EU:s bistånd i vågskålen – Sverige måste stå upp för de mest utsatta

Den 26 maj träffas EU:s biståndsministrar för att bland annat diskutera utvecklingsfinansiering, eventuellt med ett informellt utbyte om EU:s nästa långtidsbudget.

CONCORD Sverige har bidragit till CONCORD Europas positioner. Nedan listar vi några av plattformens medlemmars centrala medskick från CONCORD Europas positioner.

* Lev upp till åtagandet om minst 0,7 procent av BNI till bistånd

Världens största givare USA har dragit in större delen av sitt bistånd och flera givarländer har genomfört eller aviserat stora neddragningar. Konsekvenserna för människor som kämpar mot fattigdom och förtryck är katastrofala. Men om EU-länderna levde upp till sitt åtagande att avsätta 0,7 procent av BNI i bistånd skulle stora summor frigöras, nämligen 200 miljarder euro över sju år.

– Under de senaste åren har EU och dess medlemsstater tvingats fatta tuffa budgetbeslut till följd av nya kriser och konkurrerande prioriteringar i en snabbt föränderlig geopolitisk kontext. Samtidigt har de ibland aktivt valt att sänka sina ambitioner och därigenom underminera sin position som en pålitlig partner för de mest utsatta, särskilt barnen, säger Benjamin Hauville på Rädda Barnen.

Nu har EU chans att återuppliva tidigare ambitioner om att avsätta 0,7 procent av BNI till bistånd, säger Benjamin Hauville.  Han lägger till:

– EU måste också avsätta 0,2 procent till de minst utvecklade länderna och behålla de ambitioner som sattes i nuvarande långtidsbudget, som att 10 procent öronmärks för utbildning.

* Garantera biståndets effektivitet

För att biståndet ska möta behoven hos de människor det finns till för, måste EU respektera internationella regler som finns för att garantera biståndets effektivitet. CONCORD Europas positionspapper understryker att även framåt måste 93 procent av de resurser som EU avsätter för internationellt utvecklingssamarbete leva upp till OECD-DAC:s regler för effektivt bistånd. Men nu finns ett högt tryck från medlemsländer och kommissionen att skala upp Global Gateway, EU:s strategi för att mobilisera privat kapital till utvecklingsprojekt.

– Trots att Global Gateway-strategin främst finansieras genom EU:s utvecklingsfinansieringsinstrument (NDICI) är det övergripande målet att gynna europeiska privata företag, snarare än att främja mänskliga rättigheter och bekämpa fattigdom. Det finns tydliga risker för att projekten inom strategin kan få negativa konsekvenser för barns rättigheter, skada miljön och förvärra skuldsituationen i partnerländerna. När det gäller barn specifikt nämns inte deras rättigheter och behov uttryckligen i strategin, säger Benjamin Hauville på Rädda Barnen.

* Håll fanan högt för jämställdhet

För Sveriges regering är jämställdhet ett kärnvärde, och EU:s långtidsbudget är ett verktyg för att driva detta kärnvärde på den internationella arenan.

– Välfinansierade rörelser som motarbetar jämställdhet är på frammarsch samtidigt som pengarna till insatser för att främja jämställdhet dras undan. Det motstånd som vi ser mot kvinnors, flickors och hbtqi-personers rättigheter är ett steg i riktning mot att montera ner fler mänskliga rättigheter. Det måste mötas kraftfullt av Sverige och EU, säger Sara Österlund på RFSU.

Ett exempel på vad regeringen kan driva är att EU håller fast vid och samtidigt höjer sina utgiftsmål för jämställdhet. Till exempel att fem procent¹ av biståndsbudgeten öronmärks till kvinnorättsorganisationer, eftersom finansiering av sådana rörelser är en nyckel till att främja jämställdhet. 

* Garantera stöd till de mest utsatta

År 2030 beräknas 60 procent av de människor som lever i extrem fattigdom finnas i sköra och konfliktpåverkade stater, jämfört med 45 procent idag. Trots det minskar EU:s stöd till dessa länder: mellan 2019 och 2023 nästan halverades EU:s bilaterala stöd till de minst utvecklade länderna.

