Analys

24 februari 2021

Riksdagshuset i Stockholm
Riksdagshuset i Stockholm, Foto: Michael Erhardsson

Ökad tro på internationellt samarbete i utrikespolitisk debatt

#agenda 2030 och samstämmighet #biståndsdebatten #civilsamhällets demokratiska utrymme #eu:s och sveriges bistånd #jämställdhet

Regeringen och flera deltagare i den utrikespolitiska debatten tog nog vår kommentar från förra året på allvar och lyfte blicken mot utvecklingen i världen. Medan förra årets utrikesdebatt präglades av en syn på världen som hotfull för Sverige, präglades årets debatt mer av en vilja att förändra världen. Kanske har ett år med en global pandemi stärkt tron hos flera partier på internationellt samarbete för en demokratisk, jämställd, jämlik och hållbar utveckling?

Här följer först en analys av utrikesdeklarationen och sedan ett referat av hur de globala utvecklingsfrågorna syntes i debatten. De globala målen i Agenda 2030 nämndes dock mest i förbifarten.

Analys av utrikesdeklarationen

Biståndet lyfts fram i utrikesdeklarationens första avsnitt, vilket ska jämföras med fjolårets utrikesdeklaration, då internationellt bistånd nämndes först en bra bit in i deklarationen. Även demokrati, folkrätten, miljö- och klimatinvesteringar och den feministiska utrikespolitiken nämns i inledningen av deklarationen. Principen om att Sverige ger en procent av vårt välstånd i internationellt bistånd ligger fast. 

Deklarationen lyfter fram vikten av EU som en stark röst för fred, demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i en osäker värld. Vi välkomnar dessa förväntningar på EU-samarbetet, som ger bättre förutsättningar att främja en demokratisk, jämlik och hållbar värld, jämfört med förra årets betoning av EU enbart som garant för svensk ekonomi, säkerhet och fred. 

Demokrati och mänskliga rättigheter 

Det är en något svagare skrivning om hbtq-personer jämfört med förra året då ”Vi försvarar och främjar hbtq-personers rättigheter” var en central punkt i stycket om demokratisatsningen. Men det är självklart bra att regeringen lyfter fram civilsamhälle, fackligt aktiva, hbtq-personer och kvinnorättskämpar som viktiga att ha dialog med i arbetet för demokrati och mot förtryck 

Det är också bra att regeringen visar medvetenhet om de nya möjligheter att delta i demokratin som internet gett, men också att det underlättat för de som vill begränsa demokratin och yttrandefriheten. Smutskastningskampanjer, hot och osanna uppgifter på sociala medier, liksom ökad bevakning via internet, är ett problem som många aktivister i civilsamhället runtom i världen vittnar om. 

När det gäller länder som uppmärksammas i årets utrikesdeklaration fördömer Sverige militärkuppen i Myanmar och uppmärksammar humanitära och konfliktsituationerna i bland annat Etiopien och Sudan. Den svåra humanitära situationen i konflikten i Jemen uppmärksammades och deklarationen ger utrymme åt nedrustning av kärnvapen och vapenfrågor generellt, men berör inte det faktum att Sverige varken skrivit under FN:s konvention mot kärnvapen eller avslutat sin vapenexport till de stridande parterna i Jemen. 

Bra att regeringen betonar en rättvis global tillgång till vaccin mot covid-19 och stödet till det globala vaccinsamarbetet Covax. I beskrivningen av pandemins effekter globalt hade det varit välkommet att förutom antalet döda även lyfta fram andra negativa effekter för människor, inte minst för alla de barn i världen som inte fått gå i skola och alla de kvinnor och barn som drabbats av ökat våld, utebliven hälsovård, etc. Barnrättsorganisationer fick förgäves leta efter barns och deras rättigheter i utrikesdeklarationen. 

Jämställdhet och feministisk utrikespolitik 

I utrikesdeklarationens avsnitt om den feministiska utrikespolitiken betonar regeringen sitt stöd till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter för att motverka negativa konsekvenser för dessa under pandemin. Även Sveriges engagemang i globalt samarbete för kvinnors ekonomiska egenmakt genom sociala och ekonomiska reformer och jämställdhet på arbetsmarknaden lyftes fram. Kvinnor, fred och säkerhet nämns som en viktig prioritering under Sveriges ordförandeskap i OSSE. Regeringen gläds också åt att allt fler länder anammar en feministisk utrikespolitik. 

Vad sades om globala utvecklingsfrågor i debatten? 

Först i den senare delen av debatten lyftes pandemins konsekvenser för människor runt om i världen, med ökad hunger och fattigdom. Fredrik Malm (L) tog i sitt anförande upp demokratins tillbakagång, de många hundra miljoner människor som hotas av svält. Som en av få betonade han våra möjligheter att agera: ”Men vi kan också påverka vår framtid”, sa han och nämnde klimatförändringar, säkerhetspolitik och arbete för demokrati i återuppbyggnaden efter pandemin.  

Vänsterpartiets Håkan Svenneling tog upp den begränsade tillgången till vaccin för fattiga länder och menade att rika länder, däribland Sverige, hindrar genom globala patentregler. Enligt Svenneling kommer 9 av 10 människor i fattiga länder inte att få vaccin under 2021.  

Demokratiskt utrymme 

Flera talare från olika partier lyfte demokratins tillbakagång och hur pandemin förvärrat situationen för civilsamhället och miljö- och människorättsförsvarare världen över.  

