EU:s och Sveriges bistånd – Så tycker vi

Vi arbetar för att EU och Sverige ska hålla sina löften om biståndets storlek, kvalitet och innehåll.

Sveriges riksdag har satt målet att svenskt bistånd till andra länder ska vara en procent av vår bruttonationalinkomst (BNI). Det är ett viktigt mål eftersom alla länder som kan måste göra sin del i att utrota fattigdomen. Människor måste få chansen att lyfta sig ur fattigdom, annars finns ingen grund för en hållbar utveckling i världen.

Fem skäl till att inte dra ner på biståndet

  1. Bistånd kan utrota extrem fattigdom
    En värld där fler har tillräckligt är en bättre värld för alla. Det är möjligt att utrota den extrema fattigdomen, men i de länder där få andra resurser finns att tillgå är det bara med hjälp av bistånd som man kommer att klara det. Det saknas tillräcklig annan finansiering för hälsovård, utbildning och sociala skyddsnät i de allra mest utsatta länderna.
  2. Bistånd bidrar till fred
    Det är billigare och mer långsiktigt hållbart att förebygga konflikter och bygga fred än att satsa mer på militären. De här argumenten har fredsrörelsen länge framfört och nu även röster inom amerikanska militären. De tycker att det är en mycket dålig idé att öka försvarsbudgeten och minska utvecklingssamarbete och diplomati.
  3. Internationellt samarbete behövs för att lösa globala problem
    Klimatförändringar, epidemier och faktumet att demokratin i världen efter decennier av uppgång nu försvagats för trettonde året i rad – är alla exempel på globala problem som inte kan lösas utan mer internationellt samarbete. Att nedprioritera biståndet sänder också helt fel signaler till de världsledare som inte håller sig till internationellt överenskomna regler och avtal, och underminerar demokrati och hållbar utveckling.
  4. Sveriges stöd gör skillnad för de som jobbar i motvind
    En viktig del av Sveriges bistånd är att vi stödjer människor som arbetar för sina grundläggande rättigheter i extrem politisk motvind. Ett tydligt exempel är att Sverige kompenserat för USA:s abortfientliga global gag rule som stoppade många miljarder i bistånd till mödrahälsovård och sexualupplysning. Ett starkt svenskt bistånd är viktigt för jämställdhet och hbtq-personers, minoriteters och andra diskriminerade eller förtryckta gruppers rättigheter.
  5. Bistånd gör Sverige bättre
    Sverige ligger på delad förstaplats som största biståndsgivare per capita i världen. Det, tillsammans med att Sveriges bistånd enligt internationella undersökningar håller hög kvalitet, gör att Sverige i internationella sammanhang får en stark röst för att vara ett så litet land. Att överge biståndsmålet om en procent riskerar att försvaga Sveriges röst i världen, och minska den goodwill och det förtroende som Sverige har in många länder. Dessutom – medkänsla smittar. En stor del av svenska folket är engagerade i frivilligorganisationer. Arbete för alla människors lika värde internationellt och i Sverige förstärker varandra.

Sveriges politik

Syftet med Sveriges bistånd är att bekämpa fattigdom och förtryck. Idag använder dock Sverige biståndspengar till aktiviteter som inte är tydligt kopplade till att bekämpa fattigdom i låg- och medelinkomstländer, främst för att betala kostnader för asylmottagning i Sverige. Det går emot syftet med svenskt bistånd och ställer utsatta grupper emot varandra. Sverige behöver göra ett tydligt åtagande om att betala inhemskt asylmottagande med andra pengar än från biståndsbudgeten.

EU:s politik

EU:s rikare medlemsstater har lovat att ge minst 0,7 procent av BNI i bistånd senast år 2030, medan de nya medlemsländernas mål är 0,33 procent. De flesta av EU:s medlemsstater når inte alls upp till dessa mål och nästan 20 procent av EU:s bistånd används idag inte till att bekämpa fattigdom i utvecklingsländer utan till kostnader inom EU, främst asylmottagande.

Innehållet i EU:s bistånd är ett växande orosmoln. De senaste åren har mer biståndspengar använts för EU:s egna politiska intressen, som gränskontroller för att hindra människor på flykt från att nå Europa eller stöd till militära insatser. EU:s bistånd måste förbättras både genom att nå målen om dess storlek, och genom att sätta mänskliga rättigheter och fattigdomsbekämpning först. Givarländer ska inte heller ställa krav på mottagarna av bistånd utifrån givarlandets militära eller ekonomiska intressen.

När det gäller inriktningen på och utformningen av EU:s utvecklingssamarbete med mottagarländer vill vi se att Sverige och EU i biståndsbudgeten och utvecklingsprogrammen värnar om europeiska och globala åtaganden om civilsamhällets roll och utrymme, fattigdomsbekämpning, hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och jämställdhet.