Analys

10 november 2020

Partisymboler för M, V, KD, C, SD, L.

Detta vill oppositionen med biståndet 2021

#biståndsbudget #biståndsdebatten #eu:s och sveriges bistånd

En majoritet av riksdagens partier står bakom enprocentsmålet för det internationella biståndet. Det visar vår analys av höstens budgetmotioner. Vänsterpartiet har lagt förslag om ytterligare pengar till klimatarbete och drabbade i coronakrisen. Moderaterna och Sverigedemokraterna vill sänka biståndsnivån till 0,7 procent av BNI, en minskning på 15,7 miljarder.

Förhandlingarna om statens budget för 2021 pågår i Sveriges riksdag. CONCORD Sverige har tidigare analyserat regeringens budgetproposition och nu även budgetförslag och prioriteringar i oppositionspartiernas motioner om Sveriges internationella bistånd. Sex partier (regeringspartierna S och MP samt V, C, L och KD) står bakom principen att en procent av BNI ska gå till internationellt bistånd, vilket innebär en total budgetram om 52,3 miljarder år 2021.

Här kan du läsa en sammanfattning av oppositionspartiernas motioner om Sveriges internationella bistånd.

Vänsterpartiets partisymbol

Vänsterpartiet

Jämfört med budgetpropositionen föreslår Vänsterpartiet 1 miljard extra i corona-relaterat bistånd 2021 och 2022, samt 500 miljoner i extra klimatbistånd 2021 (och mer kommande år). Det ger en sammanlagd biståndsram på 53,8 miljarder kronor 2021.

Coronakrisen står fokus i avsnittet om internationell solidaritet i Vänsterpartiets budgetmotion. Med anledning av covid-19 lyfter V fram prioriteringar att hantera inom biståndet som till exempel: sociala trygghetssystem och jobb, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), mäns våld mot kvinnor, människor på flykt, auktoritära ledares inskränkningar av fri- och rättigheter, klimat och rättvis omställning, mer internationellt samarbete för skuldavskrivningar och ett fungerande WTO för rättvis handel. Vänsterpartiet driver liksom tidigare år att 10 procent av biståndet ska gå till att stärka SRHR och har även en särskild motion om att Sverige borde ta fram en global SRHR-strategi.

Läs mer i V:s motion om utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Moderaternas partisymbol

Moderaterna

Jämfört med den budgetmotion som Moderaterna lade fram förra hösten så föreslår de nu mindre biståndsbudget för 2021 och 2022. I förra budgetmotionen föreslogs preliminär budget även för 2021 och 2022 med en successiv minskning på 7 miljarder kronor mindre än regeringens budget 2021, och 12 miljarder mindre för 2022. Nu har förslaget ändrats till 15,7 miljarder kronor mindre 2021 och 16,4 miljarder mindre 2022. Det innebär en biståndsnivå på 0,7 procent av BNI.

Inom budgeten vill Moderaterna fördela mer pengar till extern kontroll av vart biståndsmedel går och vilket genomslag det får. M vill även minska biståndsmyndigheten Sidas organisation. Partiet vill vidare att det humanitära biståndets andel av det totala biståndet ska öka. Biståndet ska fokuseras till färre länder, organisationer och tematiska områden. Exempel på sådana teman är global hälsa, klimat och miljö, flickors rätt till utbildning och SRHR samt institutionsbyggande. Kärnstödet till FN-organ bör enligt M ses över och fokuseras utifrån var Sverige kan få störst inflytande.

Moderaterna vill se en tydlig ”nollvision” där Sveriges långsiktiga utvecklingssamarbete fasas ut efter 2030, då partiet hoppas att målen i Agenda 2030 har uppnåtts. M värnar också om Agenda 2030 som en tillväxtagenda och ser att relationer med länder i Afrika, Asien och Latinamerika bör ställas om från bistånd till handel. Biståndspolitiken ska vidare vara ett verktyg för bredare svenska politiska intressen. Bistånd ska exempelvis kunna dras in för länder som inte samarbetar kring återtagande av avvisade asylsökande. Partiet vill även bedriva påverkansarbete för att förändra reglerna från OECD:s biståndskommitté så att det blir tillåtet att redovisa Sveriges kostnader för frivilligt återvändande av asylsökande som internationellt bistånd (red. anm.: något som inte är tillåtet idag eftersom det inte har någon koppling till OECD:s definition av bistånd).

Läs mer i M:s budgetmotion och motion om utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Kristdemokraterna logotyp

Kristdemokraterna

Det slutliga målet för Kristdemokraterna är att det internationella biståndet inte längre ska behövas, men partiet står fast vid ett generöst bistånd och enprocentsnivån. Partiet menar också att Sverige i EU och andra multilaterala sammanhang aktivt måste verka för att länder som inte lever upp till internationella biståndsåtaganden ska öka sitt bistånd. Motionen lyfter särskilt risken att givarländer sänker sina biståndsnivåer i spåren av coronapandemin samtidigt som mänskligt lidande världen över ökar.