– Vi ser att allt fler givare lämnar fragila och konfliktdrabbade stater, trots att det är i de minst utvecklade länderna som internationellt stöd kan ha mest effekt. Konsekvenserna av att inte prioritera dessa ser vi redan genom neddragningen av USAID:s stöd som drabbat flera fragila och konfliktdrabbade länder med omfattande humanitära behov, säger Björn Hummerdal på Läkarmissionen.

Som exempel nämner Björn Hummerdal Sudan där USA i början av 2025 stod för nästan hälften finansieringen till humanitära insatser.

– Sedan dess har situationen försämrats kraftigt. Livräddande insatser inom bland annat hälsa, vaccination, skydd, vatten och livsmedelsförsörjning har behövt avvecklas. Flera humanitära organisationer, inklusive FN-organ, har tvingats skära ned på personalstyrkan eller helt avbryta sin verksamhet. Detta får följdeffekter på det långsiktiga biståndet när allt mer stöd behöver prioriteras mot livräddande insatser istället för hållbar utveckling, fredsbevarande insatser och fattigdomsbekämpning.

* Prioritera mänsklig utveckling

Biståndets kärna måste förbli investeringar i social trygghet, jämställdhet, global hälsa, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter – det som kallas mänsklig utveckling. Mänsklig utveckling är helt centralt för att nå hållbar och rättvis utveckling samtidigt som finansieringen till detta område minskar drastiskt. Därför bör EU satsa minst 50 procent av biståndet i nästa långtidsbudget på just detta område.

Just nu lägger EU lägger mycket fokus på att mobilisera privat kapital för infrastruktursatsningar genom att använda biståndsmedel till lån och garantier, inom ramen för satsningen Global Gateway. För att EU ska ha en chans att bidra till de Globala målen och nå de människor som lämnas utanför får dessa satsningar inte ske på bekostnad av investeringar i mänsklig utveckling, särskilt i minst utvecklade länder. En balans mellan bidragsfokuserat stöd och privatsektorinvesteringar genom lån och garantier måste också säkerställas.

* Klimatbistånd till de hårdast drabbade

Regeringen vill utöka och effektivisera klimatbiståndet. Detta kan göras genom att i EU:s långtidsbudget bland annat att sätta ett mål så att 35 procent av biståndet går till klimatåtgärder, och 15 procent till investeringar i biologisk mångfald. Många länder som drabbas hårdast av klimatförändringar är också hårt skuldsatta. Därför måste investeringar i klimatanpassning och biologisk mångfald ges som bidrag och inte lån.

* Säkra ett genuint deltagande från civilsamhället

Det demokratiska utrymmet i världen krymper samtidigt som det har blivit svårare för civilsamhället i EU att få tillgång till finansiering. För att säkra ett genuint deltagande från civilsamhället, och därmed göra biståndet mer effektivt och transparent, behövs strukturer och finansiering. EU bör bland annat avsätta 15 procent av budgeten för internationellt utvecklingssamarbete till civilsamhällesorganisationer, och förbättra möjligheterna för lokala civilsamhällesorganisationer att söka finansiering.

* Försvara mänskliga rättigheter i migrationsfrågorna

De senaste åren har EU i ökande grad använt biståndsmedel för att stoppa migration till unionen. I de fall biståndsmedel används till migrationsrelaterade insatser måste fokus vara på att stärka respekten för mänskliga rättigheter för människor som migrerar. EU måste också sluta använda biståndet för gränskontroll, vilket både strider mot biståndets mål och skadar relationen till partnerländer.

Tidigare positioner:

• Januari 2025: CONCORD Europa: Shaping International Partnerships: Budgeting our Common Future
• Mars, 2025: CONCORD Sveriges budskap för ett effektivt EU-bistånd
• April 2025: Stepping up EU international cooperation through the next Multiannual Financial Framework – CONCORD

Mer om EU:s långtidsbudget och hur civilsamhället kan påverka den: En EU-budget för en hållbar framtid – CONCORD Sverige