Också svenska civilsamhällesorganisationers utrymme blev föremål för ett replikskifte då Markus Wiechel (SD) ifrågasatte stödet till Islamic Relief. Ann Linde gav svar på tal vad gäller de ogrundade attackerna mot organisationen och lyfte de många granskningar som gjorts. Centerpartiets Kerstin Lundgren tog upp SD-ledamoten Björn Söders angrepp på Civil Rights Defenders med anledning av deras kritik mot bland annat Ungerns premiärminister Orban. Också Håkan Svenneling (V) frågade: ”Vilka fler civilsamhällesorganisationer vill SD strypa stödet till?” 

Jämställdhet och feministisk utrikespolitik 

Miljöpartiets nya utrikespolitiska talesperson Camilla Hansén talade om effekter av den feministiska utrikespolitiken och nämnde vikten av att kvinnor är med i förhandlingsrummet så att freden blir mer långvarig, att fattigdom mer effektivt motas tillbaka och att fler flickor får möjlighet till skolgång. Kerstin Lundgren (C) var en av dem som flitigast tog upp flickors, kvinnors och HBTQI-personers rättigheter. Hon hänvisade också till den förvärrade situationen inom EU, med Ungern och Polen som exempel.  

Biståndspolitik 

I ett replikskifte mellan Håkan Svenneling (V) och Hans Wallmark (M) kritiserade Svenneling Moderaternas Facebook-slogan ”Sverige först” och frågade ”När ska Moderaternas utrikespolitik vara att göra hela världen bättre?” Hans Wallmark menade att det är rimligt att pröva biståndsbudgeten mot andra utgiftsområden och att prioriteringarna för biståndet behöver ses över. Han fick kritik av bland andra Annika Strandhäll (S) för att Moderaterna vill minska biståndet med 16 miljarder kronor.

Camilla Hansén (MP) och Markus Wiechel (SD) debatterade också bistånd. Wiechel målade upp en bild av svenskt internationellt bistånd som något som ”kravlöst” ”skyfflas ut”. Hansén svarade att Sveriges bistånd följs upp kontinuerligt och utvärderas och får mycket gott betyg i internationella granskningar. ”Vi ska vara en del av en solidarisk värld. Det är bra där demokratin växer, det är också bra för Sverige”, sa Hansén.

  ”Svenskt bistånd har sällan behövts så mycket som nu” sa Magnus Ek (C) i sitt anförande och hänvisade till en global motreaktion mot de framsteg som gjorts för jämställdhet och övriga effekter pandemin fått för redan utsatta och förtyckta människor. ”Tyvärr höjs röster för att skära ner på det svenska biståndet. Eller att villkora det” lade han till. Själv ville Ek väcka en diskussion om var biståndsbudgeten gör mest nytta, att biståndet behöver fokuseras mer och ”vässas”. Han nämnde hållbara jobb, klimatomställning och jämställdhet; ”för att vi vet att få andra kommer att göra det så kraftigt som vi kan”. Ek tryckte också på behovet av förankring av biståndet i Sverige med anledning av en sjunkande biståndsvilja. Här menade han att civilsamhället och privata aktörer har en viktig roll att spela.  

Företags ansvar för mänskliga rättigheter 

Utrikesministern talade om svenska företags möjligheter och ansvar för att stärka respekten för de mänskliga rättigheterna runtom i världen. Inget tydligt ställningstagande gjordes om vikten av lagstiftning om detta eller hur mycket regeringen kommer att prioritera den pågående processen för sådan lagstiftning på EU-nivå. Exemplet på prioritering för ökat ansvarstagande var regeringens avsikt att lyfta de internationella regelverken för hur exportkrediter ska bidra till att nå de globala målen för hållbar utveckling och Parisavtalet. 

Lotta Johnsson Fornarve (V) ställde en fråga till moderaternas Hans Rothenberg om deras syn på så kallad HRDD-lagstiftning för företag. Rothenberg debatterade för egenansvar och att skicka signaler till företag. ”Den dagen man lagstiftar då har man misslyckats från politiken sida” sa Rothenberg. Lotta Johnsson Fornarve svarade att det är nödvändigt at vi ställer krav på företag och att Sverige bör gå före och utreda hur vi skulle kunna lagstifta – ett krav som också förts fram av CONCORD Sveriges arbetsgrupp för företagande och mänskliga rättigheter.  


Pluspoäng till: 

  • Magnus Ek (C) som tog upp EU:s bistånd och att Sverige kan bidra till att unionen får ett bättre utvecklingssamarbete. 
  • Lotta Johnsson Fornarve (V) som lyfte det konkreta kravet på en utredning om HRDD-lagstiftning.  
  • Yasmine Posio (V) som gav stort utrymme åt den helhetssyn på Globala målen som även förespråkas i civilsamhällets avsiktsförklaring om Agenda 2030.
  • Hans Wallmark (M) för att han betonade riksdagens beslut, och även civilsamhällets krav, på att regeringen ska rapportera om sitt genomförande av Agenda 2030 vartannat år.
  • Alla deltagare som lyckades väl med att undvika fallgroparna vi varnade för. 
  • De ledamöter som lyfte de människor som berörs av Sveriges utrikespolitik och civilsamhällets roll för demokrati och mänskliga rättigheter i svåra och riskfyllda kontexter. Även om vissa ledamöter verkade leva i en värld befolkad av stater istället för människor så känns det bra att ni som beskrev situationen för människor var tillräckligt många för att det ska bli svårt att nämna er alla.