Det har kallats alltifrån PR-satsning till ett sätt att mobilisera miljarder i privat kapital för hållbar utveckling. Sedan den lanserades 2021 har Global Gateway fått allt mer utrymme och framhävs idag av kommissionen som navet i EU:s nya ekonomiska utrikespolitik. När EU:s utvecklingspolitik allt mer ska gynna unionens egenintressen står Global Gateway i centrum. Strategin är här för att stanna, enligt bedömare.
SYFTE: FINANSIERA DE GLOBALA MÅLEN OCH GYNNA EU:S INTRESSEN
EU-kommissionen konstaterar att det råder ett enormt finansieringsgap för att världen ska ha en chans att nå de Globala målen, och vill med Global Gateway bidra till att få fram pengar – i synnerhet privat kapital. Global Gateway är även EU:s svar på Kinas Belt and Road-initiativ för partnerskap med utvecklingsländer. Tyngdpunkt ligger på satsningar på infrastruktur, men insatserna ska även främja socialt och miljömässigt ansvarstagande
”Genom att hjälpa andra kommer EU också att bidra till att stärka sina egna intressen, stärka motståndskraften i sina leverantörskedjor och öppna fler handelsmöjligheter för EU:s ekonomi”, skrev kommissionen när Global Gateway lanserades.
Den huvudsakliga finansieringen kommer från fonden EFSD+, i form av garantier och lån. Genomförandet ska ske genom ”Team Europe”, där medlemsländer, utvecklingsbanker, privata sektorn och civilsamhället samordnar insatser tillsammans med EU-institutioner, i syfte att stärka både effekten och synligheten för EU i partnerländer.
På sidan 13 i denna rapport i Eurodad finns en bild över var pengarna ska komma från.
Fem områden står i fokus för partnerskapen:
- Digitalisering
- Klimat och energi
- Transport
- Hälsa
- Utbildning och forskning
– EU vill bli mer synlig som partner. Därför är det stort fokus på stora infrastrukturprojekt, säger Pauline Veron på tankesmedjan ECDPM.
Men EU vill utgöra ett tydligt, värderingbaserat, alternativ till Kina, och genom en så kallad 360-graders-approach ska sex grundläggande principer säkerställas:
- Demokratiska värden
- Good governance och transparens
- Jämlika partnerskap
- Grönt och rent
- Säkerhetsfokuserat (i relation till fysiska hot, cyber- eller hybridhot)
- Katalysering av privata investeringar.
Målsättningen är att mobilisera 300 miljarder dollar mellan 2021 och 2027, varav hälften ska gå till Afrika.
Här finns EU:s så kallade flaggskepps-projekt, och här en interaktiv karta, där man kan få en överblick av vilken typ av projekt som prioriteras och inom vilken sektor, till exempel en undervattenskabel mellan Italien och Tunisien, utbygge av bussnätverket i Senegal, ett sjukhusbygge i Mongoliet och förnybar energi i Jamaica.
– Global Gateway kombinerar utvecklingssyften med EU:s strategiska intressen. I idealfallet kan de arbeta väl tillsammans och komplettera varandra. Men i verkligheten finns det flera feltänk i det tillvägagångssättet, säger Pauline Veron på tankesmedjan ECDPM.
RISKER: BISTÅNDSPENGAR HAMNAR FEL OCH LOKALSAMHÄLLEN KÖRS ÖVER
EU:s fokus på strategiska intressen medför en rad risker för människor i länder utanför unionen, exempelvis i samband med utvinning av råmaterial. Flera har också pekat på risken att sårbara och fattiga länder där EU inte har något att hämta lämnas åt sitt öde eller att länder som redan befinner sig i en skuldkris blir än mer belånade.
Pauline Veron på ECDPM säger att mottagandet av Global Gateway bland partnerländer har varit tudelat.
– Det har funnits en efterfrågan på alternativa modeller för partnerskap, där investeringar, handel och infrastruktur välkomnas. Men det finns en skepsis, att Global Gateway ses som en pr-aktivitet, och att konsultation med partnerländer ofta saknas, säger hon.
Civilsamhället har återkommande lyft Global Gateways brister vad gäller inkludering och lokalt ägarskap. Inga lokala aktörer, vare sig från den privata sektorn, civilsamhället eller regeringar finns representerade i Global Gateways styrningsstruktur. Det finns en plattform för civilsamhället och lokala myndigheter men dess faktiska inflytande är ändå begränsat.
Kommissionen har åtagit sig att 93 procent av den externa budgeten ska vara i linje med OECD-DAC-regler för biståndet och gynna länders utveckling. Men det finns ändå en oro att biståndspengar genom Global Gateway styrs om till att i första hand gynna EU:s egenintressen snarare än att sätta fattigdomsbekämpning främst. Om och hur Global Gateways dubbla mål kan förenas är en fråga som återkommande lyfts, exempelvis i denna rapport beställd av EU-parlamentet. Författarna påpekar att det saknas tydlig evidens för om den privata sektorns involvering i biståndet kan bidra till fattigdomsbekämpning, och att privatfinansierade insatser ofta görs i projektform och därmed blir kortsiktiga.
Civilsamhället lyfter också svårigheterna att få insyn i vad Global Gateway är, och bristen på konsultation i samband med att projekt beslutas om. Civilsamhället måste fortsätta försöka hitta ingångar, enligt Pauline Veron på tankesmedjan ECDPM.
– Global Gateway är här för att stanna. Det är viktigt att civilsamhället inte bara påpekar riskerna, utan även hittar sätt att bli strategiska partners i genomförandet, säger Pauline Veron.
DEL AV EN STÖRRE TREND
Global Gateway är inte en satsning som sker i ett vakuum, utan är ett av många exempel på hur det internationella samarbetet blir alltmer inriktat på egenintressen. Det syntes när den nya kommissionen utsågs (läs här och här) och frågades ut av parlamentet, samt när kommissionens förslag på ny långtidsbudget lades fram i somras.
Det återspeglas också i Sveriges regerings omläggning av biståndet. Samtidigt som biståndet ska bidra till egenintressen så minskar det på global nivå, och förändras i de nordiska grannländerna.