsmedel betalas ut utan krav eller kontroll”. Det är bara tröttsamt och visar på okunskap om ett av de allra mest kontrollerade utgiftsområdena i Sveriges budget.
- Undvik att prata om klimatfrågan som en möjlighet, utan att komma med förslag på hur de länder och grupper som drabbas värst ska få stöd att klara anpassningen till ett nytt klimat. Klimat- och naturkriserna påverkar oss alla, och medför både utmaningar och möjligheter för länder som Sverige. Men för människor som lever i fattigdom och utsatthet i sårbara länder, som ofta bidragit allra minst till den globala uppvärmningen, är klimatkrisen redan en fråga om liv och död.
- Notera det allvarliga i (ännu hellre; protestera högljutt mot) att biståndet minskar när världen behöver kraftsamla för att möta kriser, konflikter och krig som drabbar de mest fattiga och förtryckta allra värst. Varje parti med självaktning måste presentera en plan för hur Sverige ska ta sig tillbaka till åtagandet om 1 procent av BNI i bistånd och i utrikesdebatten göra ett åtagande om en kraftig ökning av resurserna till internationellt bistånd i höstens budgetmotion.