Civilsamhällets demokratiska utrymme – Mer om frågan

Vi står upp för människor runt om i världen som försvarar mänskliga rättigheter, demokrati och miljö.

Att människor engagerar och organiserar sig är avgörande för demokratiska, fredliga och hållbara samhällen. Flera artiklar i FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter garanterar rätten att organisera sig, däribland artikel 20 om mötes-och föreningsfrihet. Yttrandefrihet, religions- och övertygelsefrihet och rätten att ansluta sig till fackförening är nära sammankopplade med rätten att organisera sig och mötas.

Demokratin i världen minskar

Det minskade utrymmet för civilsamhället hänger ihop med det generella läget för demokratin i världen. Efter tjugofem år av framsteg har utvecklingen vänt. 2017 var tolfte året i rad som den demokratiska utvecklingen backade. Utrymmet för människor att organisera sig och göra sina röster hörda dras åt allt hårdare i allt fler länder (källa: Freedom House).

Det internationella civilsamhällesnätverket CIVICUS sammanställning från april 2017 visar att endast tre procent av världens befolkning lever i vad som kan anses vara öppna samhällen. 44 procent bedöms leva i länder där utrymmet för civilsamhället är antingen helt stängt eller utsatt för kraftiga inskränkningar.

Värst är läget i Nordafrika, Mellanöstern och Eurasien. Men även i länder som traditionellt sett varit försvarare av demokrati och mänskliga rättigheter går utvecklingen åt fel håll. Högerextremism och populism har en oroande framväxt i flera EU-länder, som Ungern och Polen, och situationen är mycket kritisk i länder nära EU såsom Turkiet.

Människor och organisationer drabbas

Regeringar använder politiska, juridiska, finansiella och även olagliga sätt för att strama åt eller helt ta bort det demokratiska utrymmet för människor att organisera sig. De som arbetar för mänskliga rättigheter och miljö får svårare att verka och människor som redan lever under förtryck och diskriminering trycks tillbaka allt hårdare.

Människor som är utsatta för strukturell diskriminering är ofta i behov av ett fungerande civilsamhälle för att kunna göra sina röster hörda, så dessa drabbas särskilt hårt när utrymmet för organisering försvinner. Kvinnorättsaktivister drabbas hårt av hoten mot civilsamhället, särskilt från växande nationalism och religiös fundamentalism. Eftersom en stark feministisk rörelse är den enskilt viktigaste faktorn för att stärka kvinnors rättigheter och jämställdhet, innebär de ökade hoten mot kvinnorättsförsvarare även ett ökat hot mot kvinnors rättigheter och jämställdhet överlag.

Relaterade länkar: