Sammanfattning:
- Biståndsramen för 2026-2028 minskas till 53 miljarder kronor och Sverige riskerar att hamna under åtagandet om minst 0,7 procent av BNI i bistånd.
- Stora, och vad det verkar, överdrivna kostnader tas från det internationella biståndet till inhemska flyktingkostnader under 2025.
- Biståndsmedel tas till utgiftsområdet för integration, trots att det går emot OECD:s regelverk för vad som kan definieras som bistånd.
- Sveriges politik för global utveckling (PGU) avskaffas.
- För tredje året i rad saknas fördelning av budget per anslagspost. Det är minst sagt anmärkningsvärt att regeringen efter två år vid makten fortfarande inte kan redovisa budget för kommande år med rimlig framförhållning.
Samstämmighet och Agenda 2030
I budgeten meddelar regeringen att Politiken för global utveckling (PGU) inte längre ska gälla som styrdokument för utvecklingssamarbetet. Det motiveras med att riksdagsbeslutet från 2020 om genomförandet av Agenda 2030 inkluderar mål, perspektiv och riktlinjer för PGU och att detta skapar en tydligare och effektivare styrning. Det görs också en hänvisning till reformagendan, men CONCORD Sverige har kritiserat hur regeringen där har omtolkat begreppet samstämmighet. I budgeten nämns också avvecklandet av PGU gällande styrningen av Swedfunds verksamhet.
Under utgiftsområde 2, Samhällsekonomi och finansförvaltning, fastställs att det riksdagsbundna målet för genomförandet av Agenda 2030 genom en samstämmig politik nationellt och internationellt ska följas. De skriver att arbetet med att genomföra riksdagens mål är avgörande för att uppnå Agenda 2030, vilket är positivt. I arbetet med att bidra internationellt till de Globala målen nämns fokus på synergier mellan främjande, handel och utvecklingssamarbete, arbete för jämställdhet, mänskliga rättigheter och motverkan av korruption.
Det görs en beskrivning av ett gott utgångsläge för Sverige för att nå de Globala målen. Den beskrivningen måste dock ses i ljuset av att regeringen prioriterat ner arbetet med Agenda 2030 sedan tillträdet, något vi beskriver utförligt i årets Barometer.
Det görs en beskrivning av ett gott utgångsläge för Sverige för att nå de Globala målen. Den beskrivningen måste dock ses i ljuset av att regeringen prioriterat ner arbetet med Agenda 2030 sedan tillträdet.
Biståndets nivå
Biståndsbudgeten för 2025 uppgår till 56 miljarder kronor per år och har frikopplats från Sveriges långvariga biståndsnivå på en procent av bruttonationalinkomsten. Hade det åtagandet, som sex av åtta riksdagspartier står bakom, gällt hade biståndsbudgeten varit mellan 14 och 15 miljarder större 2025.
I årets budget presenterades en årlig budgetram för 2026-2028 om 53 miljarder kronor. Därmed sänktes förra höstens preliminära budgetprognos för 2026 med 3 miljarder. Den nya budgetramen innebär att Sverige inte kommer att nå upp till åtagandet om 0,7 procent av BNI i bistånd år 2028, utan hamnar någonstans i spannet 0,67-0,68 procent enligt nuvarande prognoser. För varje år som biståndet budgeteras med en fast summa istället för med en BNI-indexerad nivå går världens fattiga och förtryckta miste om miljardbelopp. År 2028 skulle mellanskillnaden mellan 53 miljarder och 1 procent av BNI bli 25-26 miljarder kronor, det vill säga mer än hela Sidas budget i år.
För varje år som biståndet budgeteras med en fast summa istället för med en BNI-indexerad nivå går världens fattiga och förtryckta miste om miljardbelopp. År 2028 skulle mellanskillnaden mellan 53 miljarder och 1 procent av BNI bli 25-26 miljarder kronor, det vill säga mer än hela Sidas budget i år.
Fortsatt brist på transparens i budgeten
För tredje året i rad saknas det specificering per anslagspost i budgeten. Det blir då även tredje året i rad som budgetposterna för de tematiska och geografiska anslagen, liksom anslaget för stöd till civilsamhället meddelas med minsta möjliga marginal före årsskiftet. Samtidigt meddelas i budgeten större avräkningar från biståndet till migrationskostnader, flera kostnader som inte uppfyller kriterierna för officiellt bistånd och stora summor till krediter av olika slag. Detta kommer att påverka hur mycket som finns att fördela till övriga anslag år 2025.
