Läs och få koll!
RAPPORT OM AGENDA 2030
EU-parlamentet jobbar med att ta fram en rapport om genomförande av de Globala målen, som ska röstas om i plenum i juni. Det utgör ett bra tillfälle för parlamentet att se över vad EU har åstadkommit hittills och vad som återstår att göra för att uppnå målen till 2030, samt att påminna EU-kommissionen om åtaganden som gjorts, men ännu inte genomförts.
EU:s internationella bistånd uppe till debatt
EU:s regler för ett nytt internationellt bistånd finns på plats sedan drygt ett år tillbaka, men redan nu hörs kritik. Det gäller bland annat att biståndet riskerar att missa att jobba mot målen i Agenda 2030 och att inte alla biståndsinstrument och EU-institutioner tillämpar politik för hållbar utveckling (PCD).
Bland annat har EU-kommissionen inte utvecklat en strategi för att genomföra målen i Agenda 2030, trots att det funnits påtryckningar för det. Det är parlamentarikern Charles Goerens (Renew), som också var en av huvudförhandlarna av det nya biståndet, som lyfte dessa frågor i ett betänkande i utvecklingsutskottet den 19 april. Goerens anser också att EU-kommissionen bör rapportera om Team Europe Initiatives årligen för att öka transparensen av dessa program, samt att EU-medlemmar ska leva upp till sina åtagande om att 0,7 procent av BNI ska gå till bistånd.
EU sätter stopp för bidrag till odemokratiska medlemmar
För första gången i EU:s historia ställs nu krav på att medlemsstaterna måste respektera rättsstatens principer för att få del av gemensamma fonder. När EU:s senaste långtidsbudget antogs blev detta ett krav som framför allt Europaparlamentet drev på för.
Parlamentet har varit missnöjt med att mekanismen inte används och tog fallet till EU-domstolen. Nyligen gav domstolen grönt ljus för att använda verktyget. Så sent som två dagar efter att Viktor Orbán blev omvald till premiärminister i Ungern skickade EU-kommissionen ett brev om tillämpande av villkor för rättsstatens principer för att landet ska få medel utbetalda. Det kan röra sig om 6,14 miljarder euro i fryst EU-stöd för Ungern om landet inte anses uppfylla kraven. Detta sker mot bakgrund av den negativa demokratiska utvecklingen i Ungern under flera år.
Samtidigt kritiserade Europaparlamentet en vecka senare EU-kommissionen för att misslyckas med att tydligt uttrycka tillbakagången av rättsstatens principer i just Ungern. I kommissionens årliga rapport om demokrati och mänskliga rättigheter i medlemsstaterna var detta alltför vagt uttryckt enligt parlamentet.
Läs mer här.
HREDD-lag debatteras av nationella parlament tillsammans med EU-parlamentet
Den 21 april organiserade underutskottet för mänskliga rättigheter (DROI) och utskottet för rättsliga frågor (JURI) ett möte för att diskutera företags ansvar för mänskliga rättigheter internationellt.
Samtliga EU-medlemmars nationella parlament var inbjudna för att diskutera EU-kommissionens lagförslag på temat och dela med sig av erfarenheter av nationell lagstiftning. Sverige deltog med en representant, Åsa Eriksson (S), som sitter i riksdagens näringsutskott. De skandinaviska grannländerna Danmark och Finland skickade ingen representant och inte heller Estland, Lettland, Belgien, Frankrike, Irland och Malta. Ett antal forskare och en representant för OECD deltog på mötet.
Läs mer här.
EU-parlamentet har antagit kalenderåret
Mot slutet av mars antogs EU-parlamentets årsplanering för 2023. Parlamentet kommer hålla 17 sessioner i plenum, varav 12 är fyradagars-sessioner i Strasbourg. Resterande fem är två-dagars i Bryssel.
Kolla in kalendariet här.
Missade du förra månadens EU-nyheter? Läs dom här.