Nyheter

11 november 2024

Jozef Síkela under utfrågningen. Foto: EU-parlamentet.

Ekonomi och egenintressen när EU:s biståndskommissionär frågades ut i EU-parlamentet

Ekonomisk utveckling och EU:s egenintressen dominerade när den föreslagna kommissionären för internationella partnerskap Jozef Síkela frågades ut i EU-parlamentet. På frågor om mänskliga rättigheter var han vagare.

Tjecken Jozef Síkela har en bakgrund inom bankvärlden, och hans första tweet som föreslagen kommissionär för internationella partnerskap hade kraftig tonvikt på EU:s egenintressen i form av kritiska råmaterial och ekonomi. Eftersom portföljen för internationella partnerskap omfattar utvecklingsbiståndet, där global fattigdomsbekämpning ska stå i fokus,  har detta väckt  farhågor i sektorn. Dessa  bekräftades i stor utsträckning av de instruktioner Síkela fått för sitt arbete.

När Síkela frågades ut av parlamentets utvecklingsutskott Deve den 6 november var det generella intrycket fortsatt att Síkela har en stark tilltro till ekonomisk utveckling för att exempelvis nå de Globala målen. Han tycktes inte heller se någon direkt konflikt mellan att gynna EU:s egenintressen och partnerländers prioriteringar. På en del frågor om exempelvis jämställdhet gav han vaga och undvikande svar.

Fattigdomsbekämpning vs EU:s egenintressen

I uppdragsbeskrivningen till Jozef Síkela är det tydligt att utvecklingssamarbete ska gynna EU:s egenintressen. Genom Global Gateway ska europeiska företag ges möjlighet att medverka till utveckling av partnerländers infrastruktur. Flera ledamöter frågade Síkela om relationen mellan fattigdomsbekämpning globalt och EU:s egenintressen, och lyfte farhågor om en motsättning mellan dessa två intressen.

– Bistånd skapar basen, och Global Gateway skapar hållbar ekonomisk utveckling, jobb och ger partners möjlighet att bli självförsörjande. Jag ser verkligen inte motsättningen. Vårt mål är att skapa ett jämlikt partnerskap, sa Síkela.

Bistånd skapar basen, och Global Gateway skapar hållbar ekonomisk utveckling, jobb och ger partners möjlighet att bli självförsörjande. Jag ser verkligen inte motsättningen. Vårt mål är att skapa ett jämlikt partnerskap.

Jozef Síkela

Parlamentsledamoten Charles Goerens från Renew frågade vad Síkela tänkte göra för att förmå EU:s medlemsländer att uppfylla sina åtaganden om att avsätta 0,7 procent av BNI i bistånd. Síkela svarade att detta egentligen inte är hans ansvar, men att det bästa sättet att övertyga dem är att visa att det även gynnar dem själva.

– Löften ska hållas. Det ska jag prata med medlemsländer om.

Síkela tog också upp att EU måste ha fokus på de mest sårbara länderna och grupperna i sitt utvecklingssamarbete. Däremot tycktes han inte se det problematiska i att genom bistånd exempelvis säkra EU:s kontroll över råmaterial i partnerländer.

– Neokolonialism finns enbart från Rysslands och Kinas håll. Vi måste komma med ett bättre erbjudande än dem för att säkra partnerländers tillgång till världshandeln.

EU:s jakt på råmaterial

Bara några minuter in i sitt inledningsanförande tog Síkela upp att EU behöver internationella partnerskap för att säkra sin tillgång till råmaterial (critical raw materials). Flera parlamentsledamöter pressade honom om risken för att urfolks rättigheter kränks eller miljö förstörs i spåren av detta.

– Vi ska respektera rättsstatens principer. Men i Kinas koboltgruvor arbetar tusentals barn och miljön påverkas negativt. Så gör inte vi. Men vi måste vara ärliga: vi behöver råmaterialen, sa Síkela.

Vi ska respektera rättsstatens principer. Men i Kinas koboltgruvor arbetar tusentals barn och miljön påverkas negativt. Så gör inte vi. Men vi måste vara ärliga: vi behöver råmaterialen.

Jozef Síkela

Flera parlamentariker tog upp Rwanda som exempel: EU har i år slutit ett avtal om råmaterial med landet, vilket har lett till anklagelser om att EU medverkar till att underblåsa konflikt och kränkningar av mänskliga rättigheter i grannlandet Kongo. ‘Blood minerals’: EU accused of fueling conflict with Rwanda deal – POLITICO. Síkela sa att hans bild inte var lika ”dramatisk” som parlamentarikernas, men lovade till slut att han skulle kolla upp det och återkomma.

Transparens och civilsamhällets roll och insyn

Global Gateway har fått omfattande kritik för att brista i transparens och insyn. Men det verkade inte den nya kommissionären ha snappat upp.

– Global Gateway är en av de mest transparenta institutionerna. Jag ser inte bristen på transparens, men är beredd att lyssna på era synpunkter.

 I sitt slutord listade Síkela ett antal åtaganden. Ett av dessa är samverkan med civilsamhället och finansieringen till civilsamhället som han lovade åtminstone ska hålla samma nivå som tidigare. Utöver detta berörde han främst civilsamhället i relation till den roll det kan spela i genomförandet av Global Gateway, exempelvis för att säkra att projekten bidrar till lokala jobb. Som svar på en fråga om hur Global Gateway ska uppnå förväntade resultat såg han att civilsamhället kan ha en roll i att följa upp projekten så att de är ändamålsenliga. Det som saknas i hans svar om civilsamhällets roll är dess rätt att agera i sin egen rätt och synen på civilsamhället som en strategisk aktör för hållbar utveckling.

