Civilsamhällesanslaget, miljoner kronor (anslagspost 5 i statens budget)

Med budgetpropositioner, regleringsbrev och statistik till hjälp har vi räknat och jämfört för att landa i slutsatsen att andelen stöd till civilsamhället inte ökar utan minskar. Hur räknar då regeringen för att komma fram till det motsatta, exempelvis i denna intervju? Här är tre problem med regeringens matematik:
1. Jämför inte med den av riksdagen antagna budgeten
Huvudproblemet är att regeringen inte jämför årets budget med budgetpropositionen för 2022 som riksdagen antog, utan med den reviderade budgeten som innehöll stora, oförutsedda nedskärningar. I den av riksdagen antagna budgetpropositionen för 2022 anslogs 1 955 miljoner kronor för att stärka civilsamhället. Sedan frystes delar av budgeten av den dåvarande regeringen för att bekosta mottagande av flyktingar från Ukraina. Delar av biståndet användes alltså till inhemska kostnader i Sverige. Detta ledde till att endast 1 760 miljoner kronor av civilsamhällesbudgeten (CIVSAM) fick betalas ut.
Den nuvarande regeringen valde sedan att lägga budgeten för 2023 på den minskade nivån, vilket alltså minskade budgetposten med 195 miljoner kronor jämfört med vad som ursprungligen budgeterats för 2022.
CIVSAM andel av budgeten | BP-22 | BP-23 | Ökar andelen? |
3,41 % | 3,14 % | Nej |
Regeringen har hänvisat till att anslaget till civilsamhället är ”oförändrat” i en totalt sett minskad biståndsbudget, och att andelen då ökar. Om man skulle välja att, som regeringen, utgå från fjolårets reviderade budget blir 1 760 miljoner kronor 3,14 procent av årets budget, jämfört med 3,07 procent förra året. Det är alltså på promillenivå som den politiska ambitionen att öka andelen bistånd till civilsamhället möjligen kan skönjas.
Det är alltså på promillenivå som den politiska ambitionen att öka andelen bistånd till civilsamhället möjligen kan skönjas.
2. Tar inte hänsyn till de stora avräkningarna 2022
Den förra regeringen valde 2022 att göra omfattande nedskärningar i biståndet för att reservera biståndspengar för flyktingmottagande i Sverige, så kallade avräkningar. I en bedömning av hur civilsamhällesbiståndets andel av budgeten förändras är det rimligt att räkna bort avräkningarna från totalen, för att det bättre illustrerar hur mycket av budgeten som finns tillgänglig att fördela.
Trots att den totala budgeten minskas i år, från 57 390 miljoner till 56 000 miljoner, har regeringen mer pengar att fördela på själva biståndsverksamheten, 151 miljoner kronor mer i budgetpropositionen. Och sannolikt ännu mer i vårbudgeten, då de nyaste prognoserna från Migrationsverket tyder på att avräkningarna kan minska ytterligare till förmån för biståndsverksamheten. Eftersom det kommer färre flyktingar från Ukraina stannar inte lika mycket av biståndet i Sverige. Trots detta valde regeringen att lägga en 10 procent lägre budget till civilsamhällesbiståndet jämfört med föregående år.
CIVSAM andel av budgeten minus flyktingavräkningar | BP-22 | Regleringsbrev juni 2022 | BP-23 | Ökar andelen? |
3,48% | 3,43% | 3,40% | Nej |
3. Tar inte hänsyn till det totala stödet till civilsamhället
Civilsamhällesanslaget är viktigt eftersom det är den del av det svenska biståndet som har som mål att stärka ett fritt, oberoende civilsamhälle med bredd och mångfald, genom samarbete mellan svenska organisationer och samarbetsorganisationer i utvecklingsländer. Därför är det inte konstigt att det är denna budgetpost som ofta används i jämförelser om andelen stöd till civilsamhället. Men också andra anslag berör civilsamhället.
Ett exempel är stödet till information och kommunikation (INFOKOM) i Sverige, som minskar med nästan 90 procent. Det är ett stöd som möjliggjort granskningar, påverkan och att internationella miljö- och människorättsförsvarares röster kunnat höras i Sverige och Europa. För många svenska organisationer har arbetet med utvecklingssamarbete och kommunikation varit kompletterande och ömsesidigt förstärkande delar av arbetet för en bättre situation för människor i fattigdom och förtryck.
Om vi räknar samman budgeten för CIVSAM och INFOKOM har de tillsammans minskat med 330 miljoner, en minskning med 15,64 procent jämfört med föregående år. Detta är en större minskning än genomsnittet för Sidas anslag totalt, som minskade med 14,88 procent.
Civilsamhällets organisationer, både svenska, internationella och från mottagarländer, är också viktiga aktörer i genomförandet av många andra resultatstrategier i det internationella biståndet, utöver budgetposten där stärkande av ett demokratiskt civilsamhälle är huvudsyftet. Därför har vi tittat närmare på hur regeringens budget för 2023 påverkar stödet till civilsamhället totalt i andel av budgeten.