Coronapandemin beskrivs bidra till flera stora problem såsom ökad hunger, fattigdom, ekonomiska kriser och även hot mot demokratin. Sverige måste enligt KD stå upp för demokrati och mänskliga rättigheter, och stödja lokala civilsamhället och de mest utsatta. Partiet vill också se ökat bistånd till svenska organisationer som stödjer människorättsaktivister. I prioriteringar inom biståndet vill KD alltid sätta den enskilda människans situation i centrum. Att värna utsatta religiösa och etniska minoriteter ska prioriteras.

SRHR nämns i samband med bistånd till barns och kvinnors hälsa samt att minska kvinnors utsatthet för sexuellt och könsbaserat våld i krig och konflikter. Partiet vill omfördela biståndet för att möta kriser utan att det långsiktiga utvecklingssamarbetet dräneras. I stödet till FN vill KD fokusera på färre institutioner såsom UNHCR, WFP och UNICEF. KD efterlyser även större sammankoppling mellan biståndet och säkerhetspolitiken, exempelvis genom att i Sahel-regionen i Afrika intensifiera bekämpandet av terrorism och samtidigt öka biståndet dit. 

Läs mer i KD:s budgetmotion och motion om utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Sverigedemokraterna logo

Sverigedemokraterna

Sverigedemokraternas budgetmotion för 2021 avsätter 0,7 procent av BNI i internationellt bistånd. Motionen nämner att den tredjedel av biståndsbudgeten som skärs ner istället ska gå till att hantera coronapandemins effekter i Sverige och migrationsrelaterade kostnader.

SD vill att mer bistånd än idag ska gå till humanitärt arbete och flyktinghjälp samt livsmedelsförsörjning, och att demokratibistånd ska minskas. Rent vatten och sanitet samt industrier och tillväxt i mindre städer nämns som prioriteringar. Partiet vill minska antalet internationella organisationer och fonder som får stöd av Sverige, och koncentrera stöd till organisationer såsom UNHCR, WFP och WHO.

På miljö- och klimatområdet vill SD se en ökning av bilaterala projekt så att minst 10 procent av det bilaterala biståndet används på detta område. Bistånd till länder med svaga institutioner bör i första hand gå genom ickestatliga organisationer. SD hävdar vidare att det finns ett akut reformbehov av biståndet utifrån vad de beskriver som problem: osund företagskultur kring ersättningar inom biståndsorganisationer, bristfällig kontroll över utbetalningar och mottagare, otillräcklig resultatstyrning inom framförallt demokratibiståndet, och skadliga incitament som följer av utgiftsmålet om en procent av BNI. Ytterligare en viktig prioritering för SD är att Sverige ingår avtal med alla mottagarländer av svenskt bistånd om återvändande av asylsökande som fått avslag, och att biståndet avbryts med alla länder som inte skrivit under sådana avtal.

Läs mer i SD:s budgetmotion och två andra motioner: utgiftsområde 7 Internationellt bistånd och Sverigedemokraternas biståndspolitik

Centerpartiet logotyp

Centerpartiet

Centerpartiet och Liberalerna som ingår i januariöverenskommelsen står bakom budgetpropositionen och har därför inte lagt några budgetmotioner. Men de lyfter fram egna prioriteringar för biståndets fokus i partimotioner om internationellt bistånd.

I partimotionen om det internationella biståndet lyfts följande prioriteringar: att nå Globala målen i Agenda 2030 med ett starkt fokus på jämställdhet, demokrati, klimat och näringsliv. Det är områden där Sverige har mycket att bidra med enligt partiet.

Sverige bör enligt Centern ha som mål att samarbetsländer ska bli biståndsoberoende till år 2030. Partiet vill ge mer bistånd till att mobilisera privata investeringar och lyfter vikten av bland annat ny teknik, gröna spelregler för företagande och modernt, hållbart jordbruk globalt. Motionen nämner att coronapandemin kräver ökat fokus på fattigdomsbekämpning och livsmedelsförsörjning. Ett starkare och mer fokuserat klimatbistånd nämns också som en central prioritering.

Läs mer i budgetpropositionen och motionen: En fokuserad utvecklingsagenda

Liberalerna logotyp

Liberalerna

I sin partimotion om det internationella biståndet vill L bland annat att hela det svenska biståndet ska ha tydligt fokus på demokrati och mänskliga rättigheter. De nämner även behovet av att kunna ge stöd till demokrati och mänskliga rättigheter även i rikare länder. Jämställdhet är också en central prioritering.

I fråga om klimatbistånd lyfter de fram stöd till redan drabbade områden utöver insatser för omställning, återvinning, rent vatten och minskade koldioxidutsläpp. Demokratibiståndet ska enligt L handla om ”att stödja institutioner, processer och aktörer som bidrar till att stärka mänskliga fri- och rättigheter, fria val, oberoende medier, rättsstatlighet, skydd för minoriteter, jämställdhet, hbtq-rättigheter, sexuell reproduktiv hälsa och rättigheter, pressfrihet och givetvis fred”.

Läs mer i budgetpropositionen och motionen: En liberal biståndspolitik