UTRIKESPOLITIKENS FOKUS
På det utrikespolitiska området låg fokus på Natomedlemskapet och Ukraina. Medlemskapet beskrivs som “en ny epok för svensk säkerhetspolitik”, och att “Sverige har kommit hem till den fria världens försvarsallians för fred och frihet”. Särskilt det nordiska samarbetet inom ramen för Nato poängteras. Det lyfts att försvarsanslaget har fördubblats sedan 2020, och att det kommer att uppgå till 2,3 procent av BNP nästa år.
Stödet till Ukraina beskrivs som de kommande årens allra främsta utrikespolitiska uppgift, och i regeringsförklaringen hänvisas till ett flerårigt ekonomiskt stöd på 75 miljarder kronor under 2024 till 2026.
Övriga områden som nämns är Kinas agerande mot Taiwan, och konflikten i Mellanöstern.
Det finns ingen hänvisning varken till arbetet för att uppnå de Globala målen eller till Agenda 2030. Det är en (brist på) politik som bekräftas av analysen i vår senaste Barometer. Den visar hur regeringen saknar ambition och planer för hur Sverige ska förbättra arbetet med att nå de Globala målen och föra en samstämmig politik.
FN nämns inte som en arena för utrikespolitiken. Detta är en försvagning i jämförelse med förra årets regeringsförklaring, där det fanns en hänvisning till att grundvalar för svensk utrikespolitik är den regelbaserade internationella ordningen, försvaret av mänskliga rättigheter och respekten för FN-stadgan.
EU
EU ses som en central aktör för Sveriges relation till omvärlden. Statsministern betonar att EU är Sveriges viktigaste utrikespolitiska plattform och helt avgörande för både Sveriges klimatarbete och röst i världen. EU-samarbetet är centralt även för Sveriges stöd till Ukraina. Regeringen kommer exempelvis att driva på för ukrainskt EU-medlemskap och för skärpta EU-sanktioner mot Ryssland.
Krig, konkurrenskraft, klimat och kriminalitet lyfts som Sveriges övergripande prioriteringar i EU. Dessutom ska EU värna global handel och sluta fler frihandelsavtal. Inget nämns om EU:s globala röst och viktiga arbete för demokrati, jämställdhet, mänskliga rättigheter eller fattigdomsbekämpning.
Regeringsförklaringen lyfter EU:s gemensamma migrationsarbete som centralt för Sveriges fortsatta åtstramningar på migrationsområdet: “med bättre kontroll över EU:s yttre gräns kommer den irreguljära migrationen till Sverige och till Unionen som helhet att minska väsentligt”.
JÄMSTÄLLDHET
När regeringen avskaffade den feministiska utrikespolitiken lovade de att jämställdhet fortsatt skulle vara ett ”kärnvärde”. Det löftet ser ut att ha tappats bort. I förra årets regeringsförklaring sa statsministern att Sverige ska vara “en stark röst för jämställdhet, både här hemma och globalt”. I år nämns däremot jämställdhet inte en enda gång i relation till globala frågor. Att jämställdhet är ett kärnvärde för svensk utrikespolitik, vilket regeringen skrev i sin reformagenda för biståndet och som nyligen avgående utrikesminister Billström uttryckt i tal, är alltså inte något som går att utläsa av regeringsförklaringen. Det är oroväckande att jämställdhet är en fråga som faller bort i regeringens politik samtidigt som globala krafter mot kvinnors rättigheter växer sig starka.
KLIMAT OCH MILJÖ
Statsministern upprepar att Sverige ska ha en ambitiös klimatpolitik och nå nettonoll-utsläpp senast 2045. Att Sverige minskat utsläppen med en tredjedel och samtidigt fördubblat sin ekonomi gör oss till ett föredöme för andra länder, menar han. Detta trots att det gång på gång konstaterats – exempelvis i vår granskning Barometern – att utsläppen inte längre minskar med regeringens förda politik och att klimathandlingsplanen inte visar hur 2045-målet ska nås.
Sveriges potential i omställningen betonas, och sänkt skatt på drivmedel motiveras av svenska folkets plånböcker. Det saknas helt ett globalt perspektiv på klimatkrisen och hur de grupper och länder som redan idag drabbas hårt ska ges stöd och kompenseras.
Jämfört med förra året ges mer utrymme till regeringens miljöarbete. Det kustnära fisket och strömmingsbeståndet berörs, liksom arbetet mot skadliga kemikalier på både nationell och internationell nivå. Däremot nämns inte regeringens ambitioner i det globala arbetet för biologisk mångfald, och inte heller Sveriges handlingsplan för genomförande av det globala ramverket på området.
DEMOKRATI OCH CIVILSAMHÄLLETS UTRYMME
I fjolårets regeringsförklaring tryckte statsministern på att Sverige skulle vara ett globalt engagerat land som står upp för mänskliga fri- och rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Han sa även att den demokratiska utvecklingen i världen är hotad: det svenska stödet till demokratisering, människorättsförsvarare och demokratikämpar skulle fortsatt vara starkt. I år nämner regeringsförklaringen ingenting om civilsamhället eller läget i omvärlden, utan tar upp vikten av fri och oberoende journalistik i Sverige som en del av den demokratiska strukturen och hur alla former av hot, hat, trakasserier och våld mot journalister också är angrepp mot det öppna samhället. Han lyfter hur regeringen kommer att fortsätta arbetet för att uppnå en frigivning av journalisten Dawit Isaak och förläggaren och poeten Gui Minhai.
BISTÅNDETS INRIKTNING
Det internationella biståndet får begränsat utrymme i själva regeringsförklaringen, och inget nytt framkommer om varken biståndets inriktning eller nivå. Statsministern betonar att Sverige fortsätter vara en generös biståndsgivare. I övrigt var regeringsförklaringen väldigt tom på innehåll på detta helt centrala politikområde för att hantera de allvarliga globala och lokala utmaningar som internationellt samarbete och stöd måste lösa under de närmaste åren. Samma ofta upprepade ledord för regeringens reformer nämns i förbifarten, utan att något nytt framkommer om vad Ulf Kristerssons regering menar när de säger “långsiktighet, effektivitet och transparens”.
Ukraina är liksom tidigare regeringens huvudfokus för biståndspolitiken. Människor som lever i fattigdom och förtryck i resten av världen är frånvarande, trots att det är deras levnadsvillkor som biståndet har som mål att förändra. Regeringsförklaringen säger att “bistånd kan utgöra ett värdefullt bidrag, men betydligt mer behövs”. Det som behövs är ”demokrati, tillväxt och handel” som lyfter länder ur fattigdom, men det finns ingen hänvisning till vad internationellt utvecklingssamarbete gör idag för att bidra till demokratisk och ekonomisk utveckling, och vad regeringen ser att de vill stärka ytterligare i biståndsverksamheten.
Läs också: Vår analys av regeringsförklaringen 2022