Uttalande

10 februari 2020

Brev till riksdagen inför 2020 års utrikesdebatt

#agenda 2030 och samstämmighet #eu:s budget #eu:s och sveriges bistånd #företagande och mänskliga rättigheter #jämställdhet

Onsdag den 12 februari presenterar regeringen årets utrikesdeklaration i riksdagen med efterföljande debatt. Vi vill uppmana riksdagsledamöterna att lyfta globala utvecklingsfrågor i debatten och har därför skickat ett brev till dem med uppmaningar om det internationella biståndet, EU:s budgetförhandlingar och företags respekt för mänskliga rättigheter.

Till ledamöter i Sveriges riksdag

Hej,
Inför utrikesdebatten den 12 februari passar vi, CONCORD Sverige, på att höra av oss till dig för att lyfta några brännande frågor i utvecklingspolitiken. I princip alla utmaningar som Sverige står inför kräver samarbete på internationell nivå. Klimat-, handels och migrationspolitiken hänger samman med demokratins utveckling i världen, fattigdomsbekämpning och jämställdhet. Här spelar Sveriges och EU:s internationella bistånd liksom företagens bidrag en avgörande roll. Som en respekterad biståndsaktör har Sverige chans att påverka så att också EU:s bistånd blir mer effektivt.

Svenska företag har goda möjligheter att bidra till en hållbar utveckling genom åtgärder för hur mänskliga rättigheter respekteras. Flera länder inom EU har redan lagar eller lagförslag om företagande och mänskliga rättigheter, och allt fler svenska företag ser behovet av detta.

Vi samlar 70 organisationer som jobbar med de här frågorna. Vill du och ditt parti lära er mer om globala utvecklingsfrågor står vi gärna till tjänst med den samlade expertkunskap och erfarenhet som finns hos våra medlemmar.

KOLL PÅ BISTÅNDSDEBATTEN

I höstas väcktes en debatt om hur effektivt Sveriges bistånd är, och hur storleken på det ska bestämmas. En del debattörer menade att ett procentmål gör det svårare att planera biståndsinsatser. Andra att principen om en fast andel av BNI innebär ett viktigt åtagande. Utvecklingssamarbete är komplext och behöver alltid granskas och förbättras. Vi välkomnar kritiska röster i biståndsdebatten men ser också behov av mer kunskap och nyansering.

SVERIGE HAR EN VIKTIG RÖST FÖR EU:S BISTÅND

Nu intensifieras förhandlingarna om EU:s 7-årsbudget som ska gälla från år 2021. Hur stor EU:s totala budget ska vara och hur mycket varje område ska få kommer att diskuteras på EU-toppmöten i bland annat februari och mars. Regeringen driver som bekant en restriktiv linje för långtidsbudgeten för att hålla Sveriges bidrag till budgeten nere.

Vi ser det som mycket angeläget att ändå värna om en stark utrikes- och biståndsbudget. Med stora globala utmaningar och bara tio år kvar tills de Globala målen i Agenda 2030 ska nås kan vi inte spara på finansiering av hållbar utveckling. I vår ska det bland annat fattas beslut om privata sektorns roll och öronmärkningarna till jämställdhet, migration och klimat i biståndsbudgeten. Vi bevakar och påverkar denna process för att så stor del som möjligt av biståndet ska gå till insatser som ger störst effekt för minskad fattigdom och förtryck.

SVENSKA FÖRETAG SKA BIDRA TILL ATT MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER INTE KRÄNKS

Återkommande granskningar visar att svenska företag inte gör tillräckligt för att säkerställa att mänskliga rättigheter respekteras i deras kund- och leverantörskedjor. Våra medlemmar har haft en nära dialog med svenska företag om behovet av en lagstiftning nationellt eller på EU-nivå och fått ett mycket gott gensvar.

Svenska företag ser vad som händer runt om i Europa och att Sverige är på väg att halka efter när det gäller lagstiftning. Från deras perspektiv är det dåligt för svensk handel om Sverige förlorar sitt rykte om att vara ledande i hållbart företagande.

Det finns ett stort behov av att Sverige utreder möjligheten till en lagstiftning kring företagande och mänskliga rättigheter (en lagstiftning som kräver så kallad Human Rights Due Diligence – HRDD), något som även har föreslagits av såväl Statskontoret som i Agenda 2030-delegationens slutbetänkande.

I ett antal europeiska länder finns det redan lagar och lagförslag om obligatorisk HRDD och flera EU-länder driver även på för att få till ett gemensamt HRDD-regelverk på EU-nivå.

EN FEMINISTISK HANDELSPOLITIK

Sist men inte minst vill vi påminna om att en HRDD-lagstiftning skulle bidra till en mer feministisk utrikes- och handelspolitik. Kvinnor beräknas utgöra 71 procent av alla de som lever i modernt slaveri idag. Kvinnor är också överrepresenterade i informella jobb, samt i tillfälliga och osäkra anställningar och under de senaste tio åren har andelen kvinnor i formella anställningar sjunkit. Detta gör att kvinnor blir mer sårbara för exploatering och utnyttjande på arbetsmarknaden. Lagstiftning som kräver att företag respekterar mänskliga rättigheter i alla sina produktions- och leverantörskedjor i Sverige och utomlands kan därför göra stor skillnad för kvinnors rättigheter runt om i världen.