EU:s och Sveriges bistånd – Så tycker vi

Vi arbetar för att EU och Sverige ska hålla sina löften om biståndets storlek, kvalitet och innehåll.

Sveriges riksdag har satt målet att svenskt bistånd till andra länder ska vara en procent av vår bruttonationalinkomst (BNI). Det är ett viktigt mål eftersom alla länder som kan måste göra sin del i att utrota fattigdomen. Människor måste få chansen att lyfta sig ur fattigdom, annars finns ingen grund för en hållbar utveckling i världen.

Syftet med Sveriges bistånd är att bekämpa fattigdom och förtryck. Idag använder dock Sverige biståndspengar till aktiviteter som inte är tydligt kopplade till att bekämpa fattigdom i låg- och medelinkomstländer, främst för att betala kostnader för asylmottagning i Sverige. Det går emot syftet med svenskt bistånd och ställer utsatta grupper emot varandra. Sverige behöver göra ett tydligt åtagande om att betala inhemskt asylmottagande med andra pengar än från biståndsbudgeten.

EU:s rikare medlemsstater har lovat att ge minst 0,7 procent av BNI i bistånd senast år 2030, medan de nya medlemsländernas biståndsmål är 0,33 procent. De flesta av EU:s medlemsstater når inte alls upp till dessa mål och nästan 20 procent av EU:s bistånd används idag inte till att bekämpa fattigdom i utvecklingsländer utan till kostnader inom EU, främst asylmottagande.

Innehållet i EU:s bistånd är också ett växande orosmoln. De senaste åren har mer biståndspengar använts för EU:s egna politiska intressen, som gränskontroller för att hindra människor på flykt från att nå Europa eller stöd till militära insatser. EU:s bistånd måste förbättras både genom att nå målen om budgetens storlek, och genom att sätta mänskliga rättigheter och fattigdomsbekämpning först. Givarländer ska inte heller ställa krav på mottagarna av bistånd utifrån givarlandets militära eller ekonomiska intressen.

När det gäller inriktningen på och utformningen av EU:s utvecklingssamarbete vill vi se att Sverige och EU i biståndsbudgeten och utvecklingsprogrammen värnar om europeiska och globala åtaganden om civilsamhällets roll och utrymme, fattigdomsbekämpning, hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och jämställdhet.