I den nya utvecklingskommissionärens Jozef Síkelas uppdragsbeskrivning står det klart att EU ska fortsätta på den väg som unionen de senaste åren har slagit in på. EU:s egna ekonomiska och säkerhetspolitiska intressen och prioriteringar är vägledande för EU:s relation till omvärlden, sida vid sida med internationella åtaganden om exempelvis hållbar utveckling och bistånd. Det här ska speglas i en ny ekonomisk utrikespolitik med syftet att utveckla ömsesidigt fördelaktiga och långvariga partnerskap med omvärlden.
För att genomföra detta projekt ska Síkela skala upp Global Gateway och göra det till ett attraktivt paketerbjudande för EU:s partnerländer, som inkluderar handel, investeringar i infrastruktur och makro-ekonomiskt stöd. Global Gateway-initiativet ska bidra till hållbar utveckling och samtidigt skapa förutsättningar för EU:s privata sektor att investera och stärka sin och EU:s konkurrenskraft. Det ses som ett svar på Kinas stora infrastruktursatsning “Belt and Road initiative”. Global Gateway ska också bli det ramverk där EU ska stärka sitt ömsesidiga partnerskap med Afrika och Latinamerika. Síkela ska också bygga vidare på Team Europe – ett initiativ för att mobilisera resurser och skapa samordning mellan EU-institutionerna, medlemsstaterna, utvecklingsbanker, finansiella institutioner och den privata sektorn.
Global Gateway har kritiserats av civilsamhället för att bland annat förbise rättighetsperspektivet och för att det fokuseras till länder som redan har stabilt styre istället för till mer sköra länders utveckling.
Nu diskuteras det hur stor roll Global Gateway kommer att spela i budgetförhandlingarna.
När EU:s långtidsbudget för 2021-2027 antogs, öronmärktes för första gången tio procent av budgeten för internationellt samarbete till migrationshantering. Det var kontroversiellt, dels för att parlamentariker till vänster menade att bistånd inte är förenligt med åtgärder som till exempel tvångsförflyttning, och parlamentariker till höger tyckte att öronmärkningen var för låg för att hantera migration. 2021 och 2022 användes 14 procent av biståndsbudgeten till ”åtgärder som stödjer hantering och styrning av migration och tvångsförflyttning”.
Nu diskuteras det vilken roll migrationshantering kommer att få i budgetförhandlingarna.