Inhemska migrationskostnader som redovisas som bistånd
Genom en exceptionell och ofta kritiserad regel i den internationella biståndsdefinitionen kan biståndsgivare redovisa vissa specifika kostnader för asylmottagande som biståndskostnader. I budgetpropositionen för 2025 når de asylavräkningar som görs upp till 3,5 miljarder kronor, eller 6,3 procent av den totala biståndsbudgeten.
I budgetpropositionen för 2025 når de asylavräkningar som görs upp till 3,5 miljarder kronor, eller 6,3 procent av den totala biståndsbudgeten.
En noggrannare genomgång av budgeten kommer att krävas, då det finns en lång rad av förslag i budgeten som antingen:
- ligger utanför biståndsdefinitionen, till exempel 893 miljoner i integrationskostnader som tas från biståndet 2025 trots att det är uttryckligen uteslutet ur OECD DAC:s biståndsdefinition,
- bygger på orealistiska prognoser från Migrationsverket som inte stämmer med faktisk kostnadsutveckling och tidigare erfarenhet,
- helt bortser från det syfte och de försiktighetsprinciper som finns inbyggda i DAC-direktiven om inhemska flyktingkostnader eller
- låter världens fattiga betala för regeringens dyra reformer på det migrationspolitiska området.
Biståndets politiska inriktning
Det riksdagsbundna målet för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck.
Prioriteringarna i reformagendan för biståndet avspeglas under rubriken ”Politikens inriktning”. Det är fokus på närområdet och särskilt Ukraina, strävan efter synergier mellan handel och bistånd samt en närmare koppling mellan bistånd och migration.
Swedfund får mer medel och ett breddat uppdrag; ”För att effektivt kunna bidra till att uppnå det biståndspolitiska målet bör Swedfund kunna investera bredare i olika geografiska kontexter. Regeringen bedömer därför att den tidigare prioriteringen av låginkomstländer och postkonfliktländer bör breddas till låginkomstländer och lägre medelinkomstländer.” Som nämns ovan ska Swedfund inte heller ska ta hänsyn till PGU.
Regeringen ska införa ett nytt finansieringsinstrument för ”samhällsnyttiga projekt”. Det ska bestå av en kombination av bistånd, exportkredit och exportkreditgaranti.
Migration som tematisk inriktning för biståndet
Regeringen upprepar i likhet med i reformagendan att ”För att åstadkomma en hållbar utveckling ska biståndet, utöver effektiva åtgärder för att minska grundorsakerna till irreguljär migration, också fokuseras för att utgöra ett verktyg för att motverka irreguljär migration, öka återvändandet och bidra till ett effektivt arbete för frivillig återvandring.”
Detta har regeringen ofta sagt i fråga om återvändande utan att vara tydliga med vilken typ av återvändandekostnader som kan finansieras med internationellt bistånd. Enligt OECD:s regelverk kan enbart frivilligt, tryggt och värdigt återvändande av flyktingar från ett utvecklingsland till ett annat vara biståndsverksamhet.
”Återvandring” däremot handlar om människor som har laglig rätt att befinna sig i ett annat land än sitt hemland. Återvandring från Sverige kan aldrig någonsin finansieras med någon form av biståndsmedel, och hur synergier mellan återvandring och biståndsverksamhet skulle kunna uppstå verkar högst tveksamt.
Återvandring från Sverige kan aldrig någonsin finansieras med någon form av biståndsmedel, och hur synergier mellan återvandring och biståndsverksamhet skulle kunna uppstå verkar högst tveksamt.
Jämställdhet
I beskrivningen av politikens inriktning framåt understryks att biståndet ska vara en stark kraft för jämställdhet, och att jämställdhet är ett kärnvärde i svensk utrikespolitik. Till skillnad från förra året nämns agendan för kvinnor, fred och säkerhet som ”en fortsatt viktig prioritering” vilket är välkommet.
Till skillnad från förra året nämns agendan för kvinnor, fred och säkerhet som ”en fortsatt viktig prioritering” vilket är välkommet.
Avsnittet om hälsa för de mest utsatta har i år mer utförliga skrivningar om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Vi noterar dock att hänvisningar till rätten till säker abort, tillgång till preventivmedel och sexualundervisning ersatts av mer generella formuleringar.
I avsnittet om frihet och förtryck är fjolårets referens till kvinnor och flickors mänskliga rättigheter ersatt av formuleringar om deltagande och representation. HBTQI-personer nämns till skillnad mot tidigare varken i detta avsnitt eller i övrig text om politikens inriktning framåt. Liksom förra året saknas jämställdhetsaspekter i avsnittet om klimatbistånd.
