Civilsamhällets demokratiska utrymme – Mer om frågan

Yttrande-, religions- och övertygelsefrihet samt rätten att ansluta sig till fackföreningar är nära sammankopplade med rätten att organisera sig och mötesfriheten.

Demokratin i världen minskar

Det minskade utrymmet för civilsamhället hänger ihop med det generella läget för demokratin i världen. Det internationella civilsamhällesnätverket CIVICUS årliga sammanställningar (eng) visar att endast tre procent av världens befolkning lever i vad som kan anses vara öppna samhällen. Även i länder som traditionellt sett varit försvarare av demokrati och mänskliga rättigheter går utvecklingen åt fel håll. Högerextremism och populism har en oroande framväxt i flera EU-länder, som Ungern, Polen och Italien, och situationen är mycket kritisk i länder nära EU såsom Turkiet samt i Västafrika.

Sveriges politik

I sin regeringsförklaring hösten 2022 pekade statsminister Ulf Kristersson ut demokrati och mänskliga rättigheter som prioriterade områden för utrikespolitiken. CONCORD Sverige vill att regeringen nu går från ord till handling genom att införliva följande områden i politiken:

• Sverige måste vara en stark, publik och pådrivande röst till stöd för mänskliga rättigheter och det civila samhällets demokratiska utrymme globalt, inklusive i EU och FN. Den svenska regeringen måste våga vara obekväm, tydlig och kritisk när inskränkningar av civilsamhällets utrymme äger rum. Sverige bör även bevaka att de mekanismer som finns för dialog med civilsamhället respekteras och utvecklas.
• Ge direktiv till samtliga utlandsmyndigheter att arbeta med stöd till civilsamhällesorganisationer – särskilt de som arbetar med demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter.
• Sveriges regering bör utveckla en tydlig handlingsplan för arbetet med demokrati och mänskliga rättigheter för att öka effekten och resultatet av sitt arbete. En handlingsplan bidrar också till ökad transparens och gör det möjligt att granska om satsningen har bidragit till att nå de mål som har satts upp. Vi som civilsamhällets aktörer bidrar gärna till en sådan handlingsplan utifrån vår kunskap och våra erfarenheter.
• Öka det finansiella stödet till civilsamhället i repressiva kontexter, i synnerhet till utsatta aktörer med begränsad finansiering. Fokus bör ligga på stöd till civilsamhället i sin egen rätt, och inte som genomförare av andras prioriteringar. För detta underlättar kärnstöd och långsiktig finansiering samt ett flexibelt stöd till informella aktörer.

Läs också vår debattartikel från augusti 2023: ”19 organisationer: Här har du en reformagenda för mänskliga rättigheter, Forssell.”

Relaterade länkar:

• Internationella konventioner som lyfter rätten att organisera sig (eng)
• Annalisa Ciampi, FN:s specialrapportör för mötes- och föreningsfriheten (eng)
• Maina Kiai, fd specialrapportör för mötes- och föreningsfriheten 2011-2017 (eng)
• ICNL om globala trender kring lagar för icke-statliga organisationer (eng)
• FN-process för att följa upp staters åtaganden för mänskliga rättigheter (eng)