Fjolårets avräkningar präglar även 2023 års budgetnivåer
Efter den stora kritik som flera företrädare för regeringspartierna med rätta har framfört mot fjolårets hastiga och stora nedskärningar i biståndsbudgeten, hade det varit väntat att regeringen skulle ta bort spåren av avräkningarna från de olika budgetposterna. Istället ligger samma summor som i fjolårets nedskurna budget kvar både för de geografiska budgetanslagen och för flera av de tematiska, bland annat civilsamhällesanslaget.
Reformagenda ska prägla förnyande av resultatstrategier
De bilaterala och tematiska strategier som går ut i december 2022 förlängs med ett år eller tills det att regeringen beslutar om en ny strategi. Regeringen ska ta fram en reformagenda för biståndet under året, och det är tydligt att regeringen vill sätta ny prägel på så många resultatstrategier som möjligt. De flesta får en mindre budget än tidigare år, med uppmaningen till Sida att i möjligaste mån undvika nya avtal inom strategierna.
De geografiska strategier som detta gäller för är Sudan, Sydsudan, Somalia, Burkina Faso, Zambia och Myanmar. Tematiska strategier som ska förnyas inkluderar Civilsamhällesstrategin, Hållbar Fred och Hållbar utveckling.
Avslutning ska utredas för tre strategier
När det gäller landstrategin för Guatemala, strategin för informations- och kommunikationsverksamhet och strategin för social hållbar utveckling så anger regleringsbrevet att det ska göras en prövning av huruvida dessa strategier ska avslutas eller fortlöpa. Regleringsbrevet nämner inte närmare hur processen för detta ska se ut, men vi får utgå ifrån att det ska ske i en transparent och deltagande process som inkluderar att lyssna på biståndets aktörer och berörda människor i samarbetsländer.
Ny Ukrainastrategi
Sida får i uppdrag att innan den 15 februari redovisa arbete för hållbar samhällsuppbyggnad i Ukraina, vilket enligt regleringsbrevet sedan ska ligga till grund för en ny fyraåring strategi för stöd till Ukraina.
Regeringen behåller pengar för löpande beslut under året
Det anslag i budgeten som kallas ”Strategiskt inriktade bidrag” är i år på över 3,7 miljarder kronor. Generellt under tidigare år (med undantag för ett tillskott på 2 miljarder för vaccindonationer 2022) har det anslaget snarare legat på under en miljard. Möjligen kan den stora ökningen 2023 bero på att regeringen vill ha pengar att fördela till en Ukrainastrategi eller kanske vissa av de bilaterala och tematiska strategier som förnyas under året.
Minskning av stödet till vissa FN-organ och ökat stöd till utvecklingsbanker och -fonder
Den totala minskningen av stödet till FN och andra internationella organisationer är 16 procent jämfört med föregående år. Dock är många av stöden oförändrade. De FN-organ vilkas stöd minskas kraftigt är UNAIDS som får två tredjedelar av förra årets budget, samt UNFPA, UNDP och UN Women, som alla får en nedskärning till 75 procent av 2022 års budget.
Ingen tydlig prioritering av stöd till civilsamhället
I valrörelsen, till exempel i den paneldebatt som CONCORD Sverige ordnade under Almedalsveckan, var det många företrädare för regeringspartierna som sade sig vilja stärka civilsamhället, som viktiga aktörer för hållbar utveckling i alla länder. I media och riksdagsdebatter har en ökning av stöd till civilsamhället aviserats av företrädare för regeringspartierna, för att sedan i budgetproposition ändras till att regeringen vill stärka civilsamhället på platser där det bidrar till prioriterade verksamheter.
Inget av detta har dock gett avtryck i regleringsbrevet. Det anslag som finns till specifikt för att stärka civilsamhället får istället en minskning med 10 procent jämfört med 2022. Inte heller finns några formuleringar om att stöd till civilsamhället är särskilt prioriterat i andra strategier. Sida får i uppdrag att göra en redovisning av stödet till demokratirörelser, rättighetsförsvarare och fria val, men inga nya prioriteringar eller resurser finns formulerade om civilsamhällets viktiga roller för utveckling.