Miljö och klimat
Klimatbiståndet ska fortsatt utökas och effektiviseras. En bredd av insatser listas, både för utsläppsminskning och anpassning, men fortfarande inte stöd till klimatrelaterade skador och förluster.
Jämfört med förra årets budget – men i linje med reformagendan – får biologisk mångfald och föroreningar mer utrymme. Det fastslås att den “tredubbla planetära krisen gällande klimat, biologisk mångfald och föroreningar bör hanteras samlat i klimatbiståndet.”
Igen nämns samarbeten med stora utsläppare, inklusive medelinkomstländer, men skrivningar om de som är mest drabbade har bantats ner. Stöd ska dock fortfarande prioriteras till klimatanpassning i redan utsatta länder, vilket är positivt.
Igen nämns samarbeten med stora utsläppare, inklusive medelinkomstländer, men skrivningar om de som är mest drabbade har bantats ner. Stöd ska dock fortfarande prioriteras till klimatanpassning i redan utsatta länder, vilket är positivt.
Klimatbiståndets katalytiska effekter, mobilisering av privat kapital, synergier med handel och främjande av investeringsklimat betonas. Swedfund får ett kapitaltillskott på högst 600 miljoner kronor specifikt för ökade klimatinvesteringar, vilket är en ökning från 460 miljoner i år.
Nedskärningar i den nationella miljö- och klimatbudgeten fortsätter. Enligt Naturskyddsföreningens genomgång har utgiftsområde 20 nu sänkts med 31 procent sen regeringen tillträdde. Som CONCORD-medlemmar påpekat i Barometern så förutsätter internationellt ledaskap och politik för global klimaträttvisa betydligt större ansvarstagande på hemmaplan.
Humanitärt bistånd
Det är överlag bra skrivningar på det humanitära området, som helt följer reformagendan för biståndet. Regeringen skriver till exempel att den prioriterar att ”bygga motståndskraft mot kriser genom utvecklingsfinansierad klimatanpassning och utvecklingsfinansierade föregripande åtgärder i klimatsårbara och utsatta samhällen.”
Det är positivt att begreppet “utdragna kriser” lagts till sedan förra årets budgetproposition. En förutsättning för att bygga hållbar fred och utveckling är att se humanitära insatser mer långsiktigt. Sverige behövs som global röst för en mer integrerad triple nexus-ansats. Ett större fokus på utdragna kriser är ett steg i rätt riktning.
Sverige behövs som global röst för en mer integrerad triple nexus-ansats. Ett större fokus på utdragna kriser är ett steg i rätt riktning.
Det nämns ingenting om humanitär rätt. Folkrätten nämns i förhållande till Ryssland/Ukraina samt kopplat till villkorande av bistånd: ”Regeringen avser att villkora delar av utvecklingssamarbetet i syfte att mottagarländer ska följa folkrättsliga principer om återtagande av sina medborgare”.
Civilsamhället
Civilsamhället som aktör har större utrymme i årets proposition jämfört med tidigare. Det nämns i resultatredovisningen i delarna om Ukraina, närområdet och Balkan, men också som aktör i inriktningen framåt. Regeringen upprepar här sitt löfte om att öka andelen stöd till civilsamhället. Hittills har det dock inte infriats, vilket vi har visat bland annat här. Regeringen uttrycker att den vill att bistånd ”i högre utsträckning” går till lokala organisationer i partnerländer.
Civilsamhället som aktör har större utrymme i årets proposition jämfört med tidigare.
Sida föreslås få ett ökat anslag med 14 miljoner kronor 2025-2027 till följd av planerade förändringar i handläggningen av stödet till civilsamhället. ”Förslaget innebär att fler civilsamhällesorganisationer ska kunna ha direktavtal med Sida vilket kräver utökade handläggningsresurser inom Sida.”
EU:s bistånd
Sveriges bidrag till EU:s bistånd ligger 2025 på ca 4,2 miljarder kronor jämfört med 4,4 miljarder budgeterat som biståndets del av EU-avgiften förgående år. Med anledning av stöd till Ukraina via EU:s Ukrainafacilitet för åren 2024–2027, tillkommer under 2025 också ett stöd till EU:s gemensamma Ukrainafacilitet om 1,5 miljarder kronor. Faciliteten ska bidra till Ukrainas ekonomiska utveckling och välfärd.