– Global Gateway är en av de mest transparenta institutionerna. Jag ser inte bristen på transparens, men är beredd att lyssna på era synpunkter.

Jozef Síkela

EU:s bidrag till de Globala målen

I Síkelas uppdragsbeskrivning står att han ska främja genomförandet av de Globala målen, och i utfrågningen tryckte han mycket på pengarna som behövs för att göra detta.

– Offentlig finansiering kommer inte att vara tillräckligt. Finansieringsgapet är fyra biljoner (4 000 000 000 000) dollar, och utan privata pengar kommer vi inte att kunna stänga det. Jag har god erfarenhet av att arbeta med privata institutioner och hoppas kunna bidra till detta.

Den franska socialdemokraten Murielle Laurent tog upp att bara 17 procent av de Globala målens delmål har uppnåtts. ”Vad kommer du konkret göra för att alla mål nås?”, frågade hon.

– Världen ligger efter i genomförandet. Om vi lyckas till 70 procent vore det en stor framgång. 100 procents perfektion vore trevligt men orealistiskt. Men jag kommer göra allt jag kan för att vi ska komma så nära som möjligt.

Han åtog sig också att bättre använda sig av EU-kommissionens ojämlikhetsmarkör (Inequality Marker) för att säkra att projekt bidrar till minskade ojämlikheter och att de Globala målen nås.

Jämställdhet

Flera ledamöter, bland andra svenska Abir Al-Sahlani, C, efterfrågade hur Síkela planerade att arbeta med jämställdhet globalt. Síkela gav vaga svar på många av dessa frågor, vilket tyder på att detta inte är ett område han bottnar som mest i. Flera gånger upprepade han en beskrivning av kvinnor och flickor som sårbara, snarare än som viktiga aktörer för en hållbar utveckling.

Dock bekräftade han jämställdhetsåtagandet i sin uppdragsbeskrivning, bland annat gentemot den tredje handlingsplanen för jämställdhet, GAP III. Vi kommer att genomföra åtagandena i den tredje handlingsplanen för jämställdhet (GAP III), och vi kommer att utforma GAP IV.

Migration och bistånd

Från högerpopulisthåll fick Jozef Síkela frågan om hans syn på att villkora bistånd med migrationspolitiska åtaganden från partnerländer, exempelvis samarbete vid utvisningar. Flera andra parlamentariker markerade starkt emot detta.

– Villkorande riskerar att slå tillbaka på oss själva. Men vi kan erbjuda samarbete och lägga till något extra om de är villiga att assistera oss med detta, sa Síkela.

Däremot tog han flera gånger upp vikten av att motverka irreguljär migration till EU, och att ta sig an ”hela rutten” för att lyckas: från att bekämpa orsakerna, till att stärka gränsbevakningen.

– Det kan vi göra med Global Gateway genom att ge människor möjlighet att skapa en bättre framtid genom investeringar i utbildning och hälsa.

Vad sa svenskarna?

Tre svenska ledamöter ställde frågor till den blivande kommissionären.

Abir Al-Sahlani under utfrågningen. Foto: Europaparlamentet.

Abir Al-Sahlani, C:

– Det pågår en global backlash mot jämställdhet och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Anti-genus-rörelsen är välfinansierad och välorganiserad. Åtar du dig att sätta jämställdhet och SRHR i topp av dina prioriteringar, att lägga fram en fjärde handlingsplan för jämställdhet och att finansiera kvinnorättsorganisationer i konfliktzoner?

På detta svarade Síkela att jämställdhet redan står utskrivet i hans uppdrag som en prioriterad fråga, och att det är viktigt att skydda de mest sårbara delarna av befolkningen. De konkreta frågorna duckade han, och Al-Sahlani fick upprepade gånger avbrytas av ordföranden när hon försökte få in en följdfråga. Se ovan för fler svar om jämställdhet.

Åtar du dig att sätta jämställdhet och SRHR i topp av dina prioriteringar, att lägga fram en fjärde handlingsplan för jämställdhet och att finansiera kvinnorättsorganisationer i konfliktzoner?

Abir Al-Sahlani
Tomas Tobé under utfrågningen. Foto: Europaparlamentet.

Tomas Tobé, M:

– Jag anser att den viktigaste frågan just nu är det geopolitiska: Hur ska vi säkra att EU blir den partner man föredrar [underförstått: Framför exempelvis Kina och Ryssland]?

Just detta tema var något som Síkela redan hade uppehållit sig mycket vid. Som svar på Tobés fråga sa han att hans uppdrag är att ta Global Gateway ”från start-up till scale-up”. Några nycklar till detta är samarbete inom EU, och att bättre kommunicera till partnerländer varför ”det europeiska erbjudandet” är bättre, enligt Síkela.

Hur ska vi säkra att EU blir den partner man föredrar?

Tomas Tobé

Isabella Lövin under utfrågningen. Foto: Europaparlamentet.

Isabella Lövin, MP:

– EU har ett ansvar att inte skada biologisk mångfald i partnerländer, men Global Gateway handlar om tillgång till råmaterial. Håller du med om att det behövs ett initiativ för att förebygga djuphavsgruvdrift?

På detta svarade Síkela att han vill se hållbara investeringar och miljövänlig utvinning av råmaterial.

Läs också Politicos bevakning av utfrågningen.