Nedmontering av informations- och kommunikationsanslaget
En nästan total avveckling av budgeten för informations- och kommunikationsverksamhet i Sverige görs i och med beslutet i regleringsbrevet. Från 155 miljoner kronor föregående år till endast 20 miljoner kronor totalt för år 2023, vilket i realiteten sätter stopp för nästan allt arbete inom denna strategi.
Resurserna för återkoppling av röster från berörda människor och utvecklingssamarbetets resultat är till att börja med ganska små inom utvecklingssamarbetet, knappt tre promille av den totala biståndsbudgeten. Eftersom utvecklingssamarbetet sker på platser långt bort från den svenska verkligheten är resurser nödvändiga för att möjliggöra att röster från berörda människor och organisationer i samarbetsländerna hörs, att resultaten av biståndet syns, och att den kunskap som genereras matas tillbaka in i det svenska beslutsfattandet om bistånd och internationell utveckling.
Att regeringen skriver att man överväger att avsluta strategin för information och kommunikation helt är i ljuset av detta märkligt. Möjligen kan en parallell också dras till strategin för forskningssamarbete, också en viktig del i att generera kunskap om och lösningar på internationella utvecklingsfrågor, skärs ner betydligt – till mindre än hälften av budgetnivån för 2022.
Ny global SRHR-strategi
En nyhet i regleringsbrevet är att en global strategi för sexuella och reproduktiva rättigheter ska tas fram. Senast den 31 mars ska Sida ha tagit fram underlag till den sådan strategi. Underlaget ska inkludera strategin för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i Afrika 2022–2026 och beakta behov bland kvinnor, flickor, ungdomar, personer med funktionshinder och hbtqi-personer.
Klimat
I regleringsbrevet ges ett uppdrag till Sida att ”utöka och effektivisera svenskt klimatbistånd både vad gäller klimatutsläppsminskningar och klimatanpassningsåtgärder”. Före den 30 juni 2023 ska Sida till Regeringskansliet ”redovisa den verksamhet som myndigheten redan bedriver inom klimatbistånd och lämna förslag på hur resultaten av detta arbete kan stärkas, samt hur klimatbiståndet som andel av Sidas samlade verksamhet kan öka och effektiviseras.”
Under budgetens anslag för hållbar utveckling (där både social, miljömässig och ekonomisk hållbar utveckling ingår) står att ”Klimatinsatser i enlighet med strategin för Sveriges globala utvecklingssamarbete för miljö, klimat och biologisk mångfald ska prioriteras.”
Om man ser på neddragningarna i olika delar i budgeten som vanligtvis har en stor del klimatfinansiering (bland annat Hållbar utveckling och Forskning) är det svårt att se hur klimatbiståndet totalt sett ska kunna öka.
Vad gäller stöd till de stora klimatfonderna, så minskar Gröna klimatfonden med 23 procent och Globala miljöfonden minskar marginellt. Fonden för de minst utvecklade länderna (LDCF) och Anpassningsfonden minskar med 27 procent (50 miljoner mindre per fond). Klimatinvesteringsfonden (CIF), som genererar offentliga och privata investeringar till pilotprojekt för klimatomställning, finns inte med i regleringsbrevet för 2023.
Migrationspolitiskt villkorande av bistånd nämns för första gången i ett regleringsbrev
Trots att praktiker, expertis, forskning och berörda människor är tämligen överens om att migrationspolitiska villkor för internationellt utvecklingssamarbete är mer politiskt spel för gallerierna än något de facto önskvärt, genomförbart eller konstruktivt, ger regeringen Sida i uppdrag att samråda med Utrikesdepartementet och Justitiedepartementet och agera stöd till regeringen i de fall ett villkorande av bistånd kan bli aktuellt.
Svenskt exportfrämjande
Regleringsbrevet innehåller också ett uppdrag att redovisa synergier mellan utvecklingssamarbete och svenskt exportfrämjande. Med tanke på att Sida ska redovisa sin verksamhet gentemot utvecklingsmål, och exportkrediter och annat handelsfrämjande syftar till att stärka svenska företags export och konkurrenskraft, är det oklart vilket av målen Sida ska redovisa synergier gentemot.