Över 100 personer samlades i början av april i ett digitalt möte för att dela erfarenheter kring hur biståndet i Norge, Danmark, Sverige och Finland utvecklats de senaste åren, både vad gäller omfattning och innehåll.
Enprocentsåtagandet lever i Norge:
Kännetecknande för Norges bistånd enligt Aron Halfen, Forum for utvikling og miljø:
- Har sedan många år haft som mål att avsätta 1 procent av BNI i bistånd. Detta mål har nåtts de senaste tio åren med undantag för år 2022. Då växte Norges ekonomi med anledning av kriget i Ukraina och biståndet landade på 0,86 procent av BNI. År 2023 avsattes 1,09 procent av BNI i bistånd, och den största delen av ökningen utgjordes av stöd till Ukraina.
- I regeringsförhandlingar går de större partierna ofta in med ett bud på mindre än en procent av BNI, med en övertygelse om att mindre partier kommer att vara villiga att göra eftergifter på andra områden för att få upp andelen.
- Fördelning av det norska biståndet: Ungefär 50 procent av biståndet går till multilaterala organisationer, 23 procent till civilsamhället, 17 procent till Afrika och 16 procent till Europa. Ukraina är den största mottagaren i Europa, med Norge som tvåa, eftersom en stor andel av biståndet gått till inhemskt flyktingmottagande.
En rapport ”Investing in a common future” år 2023 argumenterade för att 0,7 procent av BNI borde gå till globala nyttigheter (global public goods) och 0,7 procent till fattigdomsbekämpning. Detta skulle i praktiken innebära en höjning av biståndet som skulle utgöras av privat finansiering.
Finland sänker och lägger om biståndet
Några trender i Finlands bistånd de senaste åren enligt Ilmari Nalbantoglu, Fingo.
- Nedskärningar, både i absoluta summor och som andel av BNI.
- Indraget bistånd till fyra länder.
- Det följs inte längre upp hur stor andel av biståndet som går till de minst utvecklade länderna.
- Försvagat stöd till klimat och biologisk mångfald.
- Stödet till civilsamhället har inte minskat i samma utsträckning som övriga biståndet, och andelen stöd till civilsamhället är därför historiskt högt.
- Det finns en stark politisk vilja att kombinera handel och bistånd
Ansvaret för biståndet är flyttat till utrikesministern
Rebekka Blomqvist på Globalt fokus berättar att Danmark i över 40 år har avsatt 0,7 procent av BNI till internationellt bistånd. Här är några punkter kring vad som sker just nu:
- I juni löper den nuvarande strategin för utvecklingssamarbete ut.
- År 2022 landade biståndet under 0,7 procent av BNI på grund av att ekonomin växte snabbt och biståndet inte hängde med. Detta togs igen året därpå, då det totala biståndet för första gången uppgick till 20 miljarder danska kronor, vilket fortsatte år 2024. Men inhemska flyktingkostnader urholkar biståndsbudgeten.
- Sedan förra sommaren har Danmark ingen biståndsminister, utan utrikesministern har även ansvar för biståndet. ”Det har medfört både utmaningar och möjligheter i förhållande till att placera utvecklingspolitiken i en ny geopolitisk situation”, säger Rebekka.
- Biståndets fokus skiftar från mänskliga rättigheter till handel. Utrikesministern har sagt att utvecklingsbiståndet måste vara en del av utrikespolitiken och inte enbart kan ägnas åt ”fattigdomsbekämpning och idealism”.
- Danmark är en av de största givarna till Ukraina baserat på BNP.
- Stödet till civilsamhället är stabilt, och de strategiska partnerskapen fortlöper.
Sänkt bistånd och Ukrainafokus i Sverige:
Tre saker står för den huvudsakliga förändringen av det svenska biståndet, berättade Åsa Thomasson på CONCORD Sverige:
- Biståndet sjunker från 0,93 procent av BNI år 2023 till 0,68 procent av BNI år 2028, enligt prognosen.
- Geografiskt omfördelning – en stor del av biståndet flyttas till Ukraina från andra länder. Allt mindre stöd går till de minst utvecklade länderna och till sköra stater.
- Stora satsningar på verksamet med svag koppling till biståndsmålen och mer koppling till migrationspolitik och exportfrämjande.
Läs i Development Today om hur Danmark, Norge och Sverige agerar med anledning av USAID-stoppet: US aid cuts: Scandinavian donors offer relief, but NGOs face tough choices | Development Today