Den sittande regeringen har prioriterat mellan budgetposter på ett sådant sätt att anslagsposter med en hög andel stöd genom civilsamhället missgynnas.
I tabellen nedan syns en tydlig minskning från budgetpropositionen 2022 till 2023. Den förra regeringens sänkning berodde framför allt på att Sidas anslag, där det mesta av samarbeten med civilsamhället finns, skars ned hårdast i samband med avräkningarna för flyktingmottagande. Under detta budgetår är sådana flyktingavräkningar betydligt lägre. Ändå är andelen stöd till civilsamhället på samma eller lägre nivå. Den sittande regeringen har prioriterat mellan budgetposter på ett sådant sätt att anslagsposter med en hög andel stöd genom civilsamhället missgynnas. Det gäller till exempel anslagsposterna för civilsamhället, information, hållbar fred och de geografiska anslagen för Asien, Latinamerika, Mellanöstern och Afrika.
Bilateralt bistånd till civilsamhället (Sidas budgetanslag) | BP-22 | Regleringsbrev juni 2022 | BP-23 | Ökar andelen? |
I andel av biståndsbudgeten | 21,02% | 18,48% | 18,77% | Nej |
I andel av anslaget för Biståndsverksamhet | 24,13% | 23,50% | 23,21% | Nej |
Även klimatfinansiering och fokus på jämställdhet drabbas
Regeringen har även uttryckt att ett utökat klimatbistånd och ett starkt fokus på jämställdhet är viktiga prioriteringar för det internationella biståndet. Vi har gjort en beräkning baserad på preliminär statistik för 2022 och utgått från att årets budgetposter har en liknande fördelning av exempelvis klimatfinansiering bland insatserna. Detta för att åskådliggöra att, beroende på vilka budgetposter man väljer att minska eller öka, får det olika konsekvenser för hur syftet påverkas.
Det sätt som budgetposterna justerats i budgetpropositionen för 2023 leder till att det finns betydligt mindre resurser till klimat- respektive jämställdhetsarbete. Siffrorna nedan visar enbart Sidas budget, inte det multilaterala biståndet eller budget som hanteras av andra myndigheter eller av Regeringskansliet.
När det gäller bistånd där jämställdhet är huvudsyftet är minskningen dock större än snittet för Sidas budget i stort.
I ett av fallen, bistånd där jämställdhet är integrerat som ett syfte bland flera, är minskningen densamma som för Sidas budget i stort. Men när det gäller bistånd där jämställdhet är huvudsyftet är minskningen dock större än snittet för Sidas budget i stort. Detsamma gäller klimatfinansieringen. Det betyder att de både minskar för att Sidas anslag minskar, och för att nedskärningarna har gjorts på ett sådant sätt att de inte leder till en utökning och fokusering på dessa områden. Det gäller hur nedskärningar har gjorts i anslagen för Afrika, Asien och Latinamerika, hållbar utveckling och forskning, bland annat.
Jämförelse med budgetpropositionen för 2022 | Procentuell minskning | Minskning i miljoner kronor |
Klimat | -21% | -1 078 |
Jämställdhet (delsyfte) | -14% | -2 387 |
Jämställdhet (huvudsyfte) | -19% | -733 |
Denna beräkning ger ingen fullständig bild av stödet till klimat och miljö respektive jämställdhet, eftersom även biståndet via multilaterala institutioner och via andra myndigheter innehåller sådant stöd. På jämställdhetsområdet har det dock skett stora nedskärningar i flera FN-organ med hög andel fokus på jämställdhet, medan stödet till exempelvis Världsbanken, som har mycket låga nivåer av stöd med jämställdhet som huvudfokus, har ökat. Det är alltså rimligt att anta, även utan att ha hela bilden som biståndsstatistiken ger i efterhand, att det sätt som nedskärningarna fördelats mellan anslagen minskar fokus på kvinnors och flickors rättigheter.
Det är alltså rimligt att anta, även utan att ha hela bilden som biståndsstatistiken ger i efterhand, att det sätt som nedskärningarna fördelats mellan anslagen minskar fokus på kvinnors och flickors rättigheter.
Hur ser då förutsättningarna ut att utöka klimatbiståndet genom andra myndigheter och multilaterala organisationer? I budgeten gjordes en specialsatsning på klimatinvesteringar via Swedfund. Kapitaltillskottet till Världsbanken ger en liten ökning av klimatinvesteringar. Tyvärr kontrasteras dessa satsningar mot att stödet till multilaterala klimat- och miljöfonder minskats mer, totalt sett 585 miljoner i budgeten för 2023, och flera FN-organ med hög andel klimatfinansiering har fått stora nedskärningar. Exempelvis fick UNDP 25 procent mindre kärnstöd. Kontentan på klimatområdet är alltså att både det bilaterala och det multilaterala klimatbiståndet minskar, och om regeringen ska lyckas med ett utökat klimatbistånd krävs ett omtag i vårbudgeten med en annan balans mellan anslagen.