EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen offentliggjorde i mitten av september vilka ansvarsområde hon vill tilldela kommissionärerna i sitt nya lag. Då publicerades också kommissionärernas uppdragsbeskrivningar för de kommande fem åren, så kallade mission letters.
I samtliga 26 kommissionärers instruktioner står det att de inom sina områden ska bidra till att de Globala målen för hållbar utveckling nås. Alla ska också bidra till klimatmålen, i synnerhet klimatmålen för 2030 och målet om att nå klimatneutralitet år 2050.
Flera kommissionärer är särskilt relevanta för CONCORD Sveriges arbete med jämställdhet, klimaträttvisa, utvecklingsfinansiering, civilsamhällets utrymme och de Globala målen. Här går vi igenom tre av de tilltänkta kommissionärernas uppdrag, med fokus på det som berör CONCORD Sveriges prioriteringar.
Kaja Kallas – utrikeschef
Land: Estland
Uppdragsbeskrivningen för EU:s nya utrikesrepresentant Kaja Kallas, som också ska axla rollen som EU-kommissionens vice ordförande, präglas av en turbulent omvärld med den ryska aggressionen och kriget i Ukraina och återkommande attacker mot den regelbaserade världsordningen. Den befäster det skifte i EU:s relation till omvärlden som har accelererat de senaste åren: att unionen i större utsträckning värnar de egna ekonomiska och säkerhetspolitiska intressena. “Vi lever i en geostrategisk era” står det i inledningsstycket.
Kallas uppdrag handlar i stor uträckning om att forma en utrikes- och säkerhetspolitik som stärker EU:s ekonomiska och geopolitiska ställning i världen. Tillsammans med den nya försvarskommissionären ska Kallas bygga upp EU:s gemensamma försvar. Hon ska också stärka partnerskapet mellan EU och NATO. Dessutom ska Kallas ta fram en ny ekonomisk utrikespolicy som sedan ska implementeras genom EU:s investeringssatsning Global Gateway.
Precis som i övriga uppdragsbeskrivningar som vi har granskat saknas civilsamhället som dialogpart. Vidare nämns inte heller hur Kallas ska stärka EU:s jämställdhetsarbete, vilket civilsamhället tryckt på för. Detta trots att EU:s handlingsplan för jämställdhet i externa relationer (GAP III) fastställer tydligt åtagande om jämställdhetsintegrering i allt EU:s internationella arbete.
Även om tonvikten läggs på den intressestyrda agendan ska arbetet också bidra till att fördjupa ömsesidigt gynnsamma partnerskap mellan EU och omvärlden. Ett konkret exempel är att Kallas får i uppgift att bemöta och hantera klagomål från EU:s partners som har påverkats negativt av EU-lagstiftning.
Kallas ska slutligen se till att EU tar en ledande roll i att stärka och reformera det multilaterala och regelbaserade systemet, ett uppdrag som också kommissionären för internationella partnerskap Jozef Síkela har fått. I hans uppdragsbeskrivning läggs särskilt fokus på att göra FN och Världsbanken mer inkluderande och effektiva. Läs vår genomgång av Síkelas uppdragsbeskrivning här.
Dubravka Šuica – Medelhavskommissionär
Land: Kroatien
I somras utlovade kommissionens ordförande Ursula von der Leyen ett mer strategiskt angreppssätt till grannländerna runt Medelhavet. Det har nu utmynnat i rollen som Medelhavskommissionär, som ska hantera utmaningar och intressen som EU delar med Nordafrika, Mellanöstern och Gulfstaterna.
I kroatiska Dubravka Šuicas uppdragsbeskrivning nämns vikten av EU:s säkerhet och ekonomiska intressen, och kommissionären får i uppdrag att skala upp handel med regionen. Men det står också att hennes agenda ska vara ”people-centred” och att värderingar och principer ska genomsyra arbetet.
Šuica ska ta fram en Medelhavspakt, där bland annat investeringar, ekonomisk stabilitet, jobb, energi, transport och migration ska ingå. Pakten ska integrera både ekonomi, humanitärt arbete, utveckling och fred. Tillsammans med utrikeschefen uppmanas också Medelhavskommissionären att ta fram en kommunikationsplan för att främja synen på EU i regionen.
I uppdragsbeskrivningen har Palestina och Gaza ett eget stycke, med fokus på återuppbyggnad och en tvåstatslösning.
Det saknas dessvärre instruktioner om att inkludera civilsamhället i Šuicas arbete. Och när migration handlar det främst om att begränsa den. Partnerskapen ska bidra till att uppfylla EU:s migrationspolitik, genom att ”bekämpa smugglare” och utöka samarbete inom säkerhet och terrorismbekämpning. Ett plus är att det står att mänskliga rättigheter ska respekteras.
Hadja Lahbib – kommissionär för humanitärt arbete och jämlikhet
Land: Belgien
Hadja Lahbib har fått en mycket tung och bred portfölj då hon både ska ansvara för krisberedskap och jämlikhetsarbetet. Uppdraget som rör beredskap och krishantering omfattar även EU:s externa arbete, inklusive det humanitära arbetet.
När det gäller den externa dimensionen ska Lahbib fokusera på att stärka den humanitära enheten rescEU och andra verktyg för att förstärka humanitära insatser, civil krishantering och katastrofförebyggande arbete inom ramen för EU:s utvecklingssamarbete. Till skillnad från uppdragsbeskrivningen för kommissionären för internationella partnerskap, där ömsesidigt utbyte mellan EU och partnerländer är ledordet, understryks här vikten av att EU ska fortsätta främja värderingar rörande mänsklighet och solidaritet globalt. EU har ett ansvar att mildra mänskligt lidande också bortom sina gränser, står det. Som del i detta förväntas Lahbib förstärka arbetet med humanitär diplomati för att främja respekten för humanitär rätt och humanitära principer.
Inom civilsamhället finns en oro att jämställdhetsarbetet kan komma att prioriteras lägre av Lahbib, på grund av det höga trycket på beredskap och krishantering. Men också denna del av Lahbibs portfölj är ambitiös. Hon ska bland annat uppdatera jämställdhetsstrategin och HBTQI-strategin, ta fram en färdplan för kvinnors rättigheter och presentera en helt ny strategi för anti-rasism. Lahbib ska också leda arbetet med att integrera ett jämställdhetsperspektiv i EU:s olika politikområden. Det står dock att detta ska göras “så som är lämpligt”, vilket går emot EU-fördraget som säger att detta ska göras i all EU:s verksamhet.
Fler kommissionärer som är relevanta för utvecklingssamarbetet
- Piotr Serafin, Polen, Budgetkommissionär. Kommer att leda arbetet med EU:s nästa långtidsbudget och har fått i uppdrag att förnya finansieringen till externa åtgärder, bland annat biståndet, för att göra finansieringen mer effektiv och i linje med EU:s strategiska intressen.
- Michael McGrath, Irland, kommissionär för demokrati, rättvisa och rättsstatens principer. Har bland annat fått i uppdrag att bygga en plattform för att stärka civilsamhället och dialogen mellan EU och civilsamhället.
Läs även våra artiklar om uppdragsbeskrivningarna för kommissionären för internationella partnerskap Jozef Síkela och om de nya klimatkommissionärerna Teresa Ribera Rodriguez, Wopke Hoekstra och Jessika Roswall.
Nästa steg för de tilltänkta kommissionärerna är att frågas ut av parlamentet. Läs mer